USA förbereder vad finansminister Scott Bessent beskriver som de hårdaste sanktionerna någonsin mot Iran. Detaljerna ska presenteras på måndag, men redan nu står det klart att Kina blir avgörande för om den ekonomiska offensiven får verklig effekt. Samtidigt stiger oljepriset, vilket gör beskedet viktigt även för svenska bilister, inflationen och Riksbanken.

USA:s finansminister Scott Bessent skruvade på torsdagen upp trycket mot Iran ytterligare.

Den 20 augusti lovade han ett nytt sanktionspaket som enligt honom ska bli det hårdaste som någonsin riktats mot landet. De konkreta åtgärderna väntas presenteras måndagen den 24 augusti.

Men bakom den stora formuleringen finns en betydligt svårare fråga för Washington: hur mycket av Irans oljeexport går egentligen att stoppa utan att samtidigt utlösa en ny konflikt med Kina?

Kina köper mer än 80 procent av den iranska olja som exporteras sjövägen. Det gör Peking till den viktigaste ekonomiska livlinan för Teheran och till en central del av USA:s nästa steg.

Bessent uppmanade också uttryckligen Kina att samarbeta.

Kina är nyckeln till Irans oljeexport

Iran har under flera år lyckats fortsätta sälja stora mängder olja trots amerikanska sanktioner.

En stor del av handeln går till kinesiska köpare, inte minst oberoende raffinaderier som ofta kallas teapot-raffinaderier. Under 2025 tog Kina enligt Kpler-data emot omkring 1,38 miljoner fat iransk olja per dag i genomsnitt.

Handeln har samtidigt blivit allt mer komplicerad.

Fartyg kan byta namn eller ägare, olja kan omlastas mellan fartyg och dess ursprung kan anges på olika sätt. Betalningar kan dessutom ske utanför det traditionella dollarsystemet.

Det betyder att nya amerikanska sanktioner inte automatiskt stoppar handeln.

För att verkligen minska Irans oljeintäkter kan USA behöva sätta press på de kinesiska företag, banker, rederier och andra aktörer som gör handeln möjlig.

Det är där måndagens besked kan bli betydligt större än ännu en lista över sanktionerade iranska företag.

USA kan gå efter kinesiska raffinaderier och banker

USA har redan varnat kinesiska raffinaderier och finansinstitut för riskerna med att fortsätta hjälpa Iran att sälja olja.

Det amerikanska finansdepartementet har tidigare pekat ut kinesiska teapot-raffinaderier och varnat för att även utländska finansinstitut kan utsättas för sekundära sanktioner. Den officiella amerikanska linjen går att läsa hos USA:s finansdepartement.

Sekundära sanktioner innebär i praktiken att USA försöker få företag i andra länder att välja mellan handel med den sanktionerade parten och tillgång till det amerikanska finansiella systemet.

För mindre kinesiska raffinaderier med begränsad exponering mot USA behöver hotet inte vara avgörande.

Om Washington däremot börjar rikta in sig på större kinesiska banker, rederier eller ekonomiskt betydelsefulla bolag blir situationen betydligt känsligare.

Det skulle kunna förvandla Iranfrågan till ännu en direkt konfliktpunkt mellan världens två största ekonomier.

Exakt hur långt USA tänker gå är ännu inte känt. Det är därför viktigt att skilja på vad Bessent har lovat och vilka specifika sanktioner som faktiskt presenteras på måndag.

Oljepriset har redan stigit

Marknaden behöver inte vänta på måndag för att reagera.

Brentoljan steg under torsdagen till omkring 93,81 dollar per fat, medan den amerikanska WTI-oljan nådde omkring 88,16 dollar. Det var de högsta nivåerna på mer än tre veckor.

Ett sanktionspaket som på allvar minskar Irans möjlighet att sälja olja till Kina kan driva priserna ytterligare.

Logiken är enkel: om färre iranska fat når världsmarknaden minskar utbudet.

Men utvecklingen kan också gå åt motsatt håll.

Bessents argument är att extrem ekonomisk press på Iran kan minska risken för ytterligare militär upptrappning. Om marknaden börjar tro på ett lugnare säkerhetsläge kan en del av den riskpremie som ligger i oljepriset försvinna.

