När hösten kommer märker många att huden förändras. Den blir torrare, börjar klia och kan kännas stram. För den som har atopiskt eksem kan skillnaden bli betydligt större, med röda utslag, kraftigare klåda och sprickor som återkommer trots att huden fungerat bra under sommaren.

Den 14 september uppmärksammas Internationella dagen för atopiskt eksem. Astma- och Allergiförbundet uppger att ungefär vart fjärde barn och var tionde vuxen i Sverige lever med sjukdomen.

Att problemen ofta ökar under hösten och vintern har flera förklaringar. Kall utomhusluft, torr uppvärmd luft inomhus, varma duschar, tjockare kläder och en redan känslig hudbarriär kan tillsammans skapa betydligt sämre förutsättningar för huden.

Det korta svaret: huden förlorar lättare fukt

Den viktigaste förklaringen till varför eksem blir värre på hösten är hudens yttersta skydd, hudbarriären.

Hudbarriären ska bland annat hjälpa kroppen att behålla vatten och samtidigt skydda huden mot sådant som kan irritera den. När luftfuktigheten sjunker blir det svårare för huden att hålla kvar fukten.

Det märks även hos personer som inte har eksem. Huden kan bli stram, fjälla och klia när det blir kallare ute och elementen börjar värma bostaden.

Hos den som har atopiskt eksem är situationen mer komplicerad.

Hudbarriären fungerar ofta sämre redan från början. Det gör att huden lättare förlorar vatten och samtidigt blir känsligare för irritation. När omgivningen dessutom blir torrare kan skillnaden därför bli betydligt större.

Resultatet kan bli mer torrhet, mer klåda och nya eksemperioder.

Atopiskt eksem handlar om mer än bara torr hud

Det är lätt att blanda ihop torr hud och atopiskt eksem eftersom båda kan ge klåda och fjällande hud.

Vanlig torr hud innebär framför allt att huden innehåller för lite fukt och fett. Den kan kännas stram, bli fnasig och ibland spricka.

Atopiskt eksem, som också kallas atopisk dermatit, är däremot en kronisk inflammatorisk hudsjukdom.

Den som har atopiskt eksem har ofta torr hud även mellan försämringsperioderna, men kan dessutom få inflammerade områden med rodnad, kraftig klåda och ibland sår eller sprickor.

Det är alltså inte bara en fråga om att huden behöver lite extra fukt.

Vid atopiskt eksem finns både en störning i hudbarriären och en tendens till inflammation. Därför kan sådant som bara gör en annan persons hud lite torr få större konsekvenser.

Hudbarriären fungerar som hudens skyddsmur

Ett sätt att förstå atopiskt eksem är att tänka på hudens yttersta lager som en mur.

Hudcellerna är byggstenarna och fetterna mellan dem hjälper till att hålla muren tät. När barriären fungerar bra hålls fukten kvar samtidigt som huden skyddas mot irriterande ämnen och andra yttre påfrestningar.

Vid atopiskt eksem är barriären ofta mer genomsläpplig.

Det innebär att vatten lättare lämnar huden samtidigt som sådant som irriterar den lättare kan komma in.

När huden blir torr börjar den ofta klia. När vi kliar oss skadas barriären ytterligare. Då kan inflammationen öka och klådan bli ännu värre.

Torr hud → klåda → kliande → skadad hudbarriär → mer inflammation → ännu mer klåda.

Det är en viktig förklaring till att vinterbesvär ibland kan accelerera ganska snabbt.

Kall utomhusluft belastar huden

Kall luft innehåller mindre vattenånga än varm luft. Under kalla perioder blir därför den absoluta mängden fukt i luften låg.

När huden utsätts för den torrare miljön ökar risken att den förlorar vatten.

Ansikte och händer är särskilt utsatta eftersom de ofta är direkt exponerade för väder och vind.

Blåst kan göra situationen ännu mer besvärlig. Den kan bidra till att huden kyls ner och upplevs torrare och mer irriterad.

För personer med atopiskt eksem kan detta vara tillräckligt för att gamla problemområden ska börja klia igen.

Inomhusluften kan vara minst lika viktig

Det är inte bara vädret utomhus som förändras.

När hösten kommer slås elementen på. Ju mer luften värms utan att mängden vatten i den ökar, desto lägre blir den relativa luftfuktigheten.

Därför kan luften i en uppvärmd bostad bli mycket torr under vinterhalvåret.

Vi kan alltså gå från kall och torr luft ute till varm och torr luft inne flera gånger under samma dag.

