Kan det svenska valet manipuleras?
Det svenska valet går att störa. Enskilda röster kan hanteras fel, valsedlar kan saboteras och väljare kan utsättas för desinformation eller försök till påverkan. Men att i hemlighet ändra det slutliga resultatet i ett svenskt riksdagsval är betydligt svårare än att ”hacka valet”. Pappersrösterna räknas flera gånger, på olika nivåer och inför offentligheten – och den slutliga mandatfördelningen måste gå att förena med de fysiska röster som faktiskt har lämnats.
Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 har valsäkerheten dessutom fått en tydligare formell struktur. Valmyndigheten har ett uttryckligt ansvar för att stödja och samordna arbetet, medan kommuner, länsstyrelser och andra delar av valadministrationen ska rapportera incidenter som kan påverka valet.
Frågan är därför inte om någonting kan gå fel. Det kan det.
Den avgörande frågan är hur långt ett fel, ett insiderangrepp eller ett organiserat försök till manipulation faktiskt skulle kunna nå innan det upptäcks.
Ett svenskt val har ingen central digital valurna
Det viktigaste att förstå är att Sverige fortfarande använder ett i hög grad manuellt valsystem.
Väljaren lämnar en fysisk pappersvalsedel. Rösterna räknas först lokalt och därefter på nytt av länsstyrelserna. Det preliminära valresultatet rapporteras digitalt under valnatten, men siffrorna på en webbplats eller i ett IT-system är inte i sig det juridiskt slutliga valresultatet.
Det är en viktig skillnad mot ett system där själva rösterna huvudsakligen lagras elektroniskt.
En angripare kan alltså inte stjäla ett svenskt riksdagsval bara genom att ta sig in i en central server och ändra några procentsiffror. Om de digitala siffrorna inte stämmer med de fysiska valsedlarna kommer skillnaden att kunna visa sig när rösterna räknas igen.
Det gör det svenska systemet långsammare och mer arbetskrävande än ett helt digitaliserat val.
Men just det är också en av dess stora säkerhetsfördelar.
Så går en röst från väljaren till ett riksdagsmandat
För att förstå var ett val kan manipuleras måste man följa hela kedjan.
Först fastställs vilka som har rösträtt och vilka som ska finnas i röstlängden. När väljaren röstar kontrolleras rösträtten och väljaren prickas av.
Rösten lämnas sedan som en fysisk valsedel i ett valkuvert.
När vallokalen har stängt börjar den första rösträkningen. Rösterna räknas lokalt och ett preliminärt resultat rapporteras till Valmyndigheten.
Men där slutar inte processen.
De fysiska valsedlarna transporteras vidare till länsstyrelsen, som genomför den slutliga rösträkningen. Därefter använder Valmyndigheten resultatet för att fördela de 349 riksdagsmandaten enligt vallagens regler.
Det innebär att det finns flera separata kontrollpunkter: röstlängden, de fysiska valsedlarna, röstmottagningen, den lokala preliminära räkningen, protokollen, transporten av röster, länsstyrelsens slutliga räkning och till sist mandatberäkningen.
Ett framgångsrikt organiserat valfusk måste därför inte bara förändra röster. Manipulationen måste också överleva de efterföljande kontrollerna.
Röstlängden är en första spärr
Röstlängden avgör vilka personer som får rösta.
Vid valet 2026 finns drygt åtta miljoner röstberättigade i riksdagsvalet. På valdagen sker avprickningen i huvudsak fortfarande i utskrivna röstlängder på papper.
Det begränsar möjligheten att genom ett enda centralt IT-intrång plötsligt skapa hundratusentals falska väljare eller radera stora grupper ur valadministrationens arbetsmaterial.
Det betyder inte att fel är omöjliga.
En person kan försöka rösta under fel identitet. En röstmottagare kan göra en felaktig markering. En insider skulle teoretiskt kunna försöka missbruka systemet.
Men ett omfattande fusk kräver då många konkreta fel eller falska röster som samtidigt måste passa ihop med röstlängder, valkuvert och den senare rösträkningen.
Det är mycket svårare att skala upp än att ändra en central databas.
Valsedlarna är lättare att sabotera än hela valresultatet
Det svenska valsedelssystemet har länge varit en av de mer synliga sårbarheterna.
Vid valet 2022 rapporterades 653 händelser till Valmyndigheten. Vid EU-valet 2024 rapporterades över 1 000. En stor del handlade om valsedlar – exempelvis att de flyttats, tagits bort eller utsatts för annan påverkan.
Sådana händelser ska tas på allvar.
Om någon systematiskt plockar bort ett partis valsedlar kan det skapa problem för väljare och i värsta fall påverka deras möjlighet eller vilja att rösta som de tänkt.
