Offentliganställda strejkar och gymnasieelever blockerar skolor på flera håll i Frankrike. Protesterna har olika bakgrund, men möts i missnöjet med löner, resurser och regeringens planerade besparingar. Samtidigt närmar sig en ny och politiskt känslig budgetstrid.

Mer än 170 demonstrationer väntas runt om i Frankrike under tisdagen den 29 september. Bland de offentliganställda som deltar finns bland annat vårdpersonal och andra grupper inom den offentliga sektorn.

Samtidigt fortsätter protesterna bland gymnasieelever. Skolentréer har blockerats och på vissa håll har det förekommit bränder och sammandrabbningar med polis. Reuters beskriver hur de två protestvågorna tillsammans ökar pressen på president Emmanuel Macron och premiärminister Sébastien Lecornus regering. (reuters.com)

Men det finns inte ett enda svar på frågan varför Frankrike strejkar.

Därför strejkar offentliganställda i Frankrike

För de offentliganställda handlar konflikten framför allt om löner, arbetsvillkor och resurser.

Facken anser att löneutvecklingen för dem som arbetar i offentlig sektor har varit för svag samtidigt som levnadskostnaderna har ökat. Ett viktigt stridsämne är det index som används som grund när lönerna för många offentliganställda beräknas.

Regeringen har signalerat att detta löneindex ska fortsätta vara fryst under 2027. För staten innebär det lägre utgifter, medan facken ser det som ytterligare ett år där de anställdas köpkraft riskerar att halka efter.

Kraven gäller också större resurser till offentliga verksamheter, bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att rekrytera och behålla personal.

Strejken ska därför inte beskrivas som en reaktion enbart på ett nytt budgetförslag. Konflikten om löner och villkor fanns redan tidigare. Däremot har regeringens planerade besparingar gjort motsättningarna tydligare.

Därför blockerar elever skolor

Gymnasieelevernas protester har en annan bakgrund.

De tog fart efter protester mot personalbrist vid en skola i Créteil utanför Paris och har därefter spridits till fler skolor. Under måndagen den 28 september berördes omkring 180 gymnasier av blockader eller försök till blockader.

Bland frågorna som elever och elevorganisationer har lyft finns brist på lärare och annan personal, stora klasser, dåliga skollokaler och problem med scheman.

Det finns alltså inte heller här ett enda nationellt krav som alla protester kretsar kring. Rörelsen är till stor del decentraliserad och problemen skiljer sig mellan olika skolor och områden.

Under protesterna har situationen på vissa håll blivit våldsam. Reuters rapporterar om bränder och konfrontationer med polis i bland annat Lille och Lyon. Regeringen har fördömt våldet samtidigt som premiärminister Lecornu har sagt att problemen inom utbildningssystemet är legitima frågor att ta upp. (reuters.com)

Det har också blivit en politisk konflikt om själva protesterna. Regeringssidan och företrädare för vänsterpartiet La France insoumise har anklagat varandra för att bidra till att situationen förvärras.

Regeringen vill spara omkring 54 miljarder euro

Det som binder samman protesterna politiskt är Frankrikes allt svårare budgetläge.

Lecornus regering arbetar med en plan som ska innebära omkring 54 miljarder euro i besparingar och andra budgetåtgärder. Målet är att minska ett stort offentligt underskott samtidigt som Frankrikes statsskuld och kostnader för att låna pengar har stigit.

Det är en mycket känslig balans.

Regeringen argumenterar för att underskottet måste minska. Fackförbund och andra kritiker varnar samtidigt för att besparingarna riskerar att slå mot offentlig verksamhet och de människor som arbetar där.

Frankrikes statsfinanser har redan blivit ett större problem för regeringen. Hurbra har tidigare gått igenom hur Frankrikes växande underskott och högre räntor pressar ekonomin.

Budgeten blir därför mer än en vanlig diskussion om statens inkomster och utgifter. Den har blivit en konflikt om vilka grupper som ska bära kostnaden när de offentliga finanserna ska förbättras.

Budgeten är ännu inte presenterad

En viktig detalj är att Frankrikes fullständiga budgetförslag för 2027 ännu inte hade presenterats när protesterna inleddes.

Det franska finansdepartementet har meddelat att budgetpropositionen och budgeten för socialförsäkringssystemet ska presenteras torsdagen den 1 oktober. (presse.economie.gouv.fr)

Det som protesterna riktas mot är därför till stor del de besparingar och politiska prioriteringar som regeringen redan har aviserat.

De exakta budgetförslagen kan förändra konfliktens omfattning ytterligare när de blir offentliga.

Därför är protesterna känsliga för Macron

Tidpunkten är besvärlig för Emmanuel Macron.

Frankrike har ett splittrat parlamentariskt läge och regeringen saknar en stabil egen majoritet i nationalförsamlingen. Det gör stora och impopulära budgetåtgärder svårare att genomföra.

När strejker, elevprotester och budgetförhandlingar sammanfaller ökar därför trycket på regeringen från flera håll samtidigt.

Reuters beskriver protesterna som ytterligare press på Macron och hans regering inför presidentvalet 2027. (reuters.com)

Det går däremot inte att säga att dagens demonstrationer i sig avgör den politiska utvecklingen. Det viktiga på kort sikt är om protesterna växer, hur regeringen utformar budgeten och om den kan samla tillräckligt stöd i parlamentet för sina ekonomiska planer.

Så påverkas resenärer i Frankrike

För svenska resenärer betyder strejken inte att hela det franska transportsystemet står stilla.

SNCF uppger att TGV och Intercités går normalt den 29 september. Regionaltrafiken med TER beskrivs som nästan normal.

Däremot finns störningar på vissa pendel- och regionaltåg, bland annat på RER C, RER D och RER E samt linjerna R och V i Parisområdet. (sncf-connect.com)

Den som befinner sig i Frankrike bör därför kontrollera sin egen avgång snarare än utgå från att alla tåg påverkas. Aktuell information finns hos SNCF:s officiella trafikinformation.

Demonstrationer kan dessutom orsaka lokala avspärrningar och förändringar i kollektivtrafiken, särskilt i centrala Paris och andra större städer där manifestationer hålls.

Det finns däremot inget stöd för att beskriva läget som ett generellt stopp för flygtrafiken.

Vad händer nu?

Den närmaste hållpunkten kommer redan den 1 oktober.

Då ska regeringen presentera sitt fullständiga budgetförslag för 2027. Först då blir det tydligare exakt vilka besparingar och andra förändringar som regeringen vill genomföra.

Därefter väntar en svår politisk behandling i parlamentet.

För facken blir frågan om regeringen förändrar något i sina planer för offentliganställdas löner och resurser. För gymnasieeleverna handlar konflikten mer konkret om problemen i skolorna.

Det är därför två olika protestvågor som just nu sammanfaller.

Gemensamt är att båda sätter fokus på samma grundproblem: Frankrike behöver enligt regeringen få ned sina stora offentliga underskott, samtidigt som motståndet växer när besparingarna börjar märkas i människors löner och offentliga verksamheter.