FIS väljer att behålla den omdiskuterade femkilometersmasstarten i heat – och nästa vinter ska formatet dessutom köras två gånger i världscupen. Beslutet får hård kritik från svenska stjärnor som Frida Karlsson, William Poromaa och Edvin Anger, som menar att vilket heat en åkare hamnar i kan få alldeles för stor betydelse för slutresultatet.
Fem kilometer masstart i heat debuterade under Tour de Ski förra vintern. Tävlingen skiljer sig från en vanlig masstart genom att åkarna delas upp i flera separata heat.
Alla kör samma distans, men sluttiderna jämförs därefter mellan samtliga heat. Det innebär att det inte räcker att vinna sin egen grupp. Ett långsamt taktiskt heat kan i praktiken slå ut en åkare ur kampen om topplaceringarna, även om han eller hon är först över mållinjen.
Trots kritiken har FIS beslutat att formatet ska användas igen under världscupsäsongen 2026/27 – den här gången vid två tillfällen.
Då körs FIS nya heatmasstart 2026/27
De två tävlingarna finns på världscupprogrammet i december och januari.
| Datum | Plats | Tävling |
|---|---|---|
| 11 december 2026 | Davos, Schweiz | 5 km heatmasstart, fristil |
| 6 januari 2027 | Oberstdorf, Tyskland | 5 km heatmasstart, fristil, Tour de Ski |
Första loppet körs alltså i Davos som en ordinarie världscuptävling. Nästa kommer under Tour de Ski i Oberstdorf.
Det betyder att FIS går från ett enda test under förra vintern till två lopp under den kommande säsongen.
På sin officiella presentation av världscupkalendern har FIS dessutom slagit fast att formatet fortsätter samtidigt som detaljerna kring seedningen av åkarna ska diskuteras vidare.
Så fungerar fem kilometer masstart i heat
Upplägget är enkelt på pappret.
Startfältet delas upp i flera grupper. Varje heat kör fem kilometer med gemensam start. Därefter jämförs tiderna från samtliga heat och åkarna placeras i en gemensam resultatlista.
Det innebär exempelvis att en åkare kan vinna heat ett men ändå bli slagen av ett stort antal åkare från heat två om det loppet har gått snabbare.
Det är just detta som skapat den stora kritiken.
I en vanlig individuell start påverkas resultatet i första hand av den egna åkningen. I en vanlig masstart tävlar alla i samma lopp och under samma taktiska förhållanden. Heatformatet hamnar mitt emellan: åkaren behöver både hålla hög fart själv och helst hamna i en grupp där fler vill bidra till tempot.
Ett defensivt heat kan därför bli förödande.
Frida Karlsson: ”Det är för orättvist”
Frida Karlsson hör till dem som reagerat starkast.
Den svenska världsstjärnan menar att heatindelningen får för stor betydelse för resultatet och sammanfattar sin syn på formatet med orden:
– Det är för orättvist.
Kritiken handlar alltså inte främst om distansen på fem kilometer, utan om att åkarna tävlar under olika taktiska förutsättningar trots att tiderna sedan jämförs direkt.
Karlsson är sedan tidigare en av Sveriges största längdstjärnor och du kan läsa mer om hennes karriär i vår guide till Frida Karlsson.
William Poromaa är inte heller imponerad.
Han ger formatet tummen ner och tillhör de svenska åkare som ifrågasätter varför FIS fortsätter med tävlingsformen efter reaktionerna från premiären.
Även Edvin Anger har varit mycket kritisk. Hans invändning är att en åkare i praktiken behöver ha tur och hamna i rätt heat för att få bästa möjliga chans.
Premiären visade exakt vad kritikerna fruktade
Premiären i Toblach under Tour de Ski den 31 december 2025 gav ett tydligt exempel på problemet.
På herrsidan vann Johannes Høsflot Klæbo sitt eget heat. Normalt hade det varit ett mycket starkt resultat.
Men heatet gick för långsamt.
