Vem som ärver när någon dör beror framför allt på om den avlidne var gift eller sambo, vilka barn som finns och om det finns ett testamente. Gemensamma barn får normalt vänta på sitt arv om föräldrarna är gifta, medan särkullbarn oftast har rätt att få ut sin del direkt. Här går vi igenom arvsordningen 2026, hur laglotten fungerar och vem som får pengarna i olika familjesituationer.

Vem ärver vem? Snabb översikt

Svensk arvsrätt utgår från släktskap, men efterlevande makar har en särskild ställning. Sambor har däremot ingen automatisk arvsrätt, oavsett hur länge de har bott tillsammans.

Familjesituation	Vem ärver?
Gift med gemensamma barn	Efterlevande make ärver först. Barnen får efterarv.
Gift med särkullbarn	Särkullbarnen har normalt rätt att ärva direkt.
Gift med både gemensamma barn och särkullbarn	Särkullbarnen ärver normalt direkt, medan maken ärver de gemensamma barnens delar.
Gift utan barn	Efterlevande make ärver i första hand.
Sambo med barn	Barnen ärver. Sambon får inget arv utan testamente.
Sambo utan barn	Föräldrar, syskon eller andra arvsberättigade släktingar ärver.
Ensamstående med barn	Barnen delar lika på arvet.
Ensamstående utan barn	Arvet fördelas enligt den lagstadgade arvsordningen.

Tabellen visar huvudreglerna. Ett testamente kan förändra fördelningen, men barn har ett särskilt skydd genom sin rätt till laglott.

Det är också viktigt att skilja mellan arv och bodelning. När en gift person avlider behöver makarnas egendom ofta fördelas genom en bodelning innan man kan fastställa hur stort arvet är. Även en efterlevande sambo kan i vissa fall ha rätt till bodelning.

Reglerna om vem som ärver finns framför allt i ärvdabalken.

Arvsordningen i Sverige – vem står först i tur?

Om den avlidne inte var gift och det saknas ett testamente som förändrar fördelningen används den lagstadgade arvsordningen. Släktingarna delas in i tre arvsklasser.

En senare arvsklass får bara ärva om det inte finns någon arvsberättigad person i en tidigare klass.

Första arvsklassen: Barn och barnbarn

Barnen står först i arvsordningen och delar som huvudregel lika på arvet.

Om en person lämnar efter sig två barn och 500 000 kronor får barnen 250 000 kronor var.

Har ett av barnen avlidit före sin förälder går barnets andel i stället vidare till dess egna barn. Barnbarn kan alltså ärva direkt efter en mor- eller farförälder om deras förälder inte längre lever.

Biologiska och adopterade barn har samma arvsrätt. Styvbarn ärver däremot inte automatiskt en styvförälder om de inte är adopterade.

När den avlidne var gift påverkas tidpunkten för barnens arv av reglerna om efterlevande make.

Andra arvsklassen: Föräldrar, syskon och syskonbarn

Om den avlidne inte har några barn eller andra bröstarvingar går arvet vidare till föräldrarna.

Lever båda föräldrarna får de normalt hälften var.

Om en förälder är död går den förälderns andel vidare till den avlidnes syskon. Har även ett syskon avlidit kan syskonbarn träda in i dess ställe.

Halvsyskon kan också ha arvsrätt genom den förälder som är gemensam.

Tredje arvsklassen: Morföräldrar och farföräldrar

Om det inte finns någon arvsberättigad person i de två första arvsklasserna går arvet vidare till morföräldrar och farföräldrar.

Om någon av dem är avliden kan deras barn, alltså den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder, ärva.

Kusiner har däremot ingen automatisk arvsrätt i Sverige.

Om det saknas arvsberättigade släktingar, make och giltigt testamente går arvet till Allmänna arvsfonden.

Vem ärver när man är gift?

Den efterlevande maken har en stark ställning i svensk arvsrätt.

