HemStora frågorVad styr guldpriset – och varför stiger det i oroliga tider?

Vad styr guldpriset – och varför stiger det i oroliga tider?

Publicerad

Guldpriset kan stiga när börsen faller, när inflationen tar fart eller när en geopolitisk kris bryter ut. Men ibland händer precis motsatsen. Det beror på att ingen enskild faktor styr guldet. Räntor, inflation, dollarn, centralbankernas köp, investerarnas riskvilja och tillgången på guld påverkar samtidigt.

För svenska sparare tillkommer dessutom kronan. Ett stigande guldpris i dollar behöver inte betyda lika stor uppgång i svenska kronor. Och guldet kan faktiskt bli dyrare i Sverige även om världsmarknadspriset står still.

Vad bestämmer guldpriset?

Guld handlas över hela världen och det internationella priset anges normalt i amerikanska dollar per troy ounce. Ett troy ounce motsvarar ungefär 31,1 gram.

Det finns ingen central aktör som bestämmer vad ett gram guld ska kosta. Priset uppstår genom köp och försäljning mellan bland annat banker, investerare, centralbanker, guldfonder, gruvbolag, smyckesindustrin och andra aktörer.

Den internationella marknaden använder bland annat LBMA Gold Price som benchmark.

I praktiken kan man dela upp det som påverkar guldpriset i några huvudområden:

FaktorVanlig påverkan på guld
Lägre realräntorBrukar gynna guld
Högre realräntorBrukar pressa guld
Svagare dollarBrukar gynna guld
Starkare dollarBrukar pressa guld
Ökad ekonomisk eller geopolitisk oroKan öka efterfrågan
Stora centralbanksköpÖkar efterfrågan
Inflöden till guldfonder och terminerKan snabbt driva upp priset
Ökad gruvproduktion och återvinningÖkar utbudet

Problemet är att flera av dessa saker nästan alltid händer samtidigt.

Det är därför guldmarknaden ibland verkar bete sig motsägelsefullt.

Räntorna är en av de viktigaste faktorerna

Guld betalar ingen ränta.

Det är grundläggande för att förstå varför ränteläget påverkar priset.

Den som äger en obligation kan få löpande ränta. Den som äger fysiskt guld får ingen avkastning bara för att guldet ligger kvar.

Om räntan på säkra obligationer stiger blir det därför relativt mer attraktivt att äga dem i stället för guld.

Men den nominella räntan berättar inte hela historien. För guld är realräntan ofta viktigare.

Realräntan kan förenklat beskrivas som räntan efter att inflationen räknats bort.

Om en obligation ger 4 procent samtidigt som inflationen väntas bli 2 procent är den reala avkastningen ungefär 2 procent. Om inflationen i stället väntas bli 4 procent är den reala avkastningen nära noll.

Ju högre real avkastning investeraren kan få utan att äga guld, desto större blir alternativkostnaden för att hålla guldet.

Därför ser sambandet ofta ut så här:

Fallande realräntor är positivt för guld. Stigande realräntor är negativt.

Men inte alltid.

Under perioder med mycket stora centralbanksköp, geopolitisk oro eller stark efterfrågan från investerare kan guldet fortsätta upp trots relativt höga realräntor.

Räntan är alltså en viktig drivkraft, inte en regel som priset måste följa.

Stiger guldpriset när inflationen stiger?

Guld beskrivs ofta som ett skydd mot inflation.

På mycket lång sikt finns en logik bakom det. Mängden guld ökar långsamt och ingen centralbank kan skapa nya guldtackor på samma sätt som nya pengar kan skapas.

Men på kortare sikt är sambandet mellan inflation och guld mycket svagare än det ibland framställs.

Hög inflation kan få investerare att söka sig till guld eftersom de vill skydda sitt kapital mot fallande köpkraft.

Samtidigt kan samma inflation få centralbankerna att höja räntorna.

Då kan följande kedja uppstå:

Hög inflation leder till högre räntor. Högre räntor ger bättre avkastning på obligationer. Dollarn kan stärkas. Guld blir mindre attraktivt.

Resultatet kan alltså bli att guldet faller trots hög inflation.

Historiskt har guldet fungerat betydligt bättre som skydd mot mycket stora inflationsproblem och som långsiktig värdebevarare än som en exakt försäkring mot varje förändring i konsumentprisindex.

Att säga att ”inflationen stiger, alltså ska guldpriset stiga” är därför för enkelt.

Dollarn påverkar guldpriset

Eftersom det internationella guldpriset normalt anges i amerikanska dollar finns ett tydligt samband mellan dollarn och guldet.

När dollarn försvagas blir guld billigare räknat i många andra valutor. Det kan öka efterfrågan från köpare utanför USA.

