Miljöpartiet ger mest till den ensamstående tvåbarnsföräldern, Liberalerna toppar för höginkomsttagaren och Sverigedemokraterna ger störst beräknad lättnad på elräkningen för den elvärmda villan. Men något parti som ger mest till ett genomsnittligt svenskt hushåll går ännu inte att utse. Hurbra har räknat om de åtta riksdagspartiernas konkreta vallöften till kronor per år och lämnat resten utanför resultatet.
Uppdaterad 24 augusti 2026.
Kort svar: vinnarna hushåll för hushåll
Det finns ingen ärlig totalvinnare med det underlag partierna har publicerat. Däremot finns flera tydliga vinnare när samma hushåll och samma räkneregler används.
| Hushåll | Största beräknade effekt |
|---|---|
| Ensamstående med två barn | MP: 27 600 kr per år i höjt barnbidrag och ensamförsörjartillägg |
| Två arbetande vuxna med två barn | L: 20 000 kr per år genom barnavdraget |
| Två vuxna med 25 000 kr i lön vardera | C: 28 800 kr per år enligt partiets eget löneexempel |
| Höginkomsttagare med 100 000 kr i månadslön | L: cirka 53 960 kr per år när halverad statlig inkomstskatt är fullt införd |
| Heltidsstudent under fribeloppet | MP: cirka 3 000 kr per studieår |
| Elvärmd villa med 20 000 kWh | SD: 9 000 kr per år när elskatten är helt avskaffad |
| Person med minst 500 000 kr på ISK | M eller L: 2 130 kr per år genom höjd skattefri gräns |
| Pensionär med 22 000 kr i månaden | Ingen vinnare kan utses med publicerade formler |
Beloppen är inte partiernas egna typfall blandade i samma tabell. De är omräknade mot en gemensam baslinje. Undantaget är Centerpartiets skattesiffra vid exakt 25 000 kronor i lön. Den redovisas öppet som partiets eget exempel eftersom någon fullständig skattekurva ännu inte har publicerats.
Det betyder också att tabellen inte är en värdering av partiernas politik i övrigt. Den säger inget om reformernas finansiering, offentliga tjänster, klimat, sysselsättning eller långsiktiga effekter. Den visar bara den direkta och tillräckligt konkreta plånbokseffekt som går att räkna i dag.
Ensamstående med två barn får mest med MP
Den tydligaste jämförelsen finns bland barnfamiljerna. Här har flera partier publicerat fasta belopp per barn, vilket gör att samma familj kan räknas hos alla.
För en ensamstående med två bidragsberättigade barn ger Miljöpartiets paket mest. Partiet vill höja barnbidraget med 350 kronor per barn och månad och införa ett ensamförsörjartillägg på 800 kronor per barn och månad.
Två barn ger då:
- Höjt barnbidrag: 2 × 350 × 12 = 8 400 kronor.
- Ensamförsörjartillägg: 2 × 800 × 12 = 19 200 kronor.
- Total effekt: 27 600 kronor per år.
Vänsterpartiet kommer tvåa med 15 600 kronor. Där består beloppet av 500 kronor mer i barnbidrag per barn och månad samt ett ensamståendetillägg på 300 kronor per hushåll och månad.
| Parti | Ensamstående med två barn |
|---|---|
| MP | 27 600 kr/år |
| L | 20 000 kr/år |
| KD | 18 000 kr/år |
| V | 15 600 kr/år |
| S | 5 000 kr/år |
| M | Ej prissatt barnavdrag |
| C | Inget separat prissatt barnlöfte |
| SD | Inget separat prissatt barnlöfte |
Liberalernas 20 000 kronor bygger på ett skatteavdrag på 10 000 kronor per barn. Föräldern måste ha tillräcklig slutlig skatt för att kunna använda hela avdraget. Därför är konstruktionen inte identisk med ett höjt barnbidrag, även om båda ger samma typ av direkt effekt i plånboken när hela avdraget kan utnyttjas.
