USA och Venezuela har slutit ett nytt energiavtal som enligt Venezuelas regering ska löpa i 25 år och omfatta 17 strategiska oljefält. Målet är att produktionen inom projektet inledningsvis ska överstiga 1,5 miljoner fat per dag.

På papperet är det ett mycket stort besked för en oljemarknad som just nu präglas av oro kring Iran, Hormuzsundet och tillgången från Gulfregionen.

Men någon omedelbar flod av ny venezuelansk olja är inte att vänta.

Det stora frågetecknet är hur snabbt Venezuela faktiskt kan få upp produktionen, hur mycket av de 1,5 miljoner faten som blir ett verkligt nettotillskott och hur mycket som till slut når världsmarknaden.

För Sverige är utvecklingen intressant eftersom ett större oljeutbud kan pressa både Brentpriset och priserna på bensin och diesel. Men vägen från ett oljeavtal i Venezuela till svenska pumppriser är betydligt mer komplicerad än så.

Avtalet ska löpa i 25 år

Venezuelas tillförordnade president Delcy Rodríguez uppgav den 30 augusti att energiavtalet med USA löper över 25 år.

Projektet omfattar enligt Venezuela 17 strategiska oljefält med ett inledande produktionsmål på mer än 1,5 miljoner fat per dag. Därutöver finns planer på ytterligare åtta så kallade greenfield-områden där ny produktion kan byggas upp.

Donald Trump har samtidigt beskrivit avtalet som att amerikanska intressen får majoritetskontroll över mer än 65 miljarder fat bevisade reserver.

Det är en enorm mängd olja, men fortfarande bara omkring en femtedel av Venezuelas totala bevisade reserver på cirka 303 miljarder fat.

Den juridiska konstruktionen är ännu inte helt offentlig.

Venezuela betonar samtidigt att landet behåller ägandet och suveräniteten över sina naturresurser.

Det säkra är därför att amerikanska aktörer får en mycket stor roll i utvecklingen av delar av den venezuelanska oljeindustrin. Det är däremot för tidigt att beskriva det som att USA helt tar över Venezuelas oljereserver.

1,5 miljoner fat betyder inte 1,5 miljoner nya fat

Produktionsmålet är den siffra som lättast kan ge fel bild av vad avtalet innebär.

Venezuela producerade omkring 1,12 miljoner fat råolja per dag i juli enligt Internationella energiorganet, IEA.

När regeringen nu talar om mer än 1,5 miljoner fat per dag inom de 17 fälten betyder det därför inte automatiskt att ytterligare 1,5 miljoner fat läggs ovanpå dagens produktion.

En del av fälten kan redan producera olja.

Hur stor den befintliga produktionen är inom just de 17 fälten har inte offentliggjorts.

Det går därför inte att räkna fram ett exakt nettotillskott till världsmarknaden utifrån siffrorna i avtalet.

Det är en avgörande skillnad.

Om Venezuela exempelvis lyckas öka sin totala produktion med 200 000 eller 300 000 fat per dag är marknadseffekten en helt annan än om landet på längre sikt lyckas närma sig en ökning på en miljon fat per dag.

En av världens största oljereserver

Venezuela sitter på större bevisade oljereserver än Saudiarabien.

Problemet har länge varit att få upp oljan ur marken och ut på marknaden.

En stor del av den venezuelanska oljan är mycket tung råolja från Orinocobältet. Den är mer komplicerad och dyrare att producera än lättare olja och behöver ofta blandas med lättare produkter innan den kan transporteras.

Landets oljeindustri har dessutom under många år drabbats av bristande investeringar, sanktioner, tekniska problem och eftersatt infrastruktur.

Det gäller bland annat:

• borriggar
• elförsörjning
• rörledningar
• lagringskapacitet
• hamnar
• oljeservice
• tillgången på utspädningsmedel för den tunga råoljan

Det är därför fullt möjligt att Venezuela kan öka sin produktion rejält över tid utan att förändringen blir särskilt dramatisk under de första månaderna.

Så snabbt kan produktionen öka

Oberoende bedömningar pekar mot betydligt mindre ökningar på kort sikt än de stora politiska siffrorna i avtalet.

Rystad Energy har bedömt att Venezuela realistiskt kan öka produktionen med omkring 200 000–300 000 fat per dag inom sex till 18 månader.

Andra bedömningar har varit något mer optimistiska.

En analys som Reuters tidigare rapporterat om satte ett möjligt tillskott på omkring 500 000 fat per dag inom två år, men då krävs både politisk stabilitet och stora investeringar.

Chevron har också sett möjlighet att öka sin egen produktion i Venezuela kraftigt om regelverket tillåter det.

Det är därför rimligare att se avtalet som början på en flerårig återuppbyggnad av landets oljeindustri än som ett besked om att 1,5 miljoner nya fat snart kommer att flöda ut på marknaden.

Kan pressa Brentpriset

Även några hundratusen extra fat per dag kan däremot spela roll på en känslig oljemarknad.

Den globala oljeproduktionen låg i juli omkring 101,5 miljoner fat per dag enligt IEA.

Ett venezuelanskt nettotillskott på 200 000–300 000 fat skulle därmed motsvara ungefär 0,2–0,3 procent av världsutbudet.

Det låter litet.

