FIS nya världscupprogram kan vara värt nästan 80 extra poäng för Teresa Stadlober och 66 för Mika Vermeulen. Kristine Stavås Skistad och Edvin Anger är de stora förlorarna. Hurbra har analyserat 12 264 resultat för att räkna ut hur kalendern påverkar världens 150 främsta längdskidåkare.
FIS flyttar världscupen mot klungkörning
Frida Karlsson, William Poromaa och flera andra svenska landslagsåkare har återigen kritiserat heatmasstarten över fem kilometer. FIS har ändå behållit formatet och lagt in två heat under 2026/27, först i Davos och sedan under Tour de Ski i Oberstdorf.
Det är lätt att fastna där. Hurbra har tidigare gått igenom kritiken mot FIS heatmasstart, där separata grupper kör samma distans och tiderna jämförs först efteråt. Men de två heaten är bara en del av en betydligt större förändring.
Det officiella världscupprogrammet 2026/27 innehåller 29 individuella lopp. Bara fem är rena intervallstarter. Fjorton av de 19 distansloppen körs som masstart, heatmasstart, skiathlon eller jaktstart.
Hurbra har jämfört fördelningen med ett neutralt program byggt på de tio senaste världscupsäsongerna. Skillnaden är tydlig.
| Format | 2026/27 | Tioårsnorm |
|---|---|---|
| Sprint | 10 | 11,1 |
| Distans | 19 | 17,9 |
| Intervallstart | 5 | 7,9 |
| Vanlig masstart | 8 | 5,8 |
| Jaktstart | 1 | 3,1 |
| Skiathlon | 3 | 1,1 |
| Heatmasstart | 2 | 0,1 |
Det är inte framför allt en kalender som föredrar klassiskt eller fristil. Tolv lopp går i klassisk teknik, 14 i fristil och tre är skiathlon med båda teknikerna. Den fördelningen ligger nära historiken.
Förskjutningen finns i sättet att tävla. Intervallstarten mäter i hög grad åkarens egen fart mot klockan. I en gemensam start blir positionering, klungkörning, spurt, taktik och förmågan att undvika incidenter en större del av resultatet.
Det är den skillnaden som slår igenom i Hurbra-indexet.
Teresa Stadlober är kalenderns största vinnare
På damsidan är Teresa Stadlober den tydligaste programvinnaren. Modellen ger österrikiskan 1 021 förväntade poäng med kalendern 2026/27. Ett neutralt program med samma antal lopp och Tour-etapper ger 942 poäng.
Skillnaden på 79 poäng är störst av samtliga damer.
| Åkare | Förväntade poäng | Kalenderindex |
|---|---|---|
| Teresa Stadlober, AUT | 1 021 | +79 |
| Dariya Nepryaeva, AIN | 968 | +63 |
| Astrid Øyre Slind, NOR | 1 515 | +58 |
| Kerttu Niskanen, FIN | 1 184 | +54 |
| Nora Sanness, NOR | 724 | +51 |
| Ebba Andersson, SWE | 1 343 | +49 |
| Heidi Weng, NOR | 1 556 | +46 |
| Karoline Simpson-Larsen, NOR | 945 | +46 |
| Katharina Hennig Dotzler, GER | 868 | +40 |
| Julia Kern, USA | 656 | +39 |
Stadlobers profil förklarar utfallet. Hon ligger ungefär mellan plats 6 och 11 i modellens viktigaste distansprofiler men bara runt plats 61–65 i sprint. När ett normalt sprintlopp och nästan tre intervallstarter försvinner till förmån för fler distanslopp, masstarter och skiathlon växer hennes möjliga poängutdelning.
Samma mönster syns hos Astrid Øyre Slind, Kerttu Niskanen och Heidi Weng. Det är åkare som kan ta stora poäng över flera distanser, fullfölja en krävande Tour och hävda sig när klassiskt och fristil kombineras i skiathlon.
Ebba Andersson är den stora svenska vinnaren. Hennes index på +49 bygger framför allt på att hon är topp fem i praktiskt taget alla distansprofiler och rankas tvåa i modellens skiathlonprofil. Tre skiathlonlopp i stället för ett historiskt genomsnitt på 1,1 passar henne mycket väl.