Socialdemokraternas två extra barnbidragsutbetalningar, en inför jul och en inför sommarlovet, ger sammanlagt 2 500 kronor per barn och år. För två barn blir det 5 000 kronor.
Moderaterna har aviserat ett föräldraavdrag, men den fullständiga beräkningen per lön och familj är inte publicerad. Det får därför inte skrivas in som noll kronor. Mer om bidragens och pensionernas olika konstruktioner finns i vår guide till partiernas bidrags- och pensionspolitik.
Liberalerna toppar för den arbetande tvåbarnsfamiljen
För två sammanboende vuxna med två barn förändras ordningen. Miljöpartiets ensamförsörjartillägg faller bort och Liberalernas barnavdrag blir störst av de fullt prissatta barnreformerna.
| Parti | Sammanboende med två barn |
|---|---|
| L | 20 000 kr/år |
| KD | 18 000 kr/år |
| V | 12 000 kr/år |
| MP | 8 400 kr/år |
| S | 5 000 kr/år |
| M | Ej prissatt barnavdrag |
| C | Inget separat prissatt barnlöfte |
| SD | Inget separat prissatt barnlöfte |
Kristdemokraternas höjning av barnbidraget från 1 250 till 2 000 kronor är värd 750 kronor per barn och månad. Det blir 18 000 kronor för två barn under ett helt år.
Vänsterpartiets höjning ger 12 000 kronor och Miljöpartiets 8 400 kronor. Socialdemokraternas två extra utbetalningar ger 5 000 kronor.
Centerpartiet kan ändå bli störst för en särskild låginkomstfamilj. Partiet uppger att en person med exakt 25 000 kronor i månadslön får cirka 1 200 kronor lägre skatt i månaden med förslaget om skattefri grundlön. Om båda föräldrarna tjänar 25 000 kronor blir den publicerade effekten 28 800 kronor per år.
Det resultatet ska läsas försiktigt. C har inte publicerat det tekniska underlag som behövs för att återskapa skatten vid andra löner och i alla delar av skattesystemet. Vi kan därför inte använda 1 200 kronor som ett generellt belopp för låginkomsttagare. I den vanliga tvåbarnsmodellen har de två vuxna 36 000 kronor i månadslön, och där går Centerpartiets effekt ännu inte att räkna.
Höginkomsttagaren får över 50 000 kronor med L:s slutmål
Den största beräknade återkommande årsbesparingen i hela jämförelsen går till modellens höginkomsttagare med Liberalernas fullt genomförda skatteförslag.
Liberalerna vill halvera den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent. För en person under 66 år med 100 000 kronor i månadslön och 1,2 miljoner kronor i årsinkomst blir kalkylen ungefär:
10 procent × (1 200 000 − 660 400) = 53 960 kronor per år.
Det är ett slutmål. Partiet har beskrivit 2027 som ett första steg men inte publicerat ett belopp som gör det möjligt att räkna första årets effekt för samma person. De 53 960 kronorna ska därför inte presenteras som en säker skattesänkning redan nästa år.
Moderaterna lovar sänkt skatt på arbete med upp till 1 000 kronor per månad. ”Upp till” visar det högsta möjliga utfallet, inte vad vår låg-, median- eller höginkomsttagare faktiskt får. Utan fördelningstabell kan beloppet inte läggas in i huvudrankingen.
Socialdemokraterna har utlovat sänkt skatt för vanligt folk, men någon fullständig formel för våra lönenivåer finns inte heller där. En bredare genomgång finns i Hurbra:s jämförelse av partiernas skattepolitik 2026.
Låginkomsttagaren visar modellens största problem
Vår ensamma låginkomsttagare är 35 år, tjänar 25 000 kronor i månaden och bor i hyresrätt utan barn. Centerpartiets eget exempel ger personen 14 400 kronor lägre skatt per år.
