Polisen utreder uppgifter om otillbörlig påverkan vid valet i Järva och Stockholms kommunstyrelse har kallats till extramöte. Men det betyder inte att valfusk är bevisat – och det är inte kommunen eller polisen som avgör om ett valresultat ska ändras. För att valet ska räknas om eller göras om krävs en särskild prövning där felets möjliga betydelse för resultatet står i centrum.

Det korta svaret är alltså: ja, ett val kan göras om om allvarliga fel eller otillbörlig påverkan kan ha påverkat valutgången. Men det finns i nuläget inget beslut om omräkning eller omval i Järva.

Det är Valprövningsnämnden som kan besluta om en sådan åtgärd efter ett överklagande.

Det här utreds i Järva

Stockholms stads valkansli gjorde en polisanmälan efter publicerade uppgifter om misstänkt otillbörlig påverkan i samband med valet i Järva.

Polisen har därefter inlett en förundersökning om bland annat otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig belöning vid röstning.

Det innebär att misstankarna utreds. Det innebär däremot inte att polisen har slagit fast att röster har köpts, att väljare har tvingats rösta på ett visst sätt eller att valresultatet har manipulerats.

Bland de konkreta händelser som har uppmärksammats finns rapporter om förkryssade valsedlar.

Stockholms valkansli har bekräftat att sådana incidentrapporter finns från Järva. Samtidigt är en förkryssad valsedel inte automatiskt olaglig. Det avgörande är bland annat hur valsedeln har hamnat hos väljaren och om någon har utsatt väljaren för otillbörlig påverkan.

Uppgifterna från valarbetare är dessutom inte helt samstämmiga. En valarbetsledare har berättat om återkommande fynd av förkryssade valsedlar, medan en annan röstmottagare i området uppgett att han inte såg några oegentligheter.

Det är därför viktigt att skilja mellan tre saker:

• incidenter som faktiskt har rapporterats,
• påståenden som nu granskas,
• och sådant som senare kan styrkas som ett faktiskt fel eller brott.

Polisutredningen och valresultatet är två olika frågor

Polisens uppgift är att utreda om ett brott har begåtts och om någon kan hållas straffrättsligt ansvarig.

Det är en annan fråga än om själva valresultatet ska ändras.

Även om polisen skulle kunna visa att ett brott har begåtts innebär det inte automatiskt att valet måste göras om. För att ett valresultat ska påverkas krävs en separat valrättslig prövning.

Den instans som ytterst avgör den frågan är Valprövningsnämnden.

På Valmyndighetens information om hur ett valresultat överklagas framgår att Valprövningsnämnden kan upphäva ett val och besluta om omval, men också besluta om mindre ingripande rättelser när det räcker.

Vad krävs för att valet ska göras om?

Tröskeln för omval är betydligt högre än att det bara har inträffat en avvikelse eller ett misstänkt fel.

Vallagen ger Valprövningsnämnden möjlighet att ingripa om exempelvis en myndighet har avvikit från reglerna eller om någon på ett otillbörligt sätt har påverkat valet.

Men ytterligare ett krav måste vara uppfyllt:

Det måste med fog kunna antas att felet har påverkat valutgången.

Det är den delen som blir helt central om Järva-uppgifterna går vidare till en valprövning.

Ett enskilt fel som inte rimligen kan ha förändrat resultatet behöver alltså inte leda till någon förändring alls.

Om ett problem däremot har varit tillräckligt omfattande för att kunna påverka exempelvis mandatfördelningen eller ett personvalsresultat kan situationen bli en annan.

Omräkning kan räcka

Ett omval är inte den första åtgärden som automatiskt används när ett fel konstateras.

Om resultatet kan rättas genom en mindre ingripande åtgärd ska det alternativet användas.

Det kan exempelvis handla om en förnyad sammanräkning.

Principen innebär att ett helt val eller en valkrets inte ska behöva rösta igen om problemet kan lösas genom att resultatet räknas om på ett korrekt sätt.

Först om felet är sådant att en enklare rättelse inte räcker kan ett omval bli aktuellt.

Det här är också en viktig skillnad mot den vanliga föreställningen att konstaterat valfusk automatiskt leder till ett nytt val.

Så fungerar inte systemet.

Även personröster kan bli viktiga

Uppgifterna från Järva har bland annat kopplats till personval.

Därför är det inte bara frågan om hur många mandat ett parti får som kan vara relevant.

Vid en valprövning kan också frågan om vilken kandidat som blev vald få betydelse om ett fel bedöms ha kunnat påverka personrösterna.

Valprövningsnämnden har tidigare analyserat just sådana situationer och skiljt mellan påverkan på mandatfördelningen och påverkan på vilka kandidater som valts genom personröster.

Det innebär att även ett fel som inte förändrar partiernas mandat i teorin kan vara relevant om det är tillräckligt omfattande för att ha påverkat ett personval.