För huden blir det en miljö där den ständigt behöver försvara sin fuktbalans.

Den som redan har en svag hudbarriär kan då märka att mjukgörande kräm som räckte under sommaren behöver användas oftare när vintern närmar sig.

Temperaturväxlingarna kan också spela in

Vinterhalvåret innebär stora temperaturväxlingar.

Vi går från minusgrader utomhus till ett varmt hem, en butik, bilen eller kollektivtrafiken. Sedan tillbaka ut i kylan.

Temperaturförändringen i sig behöver inte vara hela förklaringen till ett eksemutbrott, men den kan bidra till den sammanlagda belastningen.

När kroppen blir varm börjar vi dessutom ibland svettas.

För många med atopiskt eksem är just värme och svett sådant som kan öka klådan.

Det märks inte minst när vinterjacka, mössa och flera lager kläder känns perfekta ute men snabbt blir för varma så fort vi går inomhus.

Därför kan vinterkläder göra huden mer irriterad

När temperaturen sjunker behöver vi naturligtvis varmare kläder.

Men för känslig hud kan vissa material och kombinationer bli problematiska.

Grov ull direkt mot huden kan irritera och klia. Täta syntetmaterial kan göra det varmt och fuktigt under kläderna. Om vi sedan börjar svettas kan klådan öka.

Det betyder inte att alla med eksem måste undvika samma material.

Atopiskt eksem varierar mycket från person till person.

Ett praktiskt grundtänk är att låta mjuka och luftiga plagg ligga närmast huden och undvika sådant som man själv märker ger irritation.

Flera tunnare lager kan också göra det lättare att reglera temperaturen än ett enda mycket varmt lager.

Varma duschar känns bra men kan torka ut huden

En varm dusch kan vara särskilt lockande när det är kallt ute.

För torr och eksemkänslig hud kan den samtidigt bli en belastning.

Vatten i sig, framför allt vid långvarig kontakt, kan bidra till att hudens naturliga fettlager påverkas. Mycket varmt vatten kan torka ut huden ytterligare.

Tvål förstärker effekten eftersom den är gjord för att lösa upp fett.

Om vi duschar länge, varmt och använder mycket tvål kan huden därför kännas betydligt torrare efteråt.

Det är inte ovanligt att problemen blir större just på vintern, när vi kombinerar långa varma duschar med redan torr luft.

Svensk vårdinformation rekommenderar därför att undvika onödigt heta och långa duschar, använda milda oparfymerade produkter och smörja huden efteråt.

Varför börjar torr hud klia?

Klåda är ett av de mest besvärliga symtomen vid atopiskt eksem.

När huden blir torr uppstår små förändringar i barriären som kan göra hudens nervändar och immunsystem mer lättretliga.

Vid atopiskt eksem finns dessutom själva inflammationen med i bilden.

Klådan kan bli särskilt svår på kvällen och natten, när det finns färre saker som distraherar och när värmen under täcket kan göra huden varmare.

Problemet är att kliandet i sig skadar huden.

Naglar kan skapa små sår och sprickor och barriären försämras. Risken för ytterligare inflammation ökar och ibland kan skadad hud också bli infekterad.

Att få kontroll över klådan handlar därför inte bara om bekvämlighet. Det hjälper också till att bryta den onda cirkeln.

Sprickor blir vanligare när huden blir mycket torr

Vintertorr hud kan bli så torr att den förlorar sin elasticitet.

Då kan små sprickor uppstå, framför allt på händer, fingrar och andra områden som utsätts för mycket tvätt, kyla och friktion.

Sprickorna kan svida eller göra ont.

Händerna är extra utsatta eftersom vi både tvättar dem ofta och använder dem till nästan allt vi gör. Under höst och vinter kombineras det dessutom med kyla utomhus.

För den som har handeksem kan det därför bli en period då problemen snabbt förvärras.

Alla reagerar inte likadant på vintern

Två personer kan leva i samma hus och vistas i samma klimat men få helt olika problem.

En viktig anledning är att atopiskt eksem påverkas av både arv och miljö.

Vissa människor har genetiska förändringar som påverkar proteiner som är viktiga för hudbarriären. Ett känt exempel är filaggrin, som har betydelse för hudens förmåga att fungera som skydd.

Men sjukdomen är betydligt mer komplex än en enda gen.

Immunförsvaret, graden av inflammation, hudens mikrobiom och olika miljöfaktorer spelar också roll.

