Etna har åter fått utbrott och flygtrafiken vid Catania har stoppats på grund av vulkanisk aska. Samtidigt behöver människor på Sicilien inte evakueras. Förklaringen ligger både i Etnas ovanligt aktiva system under marken och i att även ett relativt litet askutsläpp kan vara farligt för ett jetflygplan.

Den 15 september 2026 bedömer Toulouse Volcanic Ash Advisory Center att utbrottet fortfarande pågår. Flygets varningskod är röd och aska har spridits söderut från vulkanen.

Det kan låta dramatiskt, men rött flyglarm betyder inte att Etna står inför ett katastrofalt utbrott. Samma vulkan kan samtidigt vara ett stort problem för flyget och ett betydligt mindre direkt hot mot människor på marken.

För att förstå varför måste man börja flera kilometer under Sicilien.

Varför får Etna utbrott så ofta?

Etna är en av världens mest aktiva vulkaner. Det beror inte på en enda magmakammare som med jämna mellanrum fylls tills locket blåser av.

Systemet under vulkanen är betydligt mer komplicerat.

Ny magma kan stiga från större djup, tillfälligt samlas på olika nivåer i jordskorpan och sedan fortsätta uppåt genom sprickor och svaghetszoner. Vilken väg den tar kan förändras från ett utbrott till nästa.

Etna ligger dessutom i ett geologiskt mycket aktivt område där rörelser i jordskorpan skapar förutsättningar för magma att hitta vägar mot ytan.

Resultatet blir en vulkan som kan vakna, lugna sig och sedan börja om igen utan att varje utbrott behöver vara särskilt stort.

Etna ligger i ett ovanligt komplicerat område

Sicilien ligger nära gränszonen mellan den afrikanska och den eurasiska plattan.

Men det räcker inte att säga att två kontinentalplattor möts och därför finns en vulkan. Geologin kring Etna består av flera rörelser som samverkar.

Jordskorpan under och runt östra Sicilien genomkorsas av aktiva förkastningar och sprickzoner. På vissa platser dras jordskorpan isär eller deformeras på ett sätt som kan skapa lättare passager uppåt.

Magma som bildas på större djup får då möjligheter att tränga igenom jordskorpan.

Det är en viktig skillnad mot den förenklade bilden av en vulkan som ett berg med ett enda lodrätt rör ner till en stor underjordisk behållare.

Etna fungerar mer som ett föränderligt system av magasin, sprickor och transportvägar.

Magman kan stanna på flera kilometers djup

Magma behöver inte gå direkt från jordens mantel till kratern.

Mätningar under Etna visar att magma kan uppehålla sig på flera olika djup innan den fortsätter uppåt. Forskare har identifierat djupare områden där magma samlas och förändringar som visar när material rör sig mellan olika delar av systemet.

När ny magma kommer underifrån kan tryck, temperatur och mängden lösta gaser förändras.

Magman kan sedan börja pressa sig uppåt.

Ibland når den en befintlig kanal. I andra fall tränger den in i nya sprickor.

Det är därför två utbrott på Etna inte behöver se likadana ut, trots att de kommer från samma vulkan.

Förkastningarna kan hjälpa magman upp

Sprickor och förkastningar i jordskorpan spelar stor roll.

När berggrunden rör sig kan spänningarna förändras och vissa sprickor öppnas mer än tidigare. Där kan magma få lättare att tränga fram.

Andra vägar kan samtidigt stängas.

Under Etnas mycket långa historia har själva centrum för vulkanismen också flyttat. Dagens toppkratrar är inte resultatet av en enda oföränderlig kanal som alltid funnits på samma plats.

Det hjälper också till att förklara varför nya utbrottsöppningar ibland uppstår på vulkanens sidor.

Hela östra sidan av Etna rör sig

En av de märkligaste delarna av Etnas geologi är att vulkanens östra flank långsamt rör sig ut mot Joniska havet.

Rörelsen sker över lång tid, men den spelar roll för hur hela vulkanen beter sig.

När flanken rör sig förändras spänningarna i berget. Det kan påverka hur lätt magma kan ta sig upp.

Samtidigt fungerar sambandet åt andra hållet.

När magma pressas in i vulkanen kan den deformera hela bergsmassivet och påverka rörelsen i flanken.

Forskare ser därför samspelet mellan magmarörelser, jordskalv, förkastningar och flankens långsamma glidning som delar av samma komplicerade system.

Det är inte korrekt att säga att den rörliga flanken ensam orsakar Etnas utbrott. Men den är en av faktorerna som gör vulkanen så dynamisk.

Etna kan öppna nya vägar gång på gång

Sommaren 2026 visar tydligt hur snabbt systemet kan förändras.

Under juni började mindre askutsläpp och explosiv aktivitet vid toppområdet. Senare följde lava, nya sprickor och flera intensiva utbrottsfaser.

Under juli förekom bland annat lavafontäner och askpelare som steg flera kilometer upp i atmosfären.

Under augusti öppnades fler utbrottsöppningar på vulkanen och stora mängder lava kom ut.