Vermeulen vinner mest bland herrarna
Mika Vermeulen är herrarnas motsvarighet till Stadlober. Österrikaren ligger runt plats 8–19 i modellens distanslopp men först runt plats 57–64 i sprint. Den nya fördelningen höjer hans förväntade poäng från 745 till 811.
| Åkare | Förväntade poäng | Kalenderindex |
|---|---|---|
| Mika Vermeulen, AUT | 811 | +66 |
| Emil Iversen, NOR | 1 268 | +59 |
| Martin Løwstrøm Nyenget, NOR | 1 460 | +45 |
| Andreas Fjorden Ree, NOR | 1 067 | +45 |
| Jan Thomas Jenssen, NOR | 1 017 | +39 |
| Hugo Lapalus, FRA | 817 | +35 |
| Michal Novák, CZE | 653 | +34 |
| Mattis Stenshagen, NOR | 1 263 | +30 |
| Antoine Cyr, CAN | 558 | +29 |
| William Poromaa, SWE | 837 | +29 |
Norge har fem åkare bland de åtta främsta. Det är inte ett utslag av att kalendern generellt är norsk, utan av att flera norska distansåkare har jämna profiler över teknik, längd och startform.
William Poromaa är den mest intressanta svensken. Han har kritiserat heatmasstarten hårt men är samtidigt hela programmets tydligaste svenska vinnare på herrsidan.
Det finns ingen motsättning i det. Poromaa ligger ungefär mellan plats 10 och 20 i de centrala distansprofilerna men drygt 50:a i sprint. Åtta vanliga masstarter och tre skiathlon ger honom fler starka poängtillfällen än ett historiskt normalprogram. Heatens gruppberoende risk finns kvar, men resten av kalendern väger upp den.
Skistad och Anger tappar mest
De största förlorarna är nästan en spegelbild av vinnarna. Kristine Stavås Skistad rankas tvåa–trea i sprintprofilerna men omkring plats 61–71 i distansloppen. Ett sprintlopp mindre kostar poäng, men den distanstunga Touren får ännu större betydelse eftersom slutställningen ger mycket stora poäng.
Damernas största förlorare
| Åkare | Förväntade poäng | Kalenderindex |
|---|---|---|
| Kristine Stavås Skistad, NOR | 792 | −104 |
| Johanna Hagström, SWE | 716 | −59 |
| Anja Weber, SUI | 584 | −59 |
| Nadine Fähndrich, SUI | 963 | −52 |
| Coletta Rydzek, GER | 750 | −48 |
| Jasmin Kahara, FIN | 570 | −43 |
| Maria Gismondi, ITA | 239 | −40 |
| Linn Svahn, SWE | 1 757 | −39 |
| Moa Ilar, SWE | 1 251 | −39 |
| Mathilde Myhrvold, NOR | 638 | −37 |
Johanna Hagström är den svenska dam som missgynnas mest. Nadine Fähndrich och Coletta Rydzek har liknande sprintbetonade profiler.
Linn Svahn förlorar också i jämförelsen, men hennes beräknade total på 1 757 poäng visar varför ett negativt index inte ska förväxlas med en svag säsongsprognos. Hon kan fortfarande bli en av världscupens bästa åkare. Kalendern ger henne bara 39 poäng mindre än ett program som bättre matchar hennes styrkor.
Herrarnas största förlorare
| Åkare | Förväntade poäng | Kalenderindex |
|---|---|---|
| Edvin Anger, SWE | 1 041 | −94 |
| Lauri Vuorinen, FIN | 625 | −65 |
| Even Northug, NOR | 622 | −57 |
| Oskar Opstad Vike, NOR | 649 | −56 |
| Joni Mäki, FIN | 547 | −51 |
| Valerio Grond, SUI | 534 | −40 |
| Anton Grahn, SWE | 386 | −40 |
| Ben Ogden, USA | 829 | −39 |
| Alvar Myhlback, SWE | 542 | −36 |
| Lars Heggen, NOR | 1 378 | −33 |
Edvin Anger är femma–åtta i modellens sprintprofiler. I de vanliga distansformaten ligger han i spannet 18–32 och i heatprofilen först på plats 46. Det ger färre chanser att använda den relativa fördel som gjort honom till en av världens bästa sprinters.