Historiskt har därför guld och dollar ofta rört sig åt motsatta håll.

En svagare dollar brukar gynna guldet.

En starkare dollar brukar pressa det.

Även här finns undantag.

I en mycket allvarlig ekonomisk eller geopolitisk kris kan både dollar och guld efterfrågas samtidigt. Båda kan uppfattas som platser att söka sig till när investerare vill minska risken.

Dollarn kan också stärkas därför att marknaden räknar med högre amerikanska räntor. Då får guldet två motvindar samtidigt: starkare dollar och högre alternativavkastning.

Varför stiger guld ofta i oroliga tider?

Guld kallas ofta för en säker hamn.

Det betyder inte att priset garanterat stiger varje gång börsen faller eller ett krig bryter ut.

Det betyder snarare att guld under vissa kriser kan efterfrågas därför att det har egenskaper som skiljer det från många andra tillgångar.

Guld är en globalt handlad tillgång. Det är inte en fordran på ett enskilt företag och har ingen emittent som kan gå i konkurs. Det används dessutom som reservtillgång av centralbanker över hela världen.

När investerare blir mer osäkra på exempelvis aktier, statsfinanser, banksystem eller valutor kan det därför uppstå ett ökat intresse för guld.

Det kan ske vid:

  • stora krig eller geopolitiska konflikter
  • bankkriser
  • oro för statsskulder
  • snabbt fallande aktiemarknader
  • osäkerhet kring inflation och valutor
  • rädsla för recession eller finansiell instabilitet.

Men även under en kris kan guldet falla.

Om investerare snabbt behöver kontanter kan de sälja sådant som faktiskt går att sälja, inklusive guld. Vid kraftig marknadsstress kan guld därför tillfälligt falla tillsammans med andra tillgångar.

En geopolitisk kris kan dessutom höja energipriserna och inflationen. Om marknaden då börjar förvänta sig högre räntor kan räntor och dollar väga tyngre för guldet än själva oron.

Den bättre tumregeln är därför:

Oro brukar gynna guld när efterfrågan på säkerhet ökar mer än motvinden från räntor och dollar.

Centralbankerna har blivit allt viktigare

En av de stora förändringarna på guldmarknaden under 2020-talet är centralbankernas omfattande köp.

Centralbanker håller guld som en del av sina valutareserver. Motiven varierar, men återkommande skäl är diversifiering, värdebevarande och minskat beroende av andra reservtillgångar.

Under flera år har centralbankernas nettoköp legat på historiskt mycket höga nivåer.

Det spelar roll eftersom det handlar om stora mängder faktisk efterfrågan som inte nödvändigtvis reagerar på räntor på samma sätt som en vanlig finansiell investerare.

När centralbanker köper mycket guld kan priset därför få stöd även under perioder då exempelvis höga realräntor annars borde vara negativa.

Det är en av förklaringarna till att gamla tumregler om guld ibland fungerat sämre under senare år.

Centralbanksköpen garanterar däremot inte att priset fortsätter upp.

Köpen kan minska. Länder kan förändra hur reserverna fördelas. Ett mycket högt guldpris kan också påverka efterfrågan.

Centralbankerna är en viktig köpare, inte någon aktör som bestämmer ett lägsta pris.

Hur mycket betyder gruvproduktionen?

Guld fungerar annorlunda än många andra råvaror.

Olja förbränns. Naturgas används. Livsmedel konsumeras.

Guld försvinner nästan inte alls.

Nästan allt guld som brutits genom historien finns därför fortfarande kvar i någon form, exempelvis som tackor, mynt, smycken eller i centralbankernas reserver.

Den årliga gruvproduktionen motsvarar bara en liten del av allt guld som redan finns ovan jord.

Det gör att förändringar i gruvproduktionen normalt inte får samma omedelbara effekt på guldpriset som förändringar i produktionen kan få på exempelvis oljepriset.

Dessutom tar det lång tid att öppna en ny guldgruva.

Även om guldpriset skjuter i höjden kan gruvindustrin inte snabbt öka produktionen för att möta efterfrågan.

På kort sikt reagerar återvinningen snabbare. När guldpriset blir högt får fler hushåll och företag anledning att sälja gammalt guld.

Den som vill förstå hur världsmarknadspriset hänger ihop med vad en svensk faktiskt kan få betalt kan läsa vår guide om att sälja guld och jämföra guldpriser.

Investerarna kan flytta priset snabbt

Den fysiska guldmarknaden förändras förhållandevis långsamt.

Investerarnas beteende kan förändras på några timmar.

Guld handlas bland annat genom börshandlade guldfonder, terminer och stora affärer mellan finansiella institutioner.

När mycket kapital samtidigt flyttas till guld kan efterfrågan stiga betydligt snabbare än gruvproduktionen någonsin kan anpassas.

Det fungerar åt båda håll.

Om investerare plötsligt börjar tro på högre räntor, starkare dollar och stigande börser kan kapital snabbt lämna guldet.

Därför går det ibland att se stora prisrörelser utan att något dramatiskt har förändrats i världens gruvor eller smyckesbutiker.

Ett konkret exempel är när guldpriset föll samtidigt som marknaden förändrade sin syn på räntor och valutor.

Därför kan guldpriset i kronor utvecklas annorlunda

För en svensk räcker det inte att titta på guldpriset i dollar.

Valutakursen mellan kronan och dollarn spelar också stor roll.

Förenklat kan det svenska priset beskrivas så här:

Guldpris i kronor = guldpris i dollar × dollarkursen mot kronan

Anta att guldet står still i dollar.

Om kronan samtidigt försvagas med 10 procent mot dollarn blir guldet ungefär 10 procent dyrare räknat i kronor.

Det kan också bli tvärtom.

Om guldet stiger 8 procent i dollar samtidigt som kronan stärks kraftigt mot dollarn kan en stor del av uppgången försvinna för en svensk investerare.

Det är därför två personer kan beskriva guldets utveckling helt olika och båda ha rätt. Den ena tittar på dollarpriset, den andra på priset i kronor.

Vi har tidigare sett samma effekt när guldprisets rörelse i dollar inte fullt ut motsvarats av utvecklingen för svenska köpare.

Valutasäkrade guldfonder och andra produkter kan fungera annorlunda eftersom valutarisken där helt eller delvis kan vara borttagen.

Sex vanliga missförstånd om guldpriset

”Guld stiger alltid när inflationen stiger”

Nej. Inflation kan gynna guld, men hög inflation kan samtidigt leda till högre räntor och starkare dollar.

”Krig betyder automatiskt högre guldpris”

Nej. Oro kan öka efterfrågan på guld, men effekten beror på hur räntor, dollar, energi och investerarflöden reagerar samtidigt.

”Lägre ränta betyder alltid högre guld”

Inte alltid. Lägre realräntor brukar gynna guldet, men andra faktorer kan dominera.

”Guldpriset styrs av hur mycket gruvorna producerar”

Gruvproduktionen spelar roll på lång sikt, men den förändras långsamt. På kort sikt kan investerarnas köp och försäljningar vara betydligt viktigare.

”Centralbankerna köper guld, så priset måste fortsätta upp”

Centralbanksköp ökar efterfrågan, men de garanterar inte stigande priser.

”Om guldet stiger 10 procent har det stigit 10 procent för en svensk”

Inte nödvändigtvis. Kronans utveckling mot dollarn kan både förstärka och minska förändringen.

Vad ska man egentligen titta på?

Den som försöker förstå varför guldpriset rör sig en viss dag bör inte leta efter en enda förklaring.

Titta i stället på flera saker samtidigt:

Realräntor: Har marknaden börjat räkna med högre eller lägre räntor efter inflation?

Dollarn: Har den amerikanska valutan stärkts eller försvagats?

Riskviljan: Söker investerare säkerhet eller tar de mer risk?

Kapitalflöden: Går pengar in i eller ut ur guldfonder och terminsmarknaden?

Centralbankerna: Fortsätter de stora officiella köpen?

Valutan: Hur utvecklas kronan mot dollarn?

Först när de faktorerna läggs ihop blir guldprisets utveckling begriplig.

Guldets märkliga styrka är också dess svaghet

Det finns ingen företagsvinst att räkna på och ingen kupongränta som talar om vad guldet borde vara värt.

Priset beror i hög grad på vad människor och institutioner är beredda att betala för en begränsad tillgång som har fungerat som värdebevarare under mycket lång tid.

Det gör guld känsligt för sådant som är svårt att mäta exakt: oro, förtroende, förväntningar och viljan att söka sig bort från andra tillgångar.

Det är också därför enkla regler sällan fungerar.

Guld kan stiga när inflationen ökar, men behöver inte göra det. Det kan stiga när börsen faller, men ibland faller båda samtidigt. En svag dollar brukar hjälpa, men även dollar och guld kan stiga tillsammans.

Det viktigaste för att förstå vad som påverkar guldpriset är därför inte att hitta den perfekta indikatorn.

Det är att förstå vilken kraft som är starkast just nu.

Senaste artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...

De’Longhi Rivelia Start eller Rivelia – vilken kaffemaskin ska du välja?

De’Longhi Rivelia Start är billigare än den vanliga Rivelia, men det betyder inte att...

liknande artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...