När tiderna från samtliga grupper räknades samman slutade Klæbo bara tolva totalt. Amerikanen Gus Schumacher vann tävlingen och var 8,6 sekunder snabbare.
Än mer anmärkningsvärt var att de sju bästa åkarna i ett annat heat alla körde snabbare än vinnaren av det första heatet.
På damsidan blev skillnaden mellan grupperna ännu tydligare.
Jessie Diggins drev ett högt tempo tillsammans med bland andra Emma Ribom och Moa Ilar. Resultatet blev att samtliga åtta främsta åkarna i hela tävlingen kom från samma heat.
Diggins vann före Ribom och Ilar.
Det gav samtidigt formatet ett intressant svenskt undantag. Ribom och Ilar var betydligt positivare efter loppet än flera av landslagskamraterna och lyfte bland annat hur samarbetet i gruppen fungerade.
Just det är också kärnan i diskussionen.
FIS ser samspelet mellan åkarna som en taktisk komponent. Kritikerna ser samma sak som ett moment som kan göra resultatet orättvist.
Klæbo och Pellegrino har också varit kritiska
Missnöjet är inte begränsat till Sverige.
Klæbo konstaterade efter loppet i Toblach att hans heat hade gått för långsamt. Han och en norsk lagkamrat försökte hålla farten uppe, men fick inte tillräckligt mycket hjälp från resten av gruppen.
Tyske Janosch Brugger gick ännu längre och beskrev tävlingsformen som ett lotteri.
Även Italiens Federico Pellegrino var kritisk och gjorde klart att premiären inte hade fått honom att ändra uppfattning till formatets fördel.
Samtidigt finns det internationella åkare som uppskattar idén.
Schweiziskan Nadine Fähndrich har lyft att det är positivt med något annorlunda, och Jessie Diggins betonade efter sin seger hur effektivt hennes heat hade samarbetat.
Motståndet är alltså omfattande, men inte fullständigt.
Därför behåller FIS formatet
FIS har framför allt betonat underhållningsvärdet.
Efter premiären lyfte organisationen fram att de separata heaten skapade kontinuerlig spänning och en mer dynamisk tv-upplevelse. Kombinationen av fart, taktik och strategi ansågs dessutom skapa större intensitet och oförutsägbarhet.
Det är lätt att förstå logiken.
Ett femkilometerslopp går snabbt, flera heat ger fler starter och publiken får hela tiden nya tider att jämföra. När åkarna dessutom måste bedöma om de själva ska dra eller försöka få andra att göra jobbet uppstår en taktisk dimension som inte finns på samma sätt i traditionell individuell start.
Men samma oförutsägbarhet som FIS ser som en styrka är exakt det som flera av världens bästa åkare vänder sig emot.
För dem handlar frågan om huruvida ett världscuplopp ska kunna avgöras av vilka konkurrenter som råkar finnas i samma grupp.
Avgörande detalj är fortfarande inte klar
Det finns dessutom en viktig detalj som ännu inte är helt beslutad inför vintern.
Hur åkarna ska seedas och placeras i de olika heaten ska diskuteras vidare av FIS under hösten 2026.
Det är inte en liten teknisk fråga.
En genomtänkt seedning kan minska risken att ett heat blir extremt starkt eller extremt taktiskt, men den kan knappast helt eliminera skillnaderna. Två grupper med på pappret likvärdiga åkare kan fortfarande utvecklas helt olika beroende på vem som vill dra och hur loppet körs.
Därför lär diskussionen fortsätta fram till premiären i Davos den 11 december.
FIS har redan bestämt att heatmasstarten ska finnas kvar.
Frida Karlsson, William Poromaa, Edvin Anger och flera internationella toppåkare har samtidigt gjort klart att de fortfarande tycker att formatet har ett grundläggande problem.
När startskottet går i Davos kommer frågan därför inte bara vara vem som är snabbast över fem kilometer.
Minst lika mycket uppmärksamhet lär riktas mot vilket heat åkarna hamnar i.