Det kan vara jämförelsens korrekta vinnare vid exakt den lönen. Vi kan ändå inte slå fast det, eftersom framför allt Moderaternas och Socialdemokraternas breda skattesänkningar saknar de tabeller som krävs för samma person. Att ge dem noll kronor skulle göra jämförelsen missvisande. Att ge dem partiernas maxbelopp skulle vara lika fel.
Samma problem finns för medianlöntagaren med 38 000 kronor i månaden. Inget av de stora, breda arbetsinkomstlöftena kan ännu räknas på likvärdiga villkor för den personen.
Detta är en viktig del av resultatet. Partierna berättar gärna vad hela reformen kostar staten eller hur mycket ett särskilt utvalt hushåll vinner. För väljaren krävs något annat: en formel som visar effekten vid flera inkomster och familjesituationer.
MP ger cirka 3 000 kronor mer till heltidsstudenten
Miljöpartiet vill höja högskolestudentens bidragsdel med 300 kronor per studiemånad. För en student som läser heltid i 40 veckor, motsvarande tio fyraveckorsperioder, blir effekten cirka 3 000 kronor per studieår.
Moderaternas förslag om slopat fribelopp under sommaren kan vara mer värt för en student som arbetar mycket. Men utfallet beror på vilka sommarmånader som omfattas, inkomsten och hur CSN:s minskning fördelas mellan bidrag och lån.
En student som tjänar 150 000 kronor under ett halvår ligger med modellens värden 35 324 kronor över fribeloppet. Studiemedlet minskar då med cirka 21 548 kronor. Det är inte en ren bidragsförlust, eftersom studiemedel också innehåller lån. Summan kan därför inte jämföras rakt av med MP:s höjda bidrag.
För normalstudenten under fribeloppet är MP den tydliga vinnaren. För studenten med hög sommarinkomst kan M:s förslag bli större, men först när avgränsningen är publicerad.
Ingen vinnare går att utse för pensionären
Vår pensionär är ensamstående, bor i hyresrätt och får 22 000 kronor i arbetsrelaterad pension per månad. Här saknas jämförbara beräkningsregler.
Moderaternas jobbat-avdrag, Socialdemokraternas pensionsförbättringar och Sverigedemokraternas skattesänkningar för äldre är inte beloppssatta för modellpersonen. Kristdemokraternas barnbonus i premiepensionen kan enligt partiet ge omkring 700 kronor mer i månaden för en tvåbarnsmamma, men det är en framtida livscykeleffekt och inte pengar till dagens pensionär.
Miljöpartiets löfte om att återställa det tidigare läkemedelsskyddet kan ge högst 900 kronor under en tolvmånadersperiod för den som når dagens tak. Det är en sjukvårdskostnad, inte en allmän pensionshöjning. Socialdemokraterna och Kristdemokraterna vill också förändra läkemedelsskyddet, men utan tillräckliga nivåer för samma patient.
Resultatet för pensionären är därför inte oavgjort. Det är ej beräkningsbart.
SD:s slopade elskatt är värd 9 000 kronor för villan
Sverigedemokraterna vill successivt avskaffa elskatten helt. Med 2026 års elskatt på 36 öre per kWh exklusive moms blir hushållets fulla effekt 45 öre per kWh inklusive moms.
| Årsförbrukning | Full effekt av slopad elskatt |
|---|---|
| 2 000 kWh | 900 kr/år |
| 5 000 kWh | 2 250 kr/år |
| 20 000 kWh | 9 000 kr/år |
För vår elvärmda villa är slutmålet alltså värt 9 000 kronor per år. SD har däremot inte angett hur snabbt skatten ska sänkas under mandatperioden. Beloppet är därför inte ett säkert utfall 2027.
Andra partier har också elförslag, men flera saknar ett exakt öretal eller en hushållsformel. Centerpartiet vill sänka elskatten och Socialdemokraterna vill införa ett elskydd för villaägare. De kan påverka resultatet men går inte att prissätta i samma tabell. Läs även vår jämförelse av partiernas politik för kärnkraft och el.