Det gör måndagens besked ovanligt viktigt.

Marknaden kommer inte bara att fråga hur hårda sanktionerna ser ut på papperet, utan om de faktiskt kan hindra iransk olja från att nå kinesiska köpare.

Vad betyder det för bensin och diesel i Sverige?

För svenska hushåll går den snabbaste ekonomiska länken via energipriserna.

Dyrare råolja kan så småningom slå igenom på bensin och diesel, men sambandet är inte ett-till-ett.

Dollarkursen, raffinaderiernas marginaler, skatter, moms, biodrivmedel och kostnader för distribution spelar också in i priset vid pump.

Den som vill förstå sambandet mer i detalj kan läsa vår guide om hur utvecklingen kring Hormuzsundet kan påverka svenska bensinpriser.

Även relativt små förändringar kan dock få betydelse när oljepriset redan ligger på en hög nivå.

För transportberoende företag kan dyrare diesel också höja kostnaderna, vilket i nästa steg kan påverka priser på varor och tjänster.

Ny huvudvärk för Riksbanken

Det svenska inflationsläget gör utvecklingen extra intressant.

Riksbanken lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 1,75 procent och pekade samtidigt på risken för att störningar i Mellanöstern ska hålla den underliggande inflationen högre än väntat.

I juli låg CPIF-inflationen på 0,7 procent.

Samtidigt föll svenska drivmedelspriser kraftigt jämfört med månaden före och hjälpte till att hålla nere den totala inflationen.

Ett nytt och mer varaktigt oljeprislyft skulle kunna börja dra åt motsatt håll.

Riksbanken har tidigare visat ett räkneexempel där ett oljepris som stiger från 70 till 100 dollar per fat omedelbart kan höja CPIF med ungefär 0,4–0,5 procentenheter via energipriserna.

Det ska inte tolkas som en prognos för dagens situation. Men det visar varför en snabb rörelse på oljemarknaden kan få betydelse för svensk penningpolitik.

Om energipriserna åter börjar driva inflationen uppåt samtidigt som Riksbanken redan ser risk för för högt pristryck kan utrymmet för framtida räntesänkningar minska.

Kina kan svara med kritiska råvaror

USA har samtidigt ett eget problem.

Kina har en mycket stark position inom flera kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller som används i allt från elektronik och elbilar till flygmotorer och försvarssystem.

Just den 20 augusti kom nya kinesiska handelssiffror som visar hur känsligt området är.

Exporten av yttriumoxid till USA steg till 29 ton i juli, den näst högsta månadsnivån sedan Kina införde exportkontroller. Även leveranserna av permanentmagneter av sällsynta jordartsmetaller låg nära de högsta nivåerna sedan restriktionerna började gälla.

Utvecklingen har varit ett tecken på att delar av handelsrelationen mellan USA och Kina börjat tina.

Om USA nu går direkt efter betydande kinesiska raffinaderier eller banker på grund av handeln med Iran kan Peking svara.

En möjlighet är nya begränsningar på kritiska råvaror där Kina har ett kraftigt övertag.

Det skulle kunna få konsekvenser långt utanför oljeindustrin och påverka amerikansk teknik-, flyg- och försvarsindustri.

Måndagen blir det verkliga testet

Bessents besked är därför större än en ren Iranfråga.

USA försöker strypa de ekonomiska flöden som håller Irans oljeexport igång, men den viktigaste köparen är samtidigt Kina.

Om måndagens paket främst träffar mindre företag och redan isolerade handelsnätverk kan den praktiska effekten bli begränsad.

Om USA däremot går efter större kinesiska banker, raffinaderier eller andra aktörer med tydliga kopplingar till den globala ekonomin kan läget förändras snabbt.

Då handlar frågan inte bara om Iran.

Den handlar också om oljepriset, relationen mellan Washington och Peking, kritiska råvaror och risken för att en geopolitisk konflikt börjar synas ännu tydligare i svenska priser.

Bakgrunden till den bredare konflikten finns i vår genomgång av varför USA och Iran befinner sig i konflikt.

Det är först när detaljerna presenteras den 24 augusti som det går att avgöra hur långt USA faktiskt är berett att gå.