Om makarna bara har gemensamma barn ärver den efterlevande maken normalt hela den först avlidnes kvarlåtenskap. Barnen får vänta på sitt arv tills även den andra föräldern har avlidit.

Maken får arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att pengarna och egendomen får användas, säljas och förbrukas, men att den efterlevande inte får testamentera bort den del som omfattas av den först avlidnes efterarv.

Exempel: Gifta med två gemensamma barn

En gift person avlider och lämnar efter sig en kvarlåtenskap på 500 000 kronor efter bodelning och betalning av skulder.

Paret har två gemensamma barn.

Fördelningen blir:

• Efterlevande make ärver 500 000 kronor.
• Barn 1 får inget arv direkt.
• Barn 2 får inget arv direkt.

Barnen har i stället rätt till efterarv när den efterlevande föräldern avlider.

Det betyder inte att barnen nödvändigtvis får 250 000 kronor var i framtiden. Efterarvet beräknas normalt som en andel av den efterlevandes framtida dödsbo.

Den efterlevande kan under sin livstid ha använt en stor del av pengarna eller fått tillgångarna att växa i värde.

Vad händer om makarna inte har barn?

Om en gift person avlider utan barn ärver den efterlevande maken i första hand.

Om den avlidnes föräldrar, syskon eller deras avkomlingar finns kvar kan dessa ha rätt till efterarv när den efterlevande maken senare avlider.

Finns inga sådana efterarvingar kan den efterlevande makens rätt till arvet vara mer långtgående.

Det är alltså inte alltid så att den först avlidnes släkt förlorar all framtida arvsrätt bara för att den efterlevande maken får hela arvet vid det första dödsfallet.

Särkullbarn – när har barn rätt att ärva direkt?

Särkullbarn är barn till den avlidne som inte samtidigt är barn till den efterlevande maken.

Till skillnad från gemensamma barn behöver särkullbarn normalt inte vänta tills den efterlevande maken dör.

De har som huvudregel rätt att få ut sin arvslott direkt vid sin förälders dödsfall.

Exempel: Ett särkullbarn och ett gemensamt barn

En person avlider och lämnar efter sig 1 000 000 kronor i kvarlåtenskap efter bodelning och skulder.

Den avlidne var gift och hade två barn:

• Ett barn från ett tidigare förhållande.
• Ett gemensamt barn med den efterlevande maken.

Utan testamente och utan någon begränsning genom makens särskilda skyddsregler blir fördelningen:

Arvinge	Arv
Särkullbarnet	500 000 kr direkt
Efterlevande make	500 000 kr med fri förfoganderätt
Gemensamma barnet	Efterarv, inget direkt arv

Särkullbarnet får alltså sin del medan det gemensamma barnet normalt får vänta.

Om det i stället finns två särkullbarn och inga gemensamma barn kan särkullbarnen som huvudregel dela på hela kvarlåtenskapen direkt.

Kan särkullbarn avstå från sitt arv?

Ja. Ett särkullbarn kan avstå från att ta ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken.

Barnet får då i regel rätt till efterarv när maken senare avlider.

Det kan vara aktuellt om man exempelvis vill göra det möjligt för den efterlevande maken att bo kvar i familjens bostad.

Ett sådant avstående bör övervägas noggrant eftersom det förändrar när barnet får tillgång till arvet och vilket framtida värde det kan få.

Kan ett testamente begränsa särkullbarnets arv?

Ja, men inte hur långt som helst.

En förälder kan genom testamente minska barnets arv till laglotten. Laglotten är hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått utan testamente.

Om ett särkullbarn har en arvslott på 500 000 kronor är laglotten 250 000 kronor.

För att få ut sin laglott när testamentet inskränker den måste barnet begära jämkning av testamentet inom den lagstadgade tidsfristen.

Ärver sambor varandra?

Nej. Sambor ärver inte varandra automatiskt enligt svensk lag.

