Vintern 2026/2027 kan få en mildare inledning än normalt. En ny sammanställning av 51 prognosberäkningar från ECMWF pekar mot högre temperaturer i stora delar av Europa. För Sverige är bilden mer osäker, särskilt när det gäller snö, kyla och vädret kring jul.

Den europeiska vädertjänsten ECMWF har tagit fram sin senaste säsongsprognos för november till februari. Enligt Aftonbladets genomgång pekar beräkningarna mot en förhållandevis mild vinter.

Även EU:s klimattjänst Copernicus ser temperaturer över det normala i stora delar av Europa. Men det finns en viktig reservation: prognossignalerna är betydligt svagare över Skandinavien.

Det betyder att en mild vinter är ett möjligt scenario, men att det fortfarande är för tidigt att säga hur kallt eller snörikt det blir i olika delar av Sverige.

Så ser prognosen ut från november till februari

Den senaste europeiska sammanställningen, uppdaterad den 10 oktober, visar positiva temperaturavvikelser under samtliga fyra månader. Signalen är särskilt tydlig för december sett till Europas genomsnitt.

För Sverige finns däremot inte samma säkerhet.

Det är viktigt att skilja mellan en prognos för hela Europa och en prognos för Sverige. Att Europas medeltemperatur väntas bli högre än normalt innebär inte att alla länder eller regioner får samma utveckling.

Finlands meteorologiska institut har exempelvis bedömt att perioden november–januari kan bli omkring 1–2 grader varmare än normalt i Finland.

Det ger visst stöd för en mildare utveckling även i norra Europa, men siffrorna gäller Finland och kan inte direkt överföras till svenska förhållanden.

Skillnader mellan norra och södra Sverige

Även om vintern som helhet blir mildare än normalt kan skillnaderna inom Sverige bli stora.

I Götaland innebär mildare vinterväder ofta att nederbörd faller som regn i stället för snö. Särskilt i kustnära områden kan temperaturen pendla kring noll grader, vilket ökar risken för slask och halka.

I Svealand är förutsättningarna mer varierande. En mindre temperaturförändring kan avgöra om ett snöfall ger ett bestående snötäcke eller om snön snabbt smälter bort.

I Norrland och fjällområdena är vintrarna normalt betydligt kallare. Där kan temperaturen ligga över det historiska genomsnittet utan att det för den skull blir plusgrader.

En mild vinter i norra Sverige behöver alltså inte betyda snöbrist. Det kan lika gärna handla om att temperaturen ligger på fem minusgrader i stället för tio.

Det är också därför säsongsprognosen ännu inte ger något säkert svar på vilka delar av Sverige som får mest snö under vintern 2026/2027.

Blir det en vit jul 2026?

Frågan om en vit jul är betydligt svårare att besvara än frågan om vinterns genomsnittstemperatur.

Enligt SMHI räknas julen som vit när det finns minst en centimeter snö på marken på juldagens morgon.

Historiskt har förutsättningarna varit mycket olika i landet. I norra Norrland är snö kring jul det normala, medan vita jular är betydligt mer osäkra i södra Götaland.

SMHI:s statistik för perioden 1991–2020 visar att vita jular varit klart vanligare i Norrland än i Svealand och Götaland.

Men statistiken är ingen prognos för december 2026.

Även under en vinter som i genomsnitt blir mild kan ett tillfälligt kallt väderläge ge snö lagom till jul. På samma sätt kan ett kraftigt mildvädersinbrott smälta bort snön strax före julafton.

För att bedöma chanserna till en vit jul behövs därför kortare väderprognoser när julhelgen närmar sig.

Vad betyder egentligen de 51 prognoserna?

Att ECMWF använder 51 prognosberäkningar kan låta som att 51 olika bedömningar oberoende av varandra pekar mot samma vinterväder.

Så fungerar det inte.

Beräkningarna ingår i samma prognossystem och kallas ensemblemedlemmar. Modellen körs med något varierande förutsättningar för att undersöka flera möjliga väderutvecklingar.

Resultaten används sedan för att uppskatta sannolikheten för exempelvis temperaturer över eller under det normala.

Ju mer beräkningarna överensstämmer, desto tydligare kan signalen bli. Om resultaten skiljer sig mycket åt ökar osäkerheten.

Det innebär däremot inte att 51 prognoser automatiskt ger ett säkert besked om vädret flera månader framåt.

ECMWF framhåller själv att säsongsprognoser har begränsad träffsäkerhet i Europa. Sverige påverkas dessutom av vädermönster över Nordatlanten som kan förändras under vintern.

En period med västliga vindar kan föra in mild och fuktig Atlantluft. Om andra luftströmmar dominerar kan betydligt kallare luft nå Sverige.

Sådana växlingar kan inte förutsägas i detalj flera månader i förväg.

Kan El Niño påverka den svenska vintern?

Samtidigt utvecklas en kraftig El Niño i Stilla havet. Fenomenet påverkar temperaturer och vädermönster i stora delar av världen.

Men sambandet med vintervädret i Sverige är betydligt svagare än i tropiska områden.

SMHI har betonat att det inte går att dra några säkra slutsatser om den svenska vintern utifrån El Niño. Myndigheten har även pekat på att den långsiktiga globala uppvärmningen kan bidra till den mildare temperatursignal som syns i europeiska säsongsprognoser.

Vi har tidigare förklarat detta närmare i artikeln om El Niño 2026 och varför väderfenomenet inte ger något säkert svar om den svenska vintern.

När kommer nästa prognos för vintern?

ECMWF:s säsongsprognoser uppdateras regelbundet. Nästa uppdatering från Copernicus väntas den 10 november 2026.

Då finns nya beräkningar som kan ge en tydligare bild av temperaturutvecklingen under vintermånaderna.

Den som vill följa utvecklingen kan också ta del av Copernicus aktuella säsongsprognoser.

En viktig skillnad är att en säsongsprognos beskriver sannolikheter för längre perioder, medan vanliga väderprognoser försöker förutsäga vädret under enskilda dagar.

Det är först när vintern närmar sig som prognoserna kan ge bättre besked om kommande snöfall och köldperioder.

Läget den 22 oktober är alltså att vintern 2026/2027 lutar åt det mildare hållet i de europeiska beräkningarna. För Sveriges del är signalen mer osäker. En mild start är möjlig, men varken en snöfattig vinter eller en grön jul går att slå fast ännu.