Det innebär inte att Etna varit inne i ett enda långt identiskt utbrott. Aktiviteten kan flytta mellan kratrar och sprickor och ändra karaktär på kort tid.

Det är en av orsakerna till att Etna ibland kan kännas som att vulkanen får utbrott nästan oavbrutet.

Vad är ett stromboliskt utbrott?

Många av Etnas vanligare utbrott är stromboliska.

Det innebär att gasbubblor i magman stiger upp och spricker nära ytan. När gasen frigörs kastas glödande lavafragment, vulkaniskt material och aska upp ur kratern.

Explosionerna kan komma återkommande med relativt korta mellanrum.

Strombolisk aktivitet är betydligt mindre explosiv än de allra kraftigaste vulkanutbrotten i världen, men den kan fortfarande vara spektakulär och farlig nära kratern.

På Etna kan aktiviteten ibland öka kraftigt och utvecklas till lavafontäner som skjuter glödande material högt upp i luften.

Lava, aska och explosioner kan komma samtidigt

Det är lätt att tänka på vulkanutbrott som antingen explosiva eller som lugna lavaflöden.

Etna visar varför verkligheten är mer komplicerad.

Under samma eruptiva period kan vulkanen ha:

• stromboliska explosioner
• lavafontäner
• rinnande lava
• askutsläpp
• nya sprickor i vulkanens sidor

Vilken typ som dominerar beror bland annat på magmans egenskaper, hur mycket gas den innehåller och hur lätt gaserna kan komma ut.

Ett lavaflöde betyder därför inte att vulkanen inte samtidigt kan producera stora mängder aska.

Betyder alla utbrott att ett jättelikt utbrott närmar sig?

Nej.

Det finns ingen enkel regel där många små utbrott steg för steg bygger upp mot ett enda enormt utbrott.

Etna är en basaltisk vulkan som under långa perioder kännetecknats av återkommande aktivitet vid toppkratrarna och mindre frekventa utbrott från sprickor på flankerna.

Vulkanen kan också få betydligt kraftigare explosiva utbrott än de vanligaste stromboliska episoderna.

Men det är något helt annat än ett så kallat superutbrott.

Begreppet superutbrott används normalt om explosiva utbrott i en storleksordning där mer än omkring 1 000 kubikkilometer vulkaniskt material kastas ut.

Det finns inget i Etnas normala täta aktivitet som innebär att vulkanen successivt arbetar sig fram mot ett sådant utbrott.

Små utbrott garanterar inte heller säkerhet

Det motsatta påståendet blir också för enkelt.

Ibland sägs att täta mindre utbrott är bra eftersom vulkanen då hela tiden släpper ut trycket och därför inte kan få ett större utbrott.

Så enkelt fungerar inte ett vulkansystem.

Ett mindre utbrott kan tömma delar av ett magmasystem, samtidigt som ny magma fortsätter att tillföras från större djup.

Forskare försöker därför inte bedöma Etnas framtid genom att bara räkna antalet utbrott.

De följer bland annat jordskalv, vulkanisk tremor, gasutsläpp, markrörelser och förändringar i vulkanens form.

Den som vill följa Etnas officiella övervakning kan se INGV:s senaste uppdateringar om vulkanen.

Varför kan ett ganska litet utbrott stoppa flygen?

Här förändras riskbilden helt.

Ett utbrott behöver inte hota bostadsområden med lava för att bli ett allvarligt problem för flyget.

Det räcker att vulkanen producerar aska som hamnar i rätt vindriktning.

Catanias flygplats ligger relativt nära Etna och söder om vulkanen. När vinden för askan söderut kan den därför snabbt hamna i luftrummet som flygplan behöver använda för att landa eller starta.

Det var också ett centralt problem under utbrottet i september 2026.

Vulkanaska är inte samma sak som rök

Namnet kan lura.

Vulkanisk aska är inte den lätta, mjuka aska som blir kvar efter en brasa.

Den består av små fragment av vulkaniskt glas, mineraler och sönderslaget berg.

Geologiskt räknas partiklar som är mindre än två millimeter som vulkanaska. Många partiklar är mycket mindre än så.

Det gör dem lätta nog att följa med vinden, samtidigt som de fortfarande är hårda och slipande.

För ett flygplan som rör sig i flera hundra kilometer i timmen är det en dålig kombination.

Askan fungerar som sandpapper

När ett flygplan flyger genom ett askmoln träffar partiklarna flygplanet i hög hastighet.

De kan nöta på cockpitens vindrutor och göra dem matta.

De kan också slita på vingarnas framkanter och andra delar av flygplanet.

Sensorer som mäter bland annat lufttryck och fart kan påverkas eller blockeras.

Det innebär att vulkanaska kan skapa problem även utan att något dramatiskt händer med motorerna.

Det farligaste händer inne i jetmotorn

Den mest kända risken uppstår när askan sugs in i en jetmotor.

Temperaturen inne i motorn är extremt hög.

Vulkaniskt glas i askan kan börja mjukna eller smälta när det passerar genom de hetaste delarna.

Längre bak i motorn sjunker temperaturen igen.

Där kan det smälta materialet stelna på motorns delar och i små passager där luft måste kunna röra sig.