Det spelar ingen roll om samborna har bott tillsammans i två år eller trettio år. Inte heller gemensamma barn ger den efterlevande sambon någon automatisk arvsrätt.

Om den avlidne har barn går arvet enligt huvudregeln till barnen.

Finns inga barn går arvet vidare till andra arvsberättigade släktingar.

Exempel: Sambor med två barn

Två personer bor tillsammans och har två gemensamma barn.

Den ena sambon avlider och lämnar efter sig en kvarlåtenskap på 1 000 000 kronor efter eventuell bodelning och skulder.

Utan testamente blir fördelningen:

Arvinge	Arv
Barn 1	500 000 kr
Barn 2	500 000 kr
Efterlevande sambo	0 kr

Den efterlevande sambon kan ändå ha rätt till viss egendom genom sambolagens bodelningsregler.

Det är en separat fråga från arvsrätten.

Vad händer med bostaden när en sambo dör?

Om bostaden har köpts för gemensam användning kan den vara samboegendom, även om bara en av samborna står som ägare.

Den efterlevande sambon kan då begära bodelning. Vid dödsfall måste begäran normalt göras senast när bouppteckningen förrättas.

Samboegendom omfattar huvudsakligen gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning.

Bankkonton, aktier, bilar och fritidshus ingår normalt inte.

En bostad som den ena sambon ägde redan innan paret flyttade ihop är inte automatiskt samboegendom.

Det här kan få stor betydelse för den som blir kvar. Även om en sambo inte ärver kan en bodelning påverka vem som får bostaden och hur mycket som därefter finns kvar att ärva.

Laglott och arvslott – vad är skillnaden?

Arvslott och laglott är två centrala begrepp inom svensk arvsrätt.

Arvslotten är den del av arvet som ett barn har rätt till enligt den lagstadgade arvsordningen. Laglotten är hälften av arvslotten.

Laglotten innebär att en förälder normalt inte kan göra sitt barn helt arvlöst genom ett testamente.

Begrepp	Betydelse
Arvslott	Barnets andel enligt lagens normala arvsfördelning.
Laglott	Hälften av barnets arvslott.

Exempel: Två barn och ett arv på 500 000 kronor

En ogift person avlider och lämnar efter sig två barn och 500 000 kronor.

Utan testamente ärver barnen 250 000 kronor var.

Om föräldern i stället har testamenterat hela arvet till en vän kan barnen begära sina laglotter.

Varje barns laglott är 125 000 kronor.

Fördelningen blir då:

Mottagare	Belopp
Barn 1	125 000 kr
Barn 2	125 000 kr
Vännen	250 000 kr

Detta förutsätter att båda barnen begär jämkning av testamentet.

Hur länge kan man kräva sin laglott?

Ett barn som vill få ut sin laglott måste normalt begära jämkning av testamentet inom sex månader från att barnet delgavs testamentet.

Om barnet inte gör det i tid kan rätten att få ut laglotten gå förlorad.

Den här tidsfristen är särskilt viktig när ett testamente ger en stor del av kvarlåtenskapen till någon annan än barnen.

Reglerna om efterlevande makes arvsrätt innebär samtidigt att gemensamma barn normalt inte kan kräva ut laglotten vid den första förälderns död bara för att de annars har rätt till laglott.

Testamente – vem kan få arvet?

Ett testamente gör det möjligt att bestämma att hela eller delar av kvarlåtenskapen ska gå till någon annan än de personer som annars hade ärvt enligt lag.

Det kan exempelvis vara en sambo, ett barn, en vän eller en organisation.

Särskilt viktigt är det för sambor som vill skydda varandra ekonomiskt.

Exempel: Sambo och ett barn, arv på en miljon kronor

En ogift person avlider och lämnar efter sig en sambo och ett barn.

Kvarlåtenskapen är 1 000 000 kronor.

Den avlidne har skrivit ett testamente som ger hela kvarlåtenskapen till sambon.