Men valsedelssabotage är inte samma sak som att i efterhand ändra redan avgivna röster.
En väljare kan dessutom använda en blank valsedel och skriva partiets namn själv. Hur de svenska valsedlarna fungerar förklaras närmare i HurBra:s guide till vilken valsedel man ska ta 2026.
Valsedelsställen kan alltså vara relativt lätta att störa lokalt.
De är däremot ett betydligt sämre verktyg för den som försöker genomföra ett hemligt och kontrollerat nationellt valfusk.
Förtidsrösterna är en mer komplicerad del av systemet
Förtidsröstningen innehåller fler steg än när en väljare går till sin egen vallokal på valdagen.
Rösten lämnas på en annan plats, registreras, transporteras och ska sedan nå rätt valdistrikt.
Det betyder fler logistiska och tekniska led – och därmed fler platser där misstag kan uppstå.
Valet 2026 har redan gett ett konkret exempel.
Ett tekniskt fel i registreringen av förtidsröster gjorde att omkring 4 000 väljare initialt såg ut att kunna vara berörda av felaktiga registreringar. Efter Valmyndighetens analys minskade gruppen vars röster riskerade att inte kunna identifieras till högst 500 personer.
Valmyndigheten har samtidigt uppgett att det inte finns något som tyder på extern påverkan.
Händelsen är därför inte ett exempel på konstaterat valfusk.
Den visar däremot något viktigt: även ett manuellt valsystem innehåller digitala stödsystem där ett fel kan få verkliga konsekvenser.
Samtidigt visar händelsen hur kontrollerna fungerar. Felet upptäcktes, registreringarna kunde analyseras och gruppen möjliga berörda väljare avgränsas. De som riskerar att beröras har möjlighet att rösta i sin ordinarie vallokal på valdagen.
Hur det aktuella felet hanteras finns beskrivet närmare i Max 500 förtidsröster kan falla bort – Valmyndigheten.
Kan någon hacka valresultatet på valnatten?
Ja, de digitala systemen runt ett val kan utsättas för cyberattacker.
Det kan handla om överbelastningsattacker som gör en webbplats otillgänglig, intrångsförsök eller angrepp som syftar till att störa kommunikationen mellan olika delar av valadministrationen.
En sådan attack kan skapa stor förvirring.
Om val.se går ner under valnatten kan det snabbt uppstå rykten om manipulation. Om felaktiga preliminära siffror visas kan människor börja sprida skärmdumpar eller påståenden om att valet är riggat.
Men här finns en fundamental skillnad:
Att manipulera presentationen av valresultatet är inte samma sak som att manipulera rösterna.
Den preliminära digitala rapporteringen går att kontrollera mot de fysiska valsedlarna.
Efter den lokala räkningen skickas rösterna vidare för en ny fysisk granskning och räkning.
En hackare som lyckas ändra ett preliminärt resultat måste därför fortfarande förklara varför de verkliga pappersrösterna visar någonting annat.
Länsstyrelsens omräkning är en av de viktigaste säkerhetsspärrarna
När valnatten är över är valet fortfarande inte sluträknat.
Länsstyrelserna räknar de fysiska rösterna på nytt.
Alla partiers röster granskas, liksom personrösterna. Resultaten registreras och kontrolleras innan det slutliga valresultatet fastställs.
Det betyder att en lokal manipulation under valnatten inte automatiskt överlever.
Anta exempelvis att någon medvetet rapporterar 300 extra röster för ett parti från ett valdistrikt.
Det kan påverka den preliminära siffran.
Men när länsstyrelsen öppnar materialet och räknar pappersvalsedlarna igen måste de 300 extra rösterna också finnas där.
Om de inte gör det uppstår en avvikelse.
För att fusket ska hålla hela vägen behöver angriparen därför få flera saker att stämma samtidigt: de fysiska rösterna, röstlängden, protokollen, den preliminära räkningen och den slutliga räkningen.
Det är en helt annan svårighetsgrad än att bara ändra ett värde i ett datasystem.
Kan någon byta ut röster under transporten?
Teoretiskt är transporten av röster en fysisk sårbarhet.
Efter den lokala räkningen måste materialet föras vidare. Om någon kommer åt valsedlarna skulle personen i princip kunna försöka ta bort eller byta ut dem.
Men även här finns flera kontrollmekanismer.
Röstmaterialet förseglas. Hanteringen dokumenteras. Material lämnas över och kvitteras. Det finns dessutom redan preliminära resultat från valdistrikten som kan jämföras med det som senare räknas.
Att diskret byta ut ett större antal röster utan att skapa motsägelser blir därför svårt.
