Över 950 incidenter hade rapporterats till Valmyndigheten klockan 16.10 på valdagen den 13 september. Ungefär hälften gäller valsedlar och omkring en fjärdedel röstmottagningen. Men den dramatiska siffran betyder inte att nästan tusen fel, brott eller försök till valfusk har konstaterats.

Inflödet av rapporter har varit mycket stort under valdagen. Enligt Valmyndighetens preliminära sammanställning hade antalet passerat 950 redan under eftermiddagen.

Valsedlar står för den klart största kategorin. Ungefär hälften av rapporterna gäller problem kring valsedlar, medan cirka en fjärdedel gäller själva röstmottagningen. Bland den återstående delen finns bland annat rapporter om misstänkt otillåten påverkan samt andra typer av incidenter.

Valmyndigheten har däremot inte offentliggjort någon exakt aktuell siffra för hur många av eftermiddagens rapporter som gäller otillåten påverkan.

Över 950 rapporter – men inte 950 konstaterade fel

Det är viktigt att skilja mellan en rapporterad incident och ett fel som har verifierats av Valmyndigheten.

En incident kan exempelvis vara att valsedlar ligger i oordning, har flyttats, saknas tillfälligt eller att någon upplever problem i samband med röstmottagningen. Även misstankar om påverkan, tillgänglighetsproblem och andra avvikelser kan rapporteras.

Det betyder inte automatiskt att någon har försökt sabotera valet eller att ett brott har begåtts.

Valmyndigheten beskriver själv hur allmänheten kan rapportera fel och brister i valet, och en rapport behöver inte innebära att myndigheten senare bedömer att något faktiskt varit fel.

Misstänkta brott hanteras dessutom separat genom polisanmälan.

Valsedelsrapporterna har ökat kraftigt

Tidigare under valdagen kom uppgifter om omkring 160 incidenter där väljare saknade eller hade problem att hitta valsedlar.

Den siffran ska inte jämföras direkt med eftermiddagens totalsiffra på över 950. De cirka 160 rapporterna gällde enbart valsedlar, medan 950 är summan av samtliga rapporterade incidenttyper.

Det går däremot att se en tydlig ökning även inom samma kategori.

Senare under dagen hade valsedelsrapporterna stigit till 231. När Valmyndigheten vid 16.10 uppgav att ungefär hälften av de över 950 incidenterna gällde valsedlar innebär det att antalet då låg i storleksordningen knappt 500.

Det är alltså själva valsedelskategorin som på bara några timmar har gått från omkring 160 rapporter till närmare 500.

Hurbra har tidigare rapporterat om de många incidenterna med saknade valsedlar under valet 2026.

Därför kommer det in så många rapporter

En viktig förklaring är att Sverige inför valet 2026 har förändrat systemet för incidentrapportering.

Det här är det första riksdagsvalet där valadministrationen omfattas av en betydligt mer omfattande och skyndsam rapportering av incidenter till Valmyndigheten. Syftet är att myndigheten snabbare ska kunna skapa en samlad nationell lägesbild.

Även allmänheten kan rapportera sådant som uppfattas som fel eller avvikande.

Det gör att betydligt fler händelser registreras än i tidigare val och att de rapporteras snabbare.

Redan före själva valdagen hade mer än 2 800 incidentrapporter kommit in under valet. Över hälften gällde då valsedlar som flyttats, dolts eller tagits bort och ungefär en fjärdedel röstmottagningen.

Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att valfusk, sabotage eller andra allvarliga problem har ökat i samma takt som antalet registrerade incidenter.

Över 6 000 vallokaler öppna samtidigt

Valdagen innebär också en helt annan belastning än under förtidsröstningen.

Drygt 6 300 vallokaler öppnade runt om i Sverige. Ett mycket stort antal väljare och röstmottagare använder då valsedelsställ och vallokaler samtidigt.

Valsedlar kan ta slut, hamna fel eller flyttas. Oordning kan uppstå utan att någon medvetet har försökt påverka valet.

Valmyndigheten hade redan inför söndagen uppmanat kommunerna att kontinuerligt kontrollera valsedelsställen och vara beredda att flytta resurser om problem uppstod.

Långa köer på flera håll

Ett annat problem under eftermiddagen är köer vid vallokalerna.

Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist uppgav att myndigheten fått rapporter om långa köer från vad hon beskrev som ett för stort antal vallokaler.

En förklaring är själva röstmomentet. Väljaren ska först kunna välja valsedlar bakom avskärmning och därefter gå vidare till valskärmen, vilket kan skapa flaskhalsar när många kommer samtidigt.

Det är en typ av incident som i praktiken kan påverka hur enkelt det är för människor att rösta, även om det inte behöver innebära att någon hindras från att avge sin röst.

Saknad valsedel betyder inte att rösten går förlorad

Även de många rapporterna om valsedlar kräver viss försiktighet.

Om ett partis tryckta valsedel saknas kan en väljare använda en blank valsedel och själv skriva partiets namn. Det går även att skriva en kandidats namn för den som vill personrösta.

En saknad valsedel innebär därför inte automatiskt att väljaren blir utan möjlighet att rösta på det parti han eller hon tänkt sig.

Samtidigt är tillgången till valsedlar en viktig del av valets praktiska genomförande. Återkommande problem kan skapa osäkerhet, förseningar och i värsta fall påverka väljare som inte känner till alternativen.

Andra fel har redan kunnat påverka röster

Det finns samtidigt andra problem under valrörelsen där Valmyndigheten faktiskt har konstaterat en konkret risk.

Efter felregistreringar vid förtidsröstningen har myndigheten rekommenderat vissa väljare att rösta på nytt på valdagen för att vara säkra på att deras röster räknas. Beskedet omfattade väljare som röstat på vissa platser och tider i 50 kommuner.

Det är ett exempel på varför dagens incidentrapporter måste delas upp i olika nivåer.

En uppgift från en väljare om oordning bland valsedlar är inte samma sak som ett tekniskt eller administrativt fel som efter utredning bedöms kunna påverka en avgiven röst.

Hurbra har tidigare gått igenom både problemen med förtidsröster och den större frågan om hur säkert det svenska valet är och om det kan manipuleras.

Inget besked om påverkan på valresultatet

Trots den snabbt växande totalsiffran finns det vid 16.10 inget offentligt besked från Valmyndigheten om att de över 950 rapporterade incidenterna sammantaget skulle ha påverkat möjligheten att genomföra valet eller kunna förändra valresultatet.

Det är också för tidigt att veta hur många rapporter som efter kontroll visar sig handla om verkliga fel, hur många som gäller mindre praktiska problem och hur många som eventuellt kan kopplas till medveten påverkan.

Det som redan står klart är att det nya rapportsystemet ger en helt annan bild av problemen i realtid än vid tidigare svenska val.

Över 950 incidentrapporter på några timmar är en mycket hög siffra. Men den ska läsas som 950 händelser och misstänkta avvikelser som rapporterats in för bedömning – inte som 950 konstaterade fel eller brott.