Det kan störa luftflödet och förbränningen.

I värsta fall kan motorn tappa mycket effekt eller stanna.

Det är därför även en askplym som från marken verkar tunn eller odramatisk kan leda till hårda begränsningar för flyget.

Hurbra har en separat fördjupning om varför vulkanaska kan stoppa flygtrafiken.

Flygplanet behöver inte se askmolnet tydligt

En annan svårighet är att vulkanaska inte alltid ser ut som ett mörkt, dramatiskt moln.

Tunn aska kan vara svår att upptäcka visuellt, särskilt på natten eller i dåligt väder.

Det är en av anledningarna till att flyget använder vulkanobservatorier, satelliter, meteorologiska modeller och särskilda Volcanic Ash Advisory Centers för att följa askan.

Flygbolag och myndigheter vill veta både var askan finns och vart den är på väg.

Det viktiga är alltså inte bara hur mycket vulkanen producerar utan även vindriktning, höjd och koncentration.

Några millimeter på marken kan räcka för stora problem

Flygplatsen kan också påverkas av aska som faller ned.

Även relativt små mängder kan försämra sikten och täcka markeringar på banor och taxibanor.

Askan kan hamna i markfordon och annan utrustning.

Ett flygplan som taxar genom askan kan dessutom virvla upp partiklar och suga in dem i motorerna.

Det betyder att en flygplats kan behöva begränsa eller stoppa trafiken även när asklagret på marken är tunt.

Vad betyder röd flygkod vid Etna?

När Etna får röd Aviation Colour Code är det lätt att tolka färgen som ett allmänt katastroflarm.

Det är fel.

Flygets färgkod är till för luftfarten.

Röd kod används när ett vulkanutbrott med betydande askutsläpp pågår eller när ett sådant utbrott bedöms vara nära förestående.

Den säger alltså något om risken för flygtrafiken.

Den säger inte automatiskt att människor i Catania eller andra delar av Sicilien måste evakueras.

Rött för flyget kan vara gult på marken

Olika varningssystem bedömer olika faror.

Flyget är extremt känsligt för aska på höjder där jetplan rör sig.

För befolkningen på marken handlar bedömningen däremot om andra saker: lavaflöden, nedfall, farliga gaser, jordskalv och om människor eller byggnader befinner sig i hotade områden.

Därför kan Etna samtidigt ha rött flyglarm och en betydligt lägre civil varningsnivå.

Det är inte motsägelsefullt.

Ett litet askmoln på fel plats kan innebära oacceptabel risk för ett flygplan utan att vara ett direkt hot mot Catanias invånare.

Varför drabbas Catania så ofta?

Catanias flygplats är särskilt utsatt eftersom den ligger nära en av Europas mest aktiva vulkaner.

Etna reser sig norr om staden.

När vinden ligger åt fel håll kan askan driva mot Catania och det luftrum som används av flygplatsen.

Därför kan samma flygplats drabbas gång på gång.

Det är också en viktig skillnad mot flygstörningarna efter Eyjafjallajökulls utbrott på Island 2010.

Då spreds aska över mycket stora delar av Europa.

Vid Etna är problemen ofta mer regionala, men kan bli mycket påtagliga för Catania eftersom avståndet till vulkanen är så litet.

Vad ska svenska resenärer göra när Etna är aktiv?

Den viktigaste regeln är enkel: kontrollera ditt eget flyg direkt hos flygbolaget innan du åker till flygplatsen.

Etnas aktivitet kan ändras snabbt.

Det gör också vindarna.

En flygplats kan därför stoppa trafiken, öppna igen och senare införa nya begränsningar under samma eruptiva period.

Flyg kan även omdirigeras till andra sicilianska eller italienska flygplatser.

Det är därför bättre att följa det egna flyget än att försöka avgöra reseläget enbart från rubriker om vulkanen.

Om ett flyg ställs in gäller fortfarande EU:s regler om flygpassagerares rättigheter. Resenären har normalt rätt till återbetalning eller ombokning.

Vulkanaska och stängt luftrum kan däremot räknas som extraordinära omständigheter. Det kan innebära att den vanliga fasta kontantersättningen vid inställda flyg inte behöver betalas.

Därför kan Etna fortsätta göra samma sak igen

Etna är inte aktiv för att vulkanen håller på att ladda upp inför en enda slutlig explosion.

Den är aktiv därför att systemet under berget kontinuerligt förändras.

Magma tillförs från större djup. Den kan lagras på olika nivåer. Förkastningar och sprickor öppnas och stängs. Hela vulkanens östra flank rör sig långsamt och påverkar spänningarna i bergmassan.

Ibland blir resultatet bara mindre stromboliska explosioner.

Ibland kommer lavaflöden.

Vid andra tillfällen skjuts aska flera kilometer upp i luften.

Och just askan visar varför storleken på ett vulkanutbrott inte är samma sak som storleken på konsekvenserna.

Etna behöver inte hota Catania med lava för att stänga flygplatsen.

Det räcker att mycket små fragment av sten och vulkaniskt glas blåser åt rätt håll.