Ett effektivt sådant angrepp skulle sannolikt behöva involvera flera personer och flera steg i kedjan.
Och varje ytterligare person ökar risken för att manipulationen upptäcks.
En insider kan göra skada – men har svårt att styra ett helt val
Insiderangrepp är en relevant risk i nästan alla säkerhetssystem.
En röstmottagare kan bryta mot regler. Någon kan försöka påverka hanteringen av röster. En person med tillgång till ett IT-system kan missbruka sin behörighet.
Det vore fel att hävda att ett sådant scenario är omöjligt.
Men det svenska valsystemets decentralisering gör samtidigt en ensam insiders makt begränsad.
Landet är uppdelat i tusentals valdistrikt. Valen genomförs av kommuner, länsstyrelser och Valmyndigheten i olika led.
En person som kontrollerar ett steg kontrollerar därför normalt inte nästa.
För att en insideroperation ska flytta ett nationellt valresultat och samtidigt undgå upptäckt måste angriparna antingen träffa ett extremt känsligt läge med ett mycket litet antal röster eller koordinera manipulation på fler platser och genom fler kontrollsteg.
Då växer operationen snabbt från ett dolt insiderfusk till en omfattande konspiration.
Hur många röster behöver ändras för att ett mandat ska flytta?
Det finns inget fast svar.
Riksdagens mandat fördelas inte så att exempelvis exakt 20 000 röster alltid motsvarar ett mandat.
Resultatet beror på hur rösterna fördelas mellan partier och valkretsar och på vilka partier som ligger närmast nästa mandat.
I ett extremt jämnt läge kan ett mycket litet antal röster avgöra vilket parti som får det sista mandatet.
Ännu större effekt kan uppstå runt riksdagsspärren.
Ett parti som får minst fyra procent av rösterna deltar i den nationella mandatfördelningen. Om ett parti ligger precis på gränsen kan relativt få röster i teorin skilja mellan representation i riksdagen och att hamna utanför.
Det betyder att det vore fel att säga att ett val alltid kräver tiotusentals manipulerade röster för att påverkas.
Men det finns ett annat problem för angriparen.
För att manipulera så få röster måste man i praktiken veta exakt var marginalen kommer att uppstå och vilka röster som behöver förändras.
Det vet ingen säkert innan rösterna har räknats.
Att på förhand organisera ett begränsat, osynligt fusk som råkar träffa exakt det mandatavgörande antalet röster är därför mycket svårare än matematiken i efterhand kan få det att se ut.
Det lättaste valet att manipulera är väljarnas uppfattning om valet
Den mest realistiska stora attackytan finns sannolikt inte inne i valurnorna.
Den finns utanför dem.
Informationspåverkan kan genomföras på distans och nå hundratusentals människor utan att angriparen behöver komma i närheten av en vallokal.
Det kan vara falska uppgifter om att en vallokal är stängd.
Felaktiga påståenden om när valet äger rum.
Fabricerade myndighetsmeddelanden.
AI-genererade filmer där en politiker ser ut att säga någonting personen aldrig har sagt.
Fejkade ljudklipp.
Påståenden om att miljontals röster har försvunnit.
Eller en organiserad kampanj som efter valet försöker övertyga väljare om att ett korrekt resultat egentligen är falskt.
Generativ AI gör denna typ av påverkan billigare och snabbare.
En trovärdig deepfake kan produceras utan tillgång till några valadministrativa system alls.
Det är därför viktigt att skilja på två helt olika attacker.
Den ena försöker ändra själva rösterna.
Den andra försöker ändra människors beteende eller deras tro på att rösterna har räknats korrekt.
Den senare är mycket lättare att skala.
Falska uppgifter om hur man röstar kan vara särskilt effektiva
Desinformation behöver inte handla om partipolitik.
Det kan vara betydligt enklare.
En falsk bild kan påstå att valet flyttats till en annan dag.
Ett manipulerat konto kan hävda att en vallokal har bytt adress.
Ett massutskick kan säga att vissa väljare måste registrera sig digitalt före valdagen.
Ett annat påstående kan vara att en viss typ av valsedel inte längre gäller.
Den typen av information kan direkt påverka möjligheten att rösta utan att angriparen behöver manipulera en enda valsedel.
Inför valet är därför Valmyndighetens officiella information den viktigaste externa källan för uppgifter om när, var och hur röstningen genomförs.
Ordningsstörningar kan stoppa en lokal – men inte lätt ett helt val
Organiserade grupper skulle också kunna försöka störa vallokaler fysiskt.
Det kan handla om hot, trakasserier, demonstrationer, sabotage eller andra ordningsproblem.
Sådant kan lokalt bli mycket allvarligt.