Men även där krävs ett konkret underlag. Det räcker inte med att det finns misstankar eller att en kandidat fått många röster i ett område.

Kommunstyrelsens extramöte kan inte besluta om omval

Stockholms kommunstyrelse har kallats till ett extramöte med anledning av uppgifterna från Järva.

Kommunstyrelsen kan bland annat behandla frågor om hur stadens rutiner har fungerat och om händelserna behöver granskas närmare.

Däremot kan kommunstyrelsen inte upphäva ett valresultat.

Stockholms valnämnd ansvarar för den lokala valadministrationen, medan polis och åklagare utreder misstänkta brott.

Valprövningsnämnden har den särskilda rollen att pröva överklaganden av valet.

Det är därför missvisande att beskriva extramötet som ett steg där Stockholms stad ska avgöra om valet måste göras om.

Riksdagsvalet och kommunvalet har olika tidslägen

Tidpunkten är också viktig.

Resultatet i riksdagsvalet 2026 fastställdes den 19 september. Ett valresultat måste normalt överklagas inom tio dagar efter att resultatet kungjorts.

Den ordinarie överklagandetiden för riksdagsvalet löpte därför ut den 29 september.

Det betyder att en prövning av Järva-uppgifternas möjliga betydelse för riksdagsvalet måste kunna ske inom ramen för ett överklagande som kommit in i rätt tid.

Ett stort antal överklaganden av riksdagsvalet hade kommit in när tidsfristen gick ut, men det är inte fastställt att ett särskilt överklagande om just uppgifterna från Järva finns bland dessa.

Stockholms kommunval ligger tidsmässigt annorlunda till.

Resultatet i kommunvalet i Stockholms län fastställdes den 30 september. Den ordinarie tiden för att överklaga det valet löper därför fortfarande när Järva-uppgifterna granskas den 1 oktober.

Det betyder dock inte automatiskt att det finns grund för att ändra kommunvalet. Även där måste ett påstått fel kunna kopplas till det aktuella valet och bedömas ha kunnat påverka resultatet.

Den som vill förstå skillnaden mellan den preliminära och slutliga rösträkningen kan läsa Hurbra:s guide om hur rösterna räknas i valet 2026.

Ett problem i Järva betyder inte automatiskt nytt val i hela Sverige

Även om Valprövningsnämnden skulle komma fram till att ett fel varit så allvarligt att ett omval krävs betyder det inte nödvändigtvis att hela landet måste rösta igen.

Ett omval kan begränsas till den valkrets som berörs.

Hur långt ett beslut måste gå beror alltså på var felet har inträffat och vilka mandat eller kandidater som kan ha påverkats.

Ett lokalt fel i Järva innebär därför inte i sig att hela det svenska riksdagsvalet måste göras om.

Tidigare omval visar hur hög tröskeln är

Ett tydligt exempel är kommunvalet i Örebro 2010.

Där konstaterades bland annat att 17 budröster hade godkänts på felaktiga grunder. Eftersom valet samtidigt var mycket jämnt bedömdes felet kunna ha påverkat resultatet.

Valprövningsnämnden beslutade därför om omval i den berörda valkretsen.

Fallet visar varför omfattningen och marginalerna är avgörande.

Det räcker inte att visa att något blivit fel. Det måste också finnas en realistisk möjlighet att felet förändrade vem som vann mandat eller blev vald.

Förkryssade valsedlar är inte samma sak som bevisat valfusk

En av de mest uppmärksammade delarna i Järva-fallet är de förkryssade valsedlar som rapporterats.

Men en sådan valsedel är inte automatiskt ett bevis på valfusk.

Det kan däremot bli allvarligt om en väljare exempelvis pressas att använda en viss valsedel, övervakas när rösten lämnas eller erbjuds ersättning för att rösta på ett visst sätt.

Svenska val bygger på att väljaren ska kunna rösta fritt och under valhemlighet.

Hurbra har tidigare gått igenom skillnaden mellan incidenter, misstankar och faktiska regelbrott i artikeln om valincidenter under valet 2026.

Just den skillnaden är avgörande även i Järva.

Vad händer nu?

Flera processer kan fortsätta parallellt.

Polisen kan utreda om något brott har begåtts. Stockholms stad kan granska sina egna rutiner och de incidentrapporter som skrivits. Valprövningsnämnden kan samtidigt få ta ställning till eventuella överklaganden som berör händelserna.

Det finns därför ingen enskild utredning som på egen hand avgör hela frågan.

Först om konkreta fel kan styrkas och det samtidigt finns grund för att anta att de påverkat valutgången kan frågan om rättelse eller omval bli aktuell.

I nuläget är det fastslagna läget betydligt mer begränsat:

det finns misstankar, incidentrapporter, en polisanmälan och en pågående förundersökning – men inget fastställt valfusk och inget beslut om att valet i Järva ska räknas om eller göras om.