USA:s finansdepartement fördubblar storleken på delar av sina återköp av långfristiga statsobligationer. Beskedet fick den pressade amerikanska 30-årsräntan att falla ytterligare och bidrog till att Stockholmsbörsen vände upp under onsdagseftermiddagen. För svenska sparare är den stora frågan om åtgärden kan bli början på ett lugnare läge för de globala långräntorna.

USA:s finansdepartement meddelade på onsdagen att maxbeloppet för återköp av äldre statsobligationer med löptider på 10–20 år och 20–30 år höjs från 2 miljarder till minst 4 miljarder dollar per operation.

De större återköpen börjar den 9 september och ska enligt beskedet fortsätta åtminstone fram till den 4 november.

Marknaden reagerade snabbt. Den amerikanska 30-årsräntan, som så sent som på tisdagen nådde omkring 5,34 procent och den högsta nivån sedan 2007, föll under onsdagen till omkring 5,19 procent.

Även Stockholmsbörsen, som hade handlats på minus tidigare under dagen, vände upp under eftermiddagen när det internationella räntetrycket lättade.

USA fördubblar återköpen

Det amerikanska finansdepartementet har sedan tidigare ett program där staten köper tillbaka äldre statsobligationer från marknaden.

Nu blir kapaciteten betydligt större i de långa löptider som stått i centrum för den senaste ränteoron.

Beskedet	Vad som gäller
Max per återköp	2 till minst 4 miljarder dollar
Löptider	10–20 år och 20–30 år
Start	9 september
Nuvarande period	Till minst 4 november
Syfte	Förbättra likviditeten

Finansdepartementet uppger att intresset för att sälja obligationer i återköpen har varit stort. Vid en operation på tisdagen erbjöds staten obligationer för nästan 20 miljarder dollar när det maximala köpbeloppet var 2 miljarder.

Genom att höja beloppet kan staten absorbera en större del av utbudet av äldre obligationer.

Det är framför allt viktigt eftersom handeln i äldre amerikanska statsobligationer ofta är sämre än i de allra senast emitterade lånen.

USA:s finansdepartement beskriver syftet som att stärka likviditeten och förbättra marknadens funktion.

Därför kan räntorna falla

När efterfrågan på obligationer ökar stiger normalt priset på dem. Eftersom obligationspriser och räntor rör sig åt motsatta håll kan större återköp bidra till lägre marknadsräntor.

Effekten handlar samtidigt om mer än själva summan på 4 miljarder dollar.

Den amerikanska obligationsmarknaden är enorm och återköpen är små jämfört med USA:s totala upplåning. Marknaden reagerar därför också på signalen från finansdepartementet.

USA visar att man är berett att öka sin närvaro när handeln i de längsta obligationerna blir ansträngd.

Det kan minska den extra riskpremie som investerare kräver för att hålla mindre likvida statsobligationer.

Ränteoron har varit särskilt tydlig de senaste dagarna. Den amerikanska 30-årsräntan nådde på tisdagen den högsta nivån på nästan två decennier. Hurbra har tidigare gått igenom varför USA:s 30-årsränta rusat till nivåer som inte setts sedan 2007.

Det här är inte nya stödköp från Fed

En viktig skillnad är att finansdepartementets återköp inte är samma sak som de stora obligationsköp som Federal Reserve tidigare genomfört genom så kallad kvantitativ lättnad, QE.

Fed kan köpa obligationer genom att skapa centralbanksreserver.

USA:s finansdepartement kan inte göra samma sak. Pengarna som används till återköpen måste i praktiken finansieras genom statens övriga upplåning.

Åtgärden minskar därför inte USA:s statsskuld och innebär inte att staten börjar skapa nya pengar för att pressa ned räntorna.

Syftet är i första hand att få en mer välfungerande obligationsmarknad.

Därför reagerar Stockholmsbörsen

Amerikanska statsräntor påverkar betydligt mer än amerikanska statsobligationer.

De fungerar som en global referens för hur kapital prissätts. När de långa amerikanska räntorna stiger blir finansieringen dyrare för företag samtidigt som framtida vinster blir mindre värda i dagens pengar.

Det brukar slå särskilt hårt mot bolag med hög skuldsättning eller höga värderingar.

När räntorna faller fungerar mekanismen åt andra hållet.

Det är en viktig förklaring till att Stockholmsbörsen kunde vända upp under onsdagseftermiddagen trots att själva beskedet kom från USA.

Vad betyder det för svenska sparare?

Om nedgången i de amerikanska långräntorna håller i sig är det framför allt några typer av placeringar som kan påverkas.

Fastighetsaktier och andra räntekänsliga bolag

Fastighetsbolag hör till de mest räntekänsliga delarna av Stockholmsbörsen.

Lägre långräntor kan på sikt minska finansieringskostnaderna och samtidigt göra framtida kassaflöden mