Två män som hittade en ovanlig vikingatida silverskatt utanför Ölmstad döms för grovt fornminnesbrott. Skatten hittades redan 2018, men hölls undan i flera år innan den till slut lämnades till myndigheterna. Nu ska de 120 silverdelarna visas för allmänheten.

Det började sommaren 2018 på en åker i närheten av Ölmstad kyrka i Jönköpings kommun.

Två vänner använde metalldetektorer och hittade vad som skulle visa sig vara en ovanligt stor silverskatt från vikingatiden. De hade inte tillstånd att använda metalldetektor för sökandet.

I stället för att anmäla fyndet tog männen hand om skatten själva.

Först sex år senare kom den tillbaka till myndigheterna.

Två män döms för grovt fornminnesbrott

Den 7 oktober 2026 meddelade Jönköpings tingsrätt sin dom.

De två män som hittade skatten döms för grovt fornminnesbrott. Påföljden blir villkorlig dom och dagsböter.

Åklagaren hade velat se betydligt hårdare straff och yrkade på fängelse i mellan åtta och fjorton månader för de båda upphittarna.

En tredje man stod också åtalad i målet efter att ha kopplats till hanteringen av skatten och uppgifter om ett försök att sälja den. Han friades av tingsrätten.

Domen sätter punkt för den rättsliga delen i ett fall som började nästan åtta år tidigare.

Skatten hölls undan till 2024

Efter fyndet 2018 blev skatten kvar utanför myndigheternas kontroll.

Först hösten 2024 överlämnades den till länsstyrelsen genom ett anonymt ombud.

Anonymiteten höll dock inte.

I samband med kontakten med myndigheterna skickades ett fotografi där ett adresserat brev fanns med. Det blev en av detaljerna som gjorde det möjligt att spåra personerna bakom fyndet.

Utredningen ledde så småningom fram till åtal och rättegång i Jönköpings tingsrätt.

Vikingaskatten består av 120 delar

Det som hittades vid Ölmstad var inte några enstaka gamla mynt.

Skatten består enligt Jönköpings läns museum av sammanlagt 120 delar och väger nästan ett kilo.

Bland fynden finns:

• 103 arabiska silvermynt
• en hel halsring
• delar av ytterligare en halsring
• ett skedformat silverhänge
• delar av ringnålar
• en amulettring
• flera andra silverföremål

Fyndet har daterats till vikingatiden, ungefär 800 till 1050 efter Kristus.

De många arabiska silvermynten är också ett tydligt spår av de omfattande handelskontakter som fanns under vikingatiden. Silver från områden långt österut kunde nå Skandinavien genom handelsvägar som sträckte sig genom delar av dagens Ryssland och Ukraina.

Jönköpings läns museum beskriver skatten som den andra kända silverskatten i länet.

Därför kunde männen inte bara behålla skatten

Reglerna för gamla fynd är mer komplicerade än att allt som hittas automatiskt tillhör staten.

Kulturmiljölagen skiljer bland annat mellan fornfynd som har samband med en fornlämning och föremål som hittas på andra platser.

Men ett gammalt silverfynd som består av flera föremål som lagts ned tillsammans omfattas av särskilda regler. Ett sådant fynd ska anmälas och kan behöva erbjudas staten för inlösen.

Det betyder att en upphittare inte fritt kan ta hem en vikingatida silverskatt och behandla den som vanlig privat egendom.

Det finns också särskilda regler för metalldetektorer. För att använda en metalldetektor krävs normalt tillstånd från länsstyrelsen, och privatpersoner får inte använda dem för att systematiskt leta efter fornfynd.

Den som själv hittar något som kan vara ett äldre arkeologiskt fynd kan läsa mer i vår guide om vad man ska göra om man hittar ett fornfynd.

Riksantikvarieämbetets vägledning om fornminnesbrott beskriver när ingrepp i fornlämningar och olovlig hantering av fynd kan bli straffbara.

Viktig kunskap kan ha gått förlorad

Problemet med att en arkeologisk skatt grävs upp utan dokumentation handlar inte bara om vem som får äga föremålen.

För arkeologer är platsen där ett föremål ligger ofta lika viktig som föremålet självt.

Exakt position, djup, jordlager och förhållandet till andra lämningar kan ge information om när och varför föremålen placerades där.

När fynd tas upp utan att den miljön dokumenteras kan delar av informationen försvinna permanent.

Jönköpings läns museum har därför lyft fram att kunskap om det ursprungliga sammanhanget kring Ölmstadsskatten inte längre går att återskapa fullt ut.

Skatten visas för allmänheten i november

Efter åren utanför myndigheternas kontroll får allmänheten snart möjlighet att se fyndet.

Jönköpings läns museum öppnar den 7 november 2026 utställningen Den stulna silverskatten och arkeologernas kunskap.

Utställningen är planerad att pågå till den 28 februari 2027.

Därmed får historien om Ölmstadsskatten ett nytt kapitel. Föremålen som låg gömda i marken i omkring tusen år och sedan hölls undan ytterligare sex år blir tillgängliga för allmänheten.

Själva silvret har kunnat räddas.

En del av kunskapen om exakt hur det en gång hamnade i jorden utanför Ölmstad är däremot borta för alltid.