Bilisten: MP:s drivmedelspåslag vägs mot grön utdelning
Miljöpartiets modell är ovanligt konkret och visar varför både kostnader och stöd måste räknas för samma hushåll. Partiet kombinerar ett fossilbränslepåslag på 2,20 kronor per liter med grön utdelning till berättigade låg- och medelinkomsthushåll i lands- och glesbygd.
Vår bilmodell kör 1 800 mil om året och använder 0,70 liter per mil. Bränslepåslaget blir:
1 800 × 0,70 × 2,20 = 2 772 kronor per år.
En berättigad ensam vuxen utan barn får 2 900 kronor i grön utdelning och hamnar 128 kronor plus. Två vuxna med två barn får totalt 8 700 kronor i utdelning och hamnar 5 928 kronor plus efter det beräknade bränslepåslaget.
Geografi och inkomst avgör om utdelningen betalas ut. Beloppen kan därför inte läggas på alla bilhushåll. Elbilsbonusar och leasingstöd från MP och C hör dessutom hemma i ett köpår, inte i den återkommande normalbudgeten. Drivmedelsfrågan behandlas mer utförligt i vår guide till klimat- och bensinpolitiken i valet.
SD vill sänka drivmedelsskatten och reduktionsplikten men har inte angett det literbelopp som behövs för samma bil. Därför går det inte att utse någon generell bilistvinnare.
M och L ger lika mycket till den som har 500 000 på ISK
Moderaterna och Liberalerna vill höja den skattefria ISK-gränsen från 300 000 till 500 000 kronor. Med 2026 års schablonintäkt på 3,55 procent blir den maximala effekten av just den höjningen:
200 000 × 3,55 procent × 30 procent = 2 130 kronor per person och år.
Beloppet gäller en person som kan utnyttja hela det nya intervallet. Den som har högst 300 000 kronor på ISK får ingen effekt av den höjda gränsen. För ett hushåll med två personer som vardera har minst 500 000 kronor kan effekten bli 4 260 kronor.
Engångsstöd och förmåner ligger utanför normalåret
Flera löften kan vara mycket värdefulla men uppstår bara vid ett köp, en födsel, sjukfrånvaro eller ett aktivt val. De ska inte blandas med återkommande årsbelopp.
Exempel är:
- C:s elbilsbonus på 30 000–60 000 kronor och miljöleasing.
- MP:s elbilsbonus och leasingstöd.
- V:s bebispeng på 15 000 kronor för det första barnet.
- L:s jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn.
- M:s skattefria kollektivtrafikförmån på upp till 15 000 kronor per person, som kräver att arbetsgivaren erbjuder och finansierar förmånen.
- S:s slopade karensavdrag, vars värde beror på lön och sjukfrånvaro.
- Förslag om tandvård, VAB, RUT och läkemedel, vars värde beror på faktisk användning.
De kan visas i separata kalkyler men säger inget om ett vanligt år för ett hushåll som inte köper bil, får barn, är sjukt eller erbjuds en arbetsgivarförmån.
Löftena som inte går att räkna
Följande förslag kan påverka hushållen mycket, men partierna har inte publicerat det som behövs för en gemensam kronberäkning:
- M: hela arbetsinkomstskatten, föräldraavdraget, jobbat-avdraget och effekten för äldre som arbetar.
- C: skattekurvan utanför lönen 25 000 kronor, sänkt elskatt och breda drivmedels- och bostadseffekter.
- L: första steget i den statliga skattesänkningen, bostadsbidrag och värdet av gratis fritidskort utan regional kostnadsbas.
- KD: hushållsskatt, inkomstprövat läkemedelsskydd, reavinstformel och extra föräldramånader.
- S: skattesänkning för vanligt folk, billigare medicin, permanent bostadsbidrag, pension och elskydd.
- V: förstärkt bostadsbidrag, transportstöd och sommarlovskort.
- MP: bostadsbidrag och pris- eller systemeffekter utan hushållsformel.
- SD: drivmedelsskatt, matmomsens exakta nivå och varukorg, övriga elavgifter och skattesänkning för äldre.
Här finns en avgörande skillnad mellan noll och okänt. Noll betyder att ett konkret förslag inte ger någon effekt för hushållet. Okänt betyder att effekten kan vara stor, men att den inte kan kontrolleras med det publicerade underlaget.
42 procent ensamstående räcker inte för att hitta en Sverigevinnare
SCB registrerade drygt fem miljoner hushåll vid utgången av 2025. Av dem var 42,0 procent ensamstående utan barn. Ensamstående med barn 0–24 år stod för 5,9 procent, sammanboende utan barn för 23,9 procent och sammanboende med barn för 20,1 procent.
Uppgiften om 42 procent betyder alltså inte alla ensamstående inklusive ensamstående föräldrar. Den avser enpersonshushållen utan barn.
Barnpaketen kan ge stora belopp till mottagarna men träffar inte den största enskilda hushållsgruppen. Breda skattesänkningar på arbete eller pension kan nå fler, men där saknas flera av de nödvändiga partitabellerna.
Hushållsandelarna innehåller inte heller den kombination av lön, kommunalskatt, pension, bil, elförbrukning, ISK, läkemedelskostnader, skatteutrymme och bidragsrätt som krävs för en totalberäkning. Det behövs mikrodata och en modell av samma typ som SCB:s FASIT för att vikta hela befolkningen utan skenprecision.
Slutsatsen är därför att inget parti ännu kan utses till vinnare för ett representativt Sverige. Att multiplicera några typfall med hushållsandelar skulle se exakt ut men inte vara det.
Så har Hurbra räknat
Vi jämför partiernas förslag med reglerna som gäller den 24 augusti 2026. Årsbeloppen visas i 2026 års kronor när reformen är fullt genomförd. Slutmål och villkorade reformer markeras separat.
Modellen använder bland annat barnbidraget på 1 250 kronor per barn och månad, brytpunkten 660 400 kronor för statlig inkomstskatt, en ISK-skatt på 1,065 procent över den skattefria gränsen, elskatt på 45 öre per kWh inklusive moms och CSN:s gällande bidrag och fribelopp.
Beräkningarna är statiska. Vi räknar den direkta första effekten för hushållet och försöker inte gissa hur reformerna påverkar löner, priser, räntor, sysselsättning eller offentliga tjänster. Partiernas statsfinansiella kostnad används aldrig som ersättning för ett hushållsbelopp.
Kommunalskatten måste låsas till en kommun eller en tydlig riksschablon innan fullständiga arbetsinkomstkurvor kan jämföras. Därför räknar vi inte fram egna belopp när partiets tekniska skatteunderlag saknas.
Researchen bygger på officiella uppgifter från partierna, Skatteverket, SCB, Försäkringskassan, CSN, TLV, Konsumentverket och Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti och riksdagsvalet hålls den 13 september 2026. Praktisk information finns hos Valmyndigheten.
Hurbra:s samlade bevakning av partier, datum och guider finns på sidan om valet 2026.
Varför räknas inte partiernas största reklambelopp?
Ett löfte om ”upp till 1 000 kronor i månaden” betyder inte att alla får 12 000 kronor per år. En reformkostnad på flera miljarder säger inte hur mycket ett visst hushåll får. Ett partiexempel vid en bestämd lön kan inte flyttas till andra löner utan en formel.
Samma försiktighet gäller lån. Om ett ändrat CSN-system gör att studenten får behålla mer studiemedel kan en del vara lån som ska betalas tillbaka. Det är inte samma sak som ett högre bidrag.
Det är också därför ej beräkningsbart inte är ett underkänt betyg. I den här jämförelsen får ett parti ingen fördel av ett otydligt löfte, men heller inget godtyckligt minus. När fler fullständiga skatte- och bidragstabeller publiceras kan fler hushåll få ett faktiskt svar.