Angers index på −94 är nästan tre gånger större än Alvar Myhlbacks −36. Även Anton Grahn tappar tydligt. Den svenska herrsidan får därmed en ovanligt delad kalenderbild: Poromaa vinner, medan tre yngre åkare med mer fartbetonade profiler hör till de största förlorarna.
Så påverkas samtliga svenska åkare
Indexvärden mellan −10 och +10 ska betraktas som i praktiken neutrala. Små skillnader kan försvinna genom dagsform, utveckling eller vilka lopp åkaren faktiskt väljer att köra.
Svenska damer
| Åkare | Kalenderindex |
|---|---|
| Ebba Andersson | +49 |
| Frida Karlsson | +7 |
| Evelina Crusell | +3 |
| Moa Lundgren | −4 |
| Märta Rosenberg | −6 |
| Emma Ribom | −16 |
| Maja Dahlqvist | −21 |
| Jonna Sundling | −21 |
| Moa Ilar | −39 |
| Linn Svahn | −39 |
| Johanna Hagström | −59 |
Frida Karlsson hamnar nära noll trots att hon är en av de hårdaste kritikerna av heatmasstarten. Hon rankas högst av alla i klassisk intervallstart och klassisk masstart, men förlorar på att intervallstarterna blir färre. Tre skiathlon och den stora mängden gemensamma starter tar tillbaka nästan hela tappet.
Jonna Sundling är ett annat viktigt specialfall. Hon rankas etta i båda sprintteknikerna och mycket högt även i flera distansprofiler. Därför blir hennes förlust begränsad till 21 poäng trots att ett sprintlopp försvinner.
Svenska herrar
| Åkare | Kalenderindex |
|---|---|
| William Poromaa | +29 |
| Johan Ekberg | +5 |
| Truls Gisselman | +3 |
| Leo Johansson | −1 |
| Emil Danielsson | −12 |
| Calle Halfvarsson | −13 |
| Johan Häggström | −16 |
| Gustaf Berglund | −19 |
| Alvar Myhlback | −36 |
| Anton Grahn | −40 |
| Edvin Anger | −94 |
Svenskarnas faktiska startfrekvens kan bli lägre än modellens antagande. Hemma-VM i Falun ligger mitt i säsongen och flera åkare lär prioritera formtoppen där. Den effekten har avsiktligt lämnats utanför indexet. Den som vill läsa mer om mästerskapet hittar Hurbra-guiden om skid-VM i Falun 2027.
Heatmasstartens lotterivärde är 63 av 100
Kalenderindexet mäter vilka åkarprofiler som passar programmet. Heatmasstarten behöver ett separat mått eftersom två åkare med samma kapacitet kan få olika förutsättningar när de placeras i olika grupper.
FIS första femkilometersheat i världscupen kördes i Toblach den 31 december 2025. Fyra heat körde var för sig och sluttiderna slogs sedan ihop till en gemensam resultatlista.
Utfallet blev extremt koncentrerat. I damloppet kom de åtta första från samma heat. Jessie Diggins vann före Emma Ribom och Moa Ilar. I herrloppet kom placering 1–7 från ett och samma heat. Johannes Høsflot Klæbo vann sin grupp men slutade tolva totalt.
Hurbra har isolerat den uppmätta tempoeffekten i de fyra grupperna och därefter lottat de 75 aktiva damerna och 75 aktiva herrarna i 10 000 nya, balanserade heatindelningar. Vanlig dagsformsvariation är borttagen. Den enda skillnaden är vilket av de faktiska heatförloppen åkaren hamnar i.
Resultatet blir en typisk åttio-procentig spridning på tio placeringar för damer och 13 för herrar. Det motsvarar ett Format Lottery Score på 63 av 100 totalt, 63 för damer och 73 för herrar.
| Svensk åkare | Placeringsintervall |
|---|---|
| William Poromaa | 15 placeringar |
| Frida Karlsson | 7 placeringar |
| Edvin Anger | 17 placeringar |
Score-värdet betyder inte att en viss åkare har 63 procents risk att missgynnas. Det är ett riskmått där högre tal innebär att gruppindelningen skapar större placeringsspridning jämfört med ett vanligt distanslopp.