Men Sveriges decentraliserade valorganisation innebär återigen att ett nationellt angrepp kräver enorm skala.
Att tillfälligt störa en vallokal är en sak.
Att samtidigt påverka tusentals vallokaler på ett sådant sätt att mandatfördelningen förändras är någonting helt annat.
Även ett spektakulärt lokalt angrepp behöver därför inte få någon mätbar effekt på riksdagsresultatet.
Varför använder Sverige fortfarande så mycket papper?
Ett manuellt system kan vid första anblicken verka gammaldags.
Människor kan göra fel när de räknar.
Kuvert kan hamna fel.
Transporter tar tid.
Resultatet fastställs långsammare.
Men ur säkerhetssynpunkt finns en stor fördel: manipulation blir fysisk och synlig.
En digital röst kan i teorin ändras i enorm skala genom ett enda tekniskt angrepp om hela systemet är sårbart.
En fysisk pappersröst måste däremot tas bort, bytas ut, felräknas eller på annat sätt hanteras fel.
När rösterna dessutom är utspridda över tusentals valdistrikt blir ett nationellt angrepp logistiskt mycket komplicerat.
Decentraliseringen innebär att det inte finns en enda punkt vars kollaps automatiskt skriver om hela valet.
Det finns nackdelar med den modellen.
Men när frågan är om någon kan stjäla ett helt val är decentraliseringen en betydande säkerhetsstyrka.
Incidentrapporteringen betyder inte att tusentals försök till valfusk pågår
Inför valet 2026 rapporteras stora mängder händelser från valadministrationen.
Det kan låta alarmerande.
Men en incidentrapport är inte samma sak som konstaterat valfusk.
Rapporter kan handla om borttagna valsedlar, ordningsproblem, fel i röstmottagningen, tekniska problem eller andra avvikelser som behöver dokumenteras.
2026 är dessutom rapporteringssystemet mer formaliserat än tidigare.
Det är därför missvisande att jämföra råa siffror från olika val och dra slutsatsen att valfusket har ökat i samma takt.
Vid valen 2022 och 2024 bedömde Valmyndigheten inte att de rapporterade incidenterna allvarligt hade påverkat valadministrationens förmåga att genomföra valen.
Att incidenter registreras kan tvärtom vara ett tecken på att kontrollsystemet används.
Vad händer om ett fel ändå kan ha ändrat resultatet?
Den slutliga spärren finns efter själva rösträkningen.
Valresultat kan överklagas till Valprövningsnämnden.
Om ett fel har begåtts och det finns skäl att anta att det kan ha påverkat valutgången kan ytterligare åtgärder bli aktuella, exempelvis ny sammanräkning och i särskilt allvarliga situationer omval.
Systemet bygger alltså inte på föreställningen att inga fel någonsin sker.
Det bygger på att fel ska lämna spår.
De ska kunna rapporteras.
De ska kunna jämföras med protokoll och röster.
Och de ska i sista hand kunna prövas juridiskt.
Så kan någon verkligen stjäla ett svenskt val?
Det går inte att säga att ett svenskt val är omöjligt att manipulera.
Det vore en för stark slutsats.
Enskilda röster kan hanteras fel. Valsedlar kan saboteras. En insider kan bryta mot reglerna. IT-system kan utsättas för attacker och väljare kan påverkas av lögner, deepfakes eller falsk information.
I ett extremt jämnt val kan dessutom relativt få röster i teorin avgöra ett mandat.
Men det svenska systemet har en egenskap som gör ett stort dolt valfusk mycket svårt:
Det finns ingen enda punkt där hela valresultatet skapas.
Rösterna finns fysiskt.
De räknas lokalt.
Räkningen är offentlig.
Resultatet dokumenteras.
Materialet transporteras vidare.
Rösterna räknas om.
Och mandatfördelningen måste stämma med den slutliga rösträkningen.
För att verkligen stjäla ett svenskt riksdagsval behöver en angripare därför inte bara ändra ett nummer.
Angriparen måste få de fysiska rösterna, röstlängderna, protokollen, de lokala resultaten och den slutliga räkningen att tillsammans berätta samma falska historia.
Ju fler röster som måste ändras, desto större och mer synlig blir operationen.
Den betydligt enklare vägen är att aldrig röra rösterna alls.
Det kan vara att lura människor före valet, hindra dem från att rösta eller efteråt övertyga dem om att ett korrekt resultat egentligen är falskt.
Det är därför det mest realistiska hotet mot ett svenskt val inte nödvändigtvis är någon som försöker stjäla valsedlarna.
Det kan vara någon som försöker stjäla väljarnas förtroende för att de har räknats rätt.