En del har milda problem som bara märks under vintern. Andra lever med svårare eksem under stora delar av året.

Vilka saker som utlöser eller förvärrar problemen kan också variera.

Torr hud behöver inte betyda att du har atopiskt eksem

Att huden kliar i januari innebär alltså inte automatiskt atopiskt eksem.

Vanlig vintertorr hud är mycket vanligt.

Den är ofta mer jämnt fördelad och kan kännas stram, fjällig och lite kliande utan de återkommande inflammerade eksemområden som är typiska för atopisk dermatit.

Atopiskt eksem har ofta funnits under längre tid och går i perioder med bättre och sämre hud.

Hos barn är eksemet vanligt och kan ändra placering med åldern. Hos äldre barn och vuxna sitter besvären ofta bland annat i böjveck, på händer, hals eller i ansiktet, men sjukdomen kan se olika ut.

Det går därför inte alltid att avgöra orsaken till hudproblem bara genom att titta på ett enskilt utslag hemma.

Mjukgörande är en grund i behandlingen

En av de tydligaste rekommendationerna i svensk vårdinformation är regelbunden användning av mjukgörande produkter vid atopiskt eksem.

Syftet är inte bara att huden ska kännas mjuk.

Mjukgörande hjälper till att minska vattenförlusten och stödja hudbarriären.

Läkemedelsverket beskriver mjukgörande behandling som en grundläggande del av behandlingen av atopisk dermatit. Den används även när huden för tillfället ser ganska bra ut.

Det kan vara särskilt viktigt på hösten.

Om man väntar tills huden redan är mycket torr, kliande och inflammerad har barriären hunnit försämras betydligt mer.

Vid aktivt eksem kan inflammationsdämpande läkemedel också behövas enligt den behandlingsplan man fått från vården.

Så kan huden få bättre förutsättningar under vintern

Det finns ingen metod som garanterar att eksemet håller sig borta, men flera grundläggande vanor kan minska belastningen på huden.

Mjukgörande kan användas regelbundet och gärna efter dusch eller bad. Mycket varmt vatten och onödigt långa duschar kan undvikas.

Tvål behöver inte användas över hela kroppen varje gång man duschar. Mildare och oparfymerade alternativ kan passa bättre för torr och känslig hud.

Det kan också hjälpa att inte ha onödigt varmt hemma och att undvika att bli överhettad i vinterkläder.

Om ett visst material, exempelvis grov ull direkt mot huden, tydligt ökar klådan är det klokt att ha ett mjukare lager under.

Det viktigaste är ofta inte ett enskilt råd utan att minska flera små påfrestningar samtidigt.

Eksem kan också bli värre av annat än årstiden

Det är lätt att skylla alla vinterproblem på vädret.

Men atopiskt eksem påverkas av många saker.

Stress, svett, hudirriterande ämnen och infektioner kan exempelvis bidra till försämringar hos vissa.

För personer som arbetar mycket med vatten, rengöringsmedel eller handskar kan händerna bli extra utsatta oavsett temperatur.

Det går därför inte alltid att säga att ett försämrat eksem i oktober eller januari enbart beror på kall luft.

Årstiden kan snarare vara det som tippar en redan känslig hud över gränsen.

När bör man söka vård?

Många känner igen sina egna eksemperioder och har redan en behandlingsplan.

Men eksem ska inte behöva vara obehandlat bara för att problemen brukar komma varje vinter.

1177 rekommenderar kontakt med vården bland annat när besvären blir värre, sprider sig eller inte förbättras av behandling som tidigare har fungerat.

Det är också viktigt att reagera på tydligt förändrade symtom, exempelvis sår, blåsor eller tecken på infektion.

Svår klåda som inte går över kan också vara anledning att söka hjälp.

Barn med omfattande eksem eller vuxna med svåra återkommande besvär kan behöva mer behandling än bara mjukgörande.

Den här typen av allmänna råd kan därför aldrig ersätta en individuell bedömning.

Därför märks hösten så tydligt i huden

Det finns alltså ingen enskild vinterfaktor som förklarar allt.

När temperaturen sjunker blir luften torrare. Vi börjar värma våra bostäder. Vi duschar varmt, använder mer täckande kläder och växlar ständigt mellan kyla och värme.

För den som har en väl fungerande hudbarriär kanske resultatet bara blir lite torrare händer.

För den som lever med atopiskt eksem kan samma förändringar bli början på en betydligt besvärligare period.

Det är därför hösten ofta märks i huden långt innan vintern på allvar har kommit.