Men oljepriset bestäms ofta av betydligt mindre förändringar i balansen mellan utbud och efterfrågan.

IEA har samtidigt räknat med ett underskott på omkring 1,8 miljoner fat per dag under tredje kvartalet 2026.

Om Venezuela skulle lyckas lägga till 300 000 fat per dag motsvarar det nästan 17 procent av ett sådant underskott.

Det räcker inte för att ensamt förändra hela marknaden, men det kan bidra till att dämpa priserna.

Ju större Venezuelas produktion blir på längre sikt, desto större blir också trycket på oljepriset.

Tidigare analyser från Goldman Sachs har pekat på att ett scenario där Venezuela når omkring två miljoner fat per dag fram till 2030 kan ge ett oljepris som ligger flera dollar lägre per fat än annars.

Det är ingen prognos för vad som händer nu, men visar hur ett återuppbyggt Venezuela kan förändra marknaden över flera år.

Iran är fortfarande viktigare just nu

På kort sikt är det fortfarande utvecklingen i Mellanöstern som har betydligt större möjlighet att flytta oljepriset snabbt.

Brentoljan avslutade fredagen den 28 augusti på 89,31 dollar per fat.

Marknaden har under sommaren pressats av situationen kring Iran, Gulfregionen och Hormuzsundet.

Ett nytt besked om störningar i Hormuz kan därför få mycket större effekt på oljepriset från en dag till nästa än ett långsiktigt investeringsavtal i Venezuela.

Det är också viktigt att de mer detaljerade venezuelanska uppgifterna om avtalets 25 år och produktionsmålet på 1,5 miljoner fat kom under helgen.

Måndagens handel blir därmed den första normala handelsdagen där marknaden fullt ut kan väga in de nya detaljerna.

Vi har tidigare skrivit om hur Iran och Hormuzsundet kan påverka svenska bensinpriser.

Vad betyder det för bensin och diesel i Sverige?

Ett lägre oljepris är i grunden positivt för svenska bilister.

Men sambandet mellan Brent och priset vid pump är inte direkt.

Svenska bensin- och dieselpriser påverkas bland annat av:

• priset på raffinerad bensin och diesel i Nordeuropa
• dollarkursen
• råoljepriset
• raffinaderimarginaler
• transportkostnader
• skatter
• reduktionsplikten

Råoljan är alltså bara en del av slutpriset.

Om Brent faller kan den svenska bensinen och dieseln bli billigare, men hur stort genomslag det får beror samtidigt på vad som händer med kronan och priserna på färdiga oljeprodukter.

Som aktuell referens låg St1:s företagslistpris den 29 augusti på 16,49 kronor per liter för 95-oktanig bensin och 19,59 kronor för diesel.

Vi har tidigare gått igenom hur förändringar på oljemarknaden slår mot svenska bensinpriser.

Svenska skatter kan väga tyngre i höst

För svenska bilister finns dessutom en inhemsk faktor som på kort sikt kan vara viktigare än Venezuelas oljeproduktion.

Delar av de tillfälliga svenska drivmedelsskattesänkningarna löper ut under hösten.

Den tillfälliga sänkningen av energiskatten gäller till och med den 30 september, medan den extra sänkningen av koldioxidskatten gäller till och med den 30 november 2026.

Om skatterna därefter höjs kan den effekten helt eller delvis äta upp ett eventuellt prisfall på världsmarknaden.

Det går därför inte att säga att det nya oljeavtalet automatiskt innebär ett visst antal ören billigare bensin eller diesel i Sverige.

Billigare olja kan också pressa inflationen

Ett varaktigt lägre oljepris kan även påverka svensk inflation.

KPI-inflationen var 0,2 procent i juli medan KPIF låg på 0,7 procent.

Lägre energipriser var en viktig del av nedgången.

Drivmedelspriserna föll omkring tio procent bara mellan juni och juli.

Om oljepriset faller ytterligare kan bensin och diesel fortsätta ge ett direkt nedåttryck på inflationen.

Det finns också indirekta effekter.

Billigare bränsle minskar kostnaderna för bland annat transporter, jordbruk, industri och logistik. Delar av det kan i nästa steg påverka priserna på andra varor och tjänster.

Hur stor effekten blir går däremot inte att räkna fram från Venezuelaavtalet ensamt.

Det avgör om avtalet verkligen förändrar oljemarknaden

På längre sikt kan USA:s återkomst till Venezuelas oljeindustri bli en betydande förändring på världsmarknaden.

Landet har reserverna för att bli en betydligt större producent än i dag.

Frågan är hur snabbt investeringar, borrning och infrastruktur kommer på plats.

Den första viktiga gränsen är inte om Venezuela når 1,5 miljoner fat inom de 17 fälten.

Det är hur mycket landets totala produktion faktiskt börjar öka jämfört med dagens nivå på drygt 1,1 miljoner fat per dag.

Några hundratusen nya fat kan ge ett visst nedåttryck på oljepriset.

En ökning på en miljon fat eller mer skulle vara något helt annat.

Men det är i så fall ett flerårigt scenario.

För svenska bilister kan Venezuela därför bli en faktor som hjälper till att hålla tillbaka bensin- och dieselpriserna framöver.

Det är betydligt mindre sannolikt att avtalet i sig ger någon dramatisk förändring vid svenska pumpar redan de närmaste veckorna.