Barnet har dock rätt att begära sin laglott på 500 000 kronor.

Om barnet gör det blir fördelningen:

• Barnet får 500 000 kronor.
• Sambon får 500 000 kronor.

Utan testamente hade barnet normalt ärvt hela miljonen.

Testamentet gör alltså stor skillnad, men kan inte utan vidare upphäva barnets laglottsskydd.

Hur skriver man ett giltigt testamente?

Ett vanligt testamente ska vara skriftligt och undertecknas av den som testamenterar.

Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testatorn skriver under eller bekräftar sin underskrift. Vittnena ska känna till att handlingen är ett testamente, men behöver inte veta vad det står i den.

Det finns också regler om vilka personer som får vara testamentsvittnen.

Den som har barn från tidigare förhållanden, är sambo eller vill fördela egendom på ett ovanligt sätt kan ha särskild anledning att se över sitt testamente.

Ett testamente kan också behöva anpassas efter äktenskapsförord, samboavtal och tidigare gåvor.

Bodelning före arv – därför kan beloppen bli annorlunda

Många missförstånd om arv uppstår därför att man blandar ihop den avlidnes tillgångar med makarnas sammanlagda egendom.

Om två gifta personer tillsammans har tillgångar värda en miljon kronor betyder det inte att en miljon kronor ska fördelas i arv när den ena avlider.

Först behöver man normalt avgöra vilken egendom som ingår i bodelningen och hur den ska fördelas.

Exempel: Gifta med en miljon kronor i giftorättsgods

Två makar har tillsammans giftorättsgods till ett nettovärde av 1 000 000 kronor.

De har inga skulder som påverkar exemplet och ingen enskild egendom.

Vid en vanlig bodelning delas nettovärdet lika.

• Efterlevande make får 500 000 kronor som sin bodelningsandel.
• Den avlidnes kvarlåtenskap blir 500 000 kronor.

Om makarna bara har gemensamma barn ärver den efterlevande maken normalt även de återstående 500 000 kronorna, med fri förfoganderätt.

Om den avlidne i stället har särkullbarn kan dessa ha rätt till arv ur kvarlåtenskapen.

Enskild egendom, äktenskapsförord, skulder och vissa särskilda bodelningsregler kan ändra resultatet.

Det är därför viktigt att först räkna ut dödsboets verkliga nettovärde innan man beräknar barnens arvslotter.

Särskilda skyddsregler för make och sambo 2026

Både makar och sambor kan ha ett ekonomiskt minimiskydd vid dödsfall, men reglerna fungerar på olika sätt.

Prisbasbeloppet 2026 är 59 200 kronor.

Skyddsregel	Belopp 2026
Fyra prisbasbelopp för efterlevande make	236 800 kr
Två prisbasbelopp vid sambobodelning	118 400 kr

Efterlevande make: Fyra prisbasbelopp

En efterlevande make har enligt den så kallade basbeloppsregeln rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få egendom så att maken tillsammans med sin bodelningsandel och enskilda egendom når upp till fyra prisbasbelopp.

För 2026 motsvarar det 236 800 kronor.

Regeln kan bland annat begränsa hur mycket särkullbarn får ut direkt när kvarlåtenskapen är liten.

Det betyder däremot inte att varje efterlevande make automatiskt får 236 800 kronor utöver sina övriga tillgångar.

Efterlevande sambo: Två prisbasbelopp

En efterlevande sambo som begär bodelning har ett särskilt skydd enligt sambolagen.

Skyddet innebär rätt att vid fördelningen av samboegendomen, så långt egendomen räcker, få ett värde motsvarande två prisbasbelopp.

År 2026 är det 118 400 kronor.

Regeln gäller bara egendom som omfattas av sambobodelningen. Den innebär inte att sambon har rätt att ärva 118 400 kronor ur den avlidnes övriga tillgångar.