Underlaget är fortfarande litet. Bara ett världscupheat har genomförts, på en viss bana och under ett visst taktiskt förlopp. FIS har dessutom ännu inte fastställt hur seedningen ska göras 2026/27. Format Lottery Score bör därför ses som en första mätning av problemet, inte som ett slutligt omdöme över varje framtida heat.
Så har Hurbra-indexet räknats fram
Analysen bygger på 568 individuella världscuplopp och Tour-etapper från säsongerna 2016/17–2025/26. De tio säsongerna skapar det neutrala referensprogrammet. Varje säsong väger lika och fördelningen skalas till samma 29 individuella lopp och åtta Tour-etapper som kalendern 2026/27.
Åkarprofilerna bygger på de tre senaste säsongerna:
- 180 individuella världscuptävlingar, 90 per kön.
- 12 264 giltiga resultatposter.
- 749 unika åkare i träningsunderlaget.
- De 75 högst skattade aktiva damerna och 75 högst skattade aktiva herrarna i slutmodellen.
För att komma med i prognosfältet krävs minst tre världscupstarter 2025/26 och minst åtta starter under treårsperioden. Pensionerade åkare finns kvar i historiska startfält när motståndets styrka beräknas men är borttagna ur prognosen.
Varje placering normaliseras först mot storleken och styrkan på startfältet. En tiondeplats i ett starkt Tourfält värderas därför högre än samma placering i ett tunnare fält. Därefter separeras åkarens allmänna nivå från prestationen i sprint och distans, klassiskt och fristil, olika startformer och olika distanser.
Nyare resultat väger mer än äldre. Små prov dras mot åkarens allmänna nivå så att en enstaka fullträff inte får skapa en orimligt stark specialprofil.
Varje tävlingsprofil simuleras 6 000 gånger. Vanliga världscuplopp, Tour-etapper och Tourens slutställning får sina respektive poängskalor. Slutvärdet är skillnaden mellan två annars jämförbara säsonger:
Kalenderindex = förväntade poäng 2026/27 minus förväntade poäng med den neutrala formatmixen.
Det är inte en vanlig förhandstippning. Modellen antar full medverkan och håller skador, sjukdom, uttagningar och frivilliga tävlingsuppehåll utanför. Syftet är att isolera vad FIS val av lopp är värt i poäng.
Bonuspoäng från sprintkval och masstarternas mellantider ingår inte, eftersom konsekventa splitdata saknas för hela perioden. Det kan göra att modellen något underskattar både sprintspecialisternas förlust och vissa offensiva masstartsåkares vinst.
Resultatet håller när referensperioden kortas till åtta säsonger. Rangkorrelationen mot huvudmodellen är 0,991 för damer och 0,984 för herrar. Utan Tourens stora slutpoäng blir skillnaderna mindre, men Stadlober, Skistad och Anger ligger kvar som tydliga ytterligheter. Vermeulen är fortfarande en vinnare, även om Martin Løwstrøm Nyenget då går förbi honom.
Är världscupen 2026/27 sportsligt neutral?
Nej, inte jämfört med världscupens egen historiska fördelning.
Tre färre intervallstarter, fler vanliga masstarter, nästan två extra skiathlon och två heatmasstarter flyttar ett mätbart antal poäng från sprintspecialister och vissa intervallåkare till uthålliga åkare som klarar gemensamma starter, teknikbyten och en lång Tour.
Det betyder inte att FIS medvetet har byggt kalendern för att hjälpa Teresa Stadlober, Mika Vermeulen eller någon annan namngiven åkare. Varje program måste innehålla val, och varje val kommer att passa vissa styrkor bättre än andra.
Men storleken på förskjutningen går att mäta. När de rena intervallstarterna minskar från ett tioårsgenomsnitt på nästan åtta till fem förändras vad världscupen premierar. Taktik, positionering och förmågan att hantera klungan får större betydelse. Individuell fart mot klockan får mindre.
Heatmasstarten lägger till en annan fråga: inte vilken åkartyp som gynnas, utan hur mycket resultatet får bero på gruppen. Förra vinterns topplistor och Hurbra-simuleringen visar att den effekten kan vara stor.
Det är där debatten om rättvisa bör ligga. Världscupprogrammet 2026/27 är inte främst snedvridet mellan klassiskt och fristil. Det är konstruerat för betydligt mer direkt man-mot-man-tävling än världscupen har haft i genomsnitt under det senaste decenniet.