Skillnaden är betydelsefull, särskilt om den avlidne hade barn och stora tillgångar som inte räknas som samboegendom.

Bouppteckning och arvskifte – så går det till

När någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.

Innan arvet kan fördelas behöver man normalt upprätta en bouppteckning.

Bouppteckning inom tre månader

En bouppteckning ska som huvudregel förrättas inom tre månader från dödsfallet.

Den ska därefter lämnas till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen.

Det går i vissa fall att ansöka om anstånd.

Bouppteckningen visar bland annat vilka tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet, vilka personer som är dödsbodelägare och vilka som har rätt till efterarv.

Om dödsboets tillgångar är mycket begränsade kan en dödsboanmälan i vissa fall ersätta bouppteckningen.

Arvskifte – när pengarna fördelas

När bouppteckningen är registrerad och dödsboets skulder har hanterats kan arvet fördelas genom arvskifte.

Om det finns flera dödsbodelägare ska arvskiftet normalt dokumenteras i en skriftlig handling som undertecknas av delägarna.

Där framgår vem som får exempelvis pengar, fastigheter, värdepapper och annan egendom.

Finns bara en dödsbodelägare behövs normalt ingen separat arvskifteshandling.

Ärver man skulder?

Nej, man blir normalt inte personligt betalningsansvarig för en avliden persons skulder bara för att man är arvinge.

Skulderna ska betalas ur dödsboets tillgångar innan arvet fördelas.

Om tillgångarna inte räcker kan arvingarna bli utan arv.

Om egendom redan har delats ut innan skulderna har hanterats kan mottagarna däremot behöva lämna tillbaka egendom till dödsboet.

Måste man betala skatt på arv?

Nej. Sverige avskaffade arvsskatten från och med 2005.

Det betyder att man normalt inte betalar skatt enbart för att man ärver pengar eller egendom.

Däremot kan skatt uppstå senare, exempelvis när man säljer en ärvd fastighet eller aktier med vinst.

Den som ärver en fastighet tar normalt också över tidigare skattemässiga anskaffningsvärden, vilket kan påverka kapitalvinstskatten vid en framtida försäljning.

Vanliga frågor om vem som ärver

Ärver syskon om det finns barn?

Nej, normalt inte. Barn och deras avkomlingar tillhör första arvsklassen och går före syskon. Ett testamente kan dock ge syskon rätt till egendom inom de gränser som laglottsskyddet tillåter.

Kan ett barn bli helt utan arv?

Ett barn har rätt till laglott, men behöver själv bevaka den rätten om ett testamente begränsar arvet. Om barnet inte begär jämkning inom rätt tid kan testamentet få verkan även om det inskränker laglotten.

Ärver man sin styvförälder?

Inte automatiskt. Ett styvbarn som inte är adopterat har ingen lagstadgad arvsrätt efter styvföräldern. Däremot kan styvföräldern skriva ett testamente till förmån för barnet.

Ärver barnbarn direkt?

Ja, om deras förälder, som skulle ha ärvt, har avlidit före arvlåtaren. Barnbarnen delar då på den arvslott som deras förälder skulle ha fått.

Vem ärver om det inte finns barn eller testamente?

Om den avlidne var gift ärver den efterlevande maken i första hand. Om personen var ogift går arvet vidare till föräldrar, syskon och andra släktingar enligt arvsordningen.

Kan man testamentera allt till sin sambo?

Ja, man kan skriva ett testamente som ger sambon hela kvarlåtenskapen. Men om den avlidne har barn kan dessa begära sin laglott. Testamentet kan därför inte garantera att sambon får behålla all egendom.

Vad händer om arvingarna inte är överens?

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan tingsrätten utse en skiftesman som hjälper till att genomföra arvskiftet.

Om det finns större konflikter om förvaltningen av dödsboet kan en boutredningsman bli aktuell. Kostnaderna för sådana förfaranden kan minska det arv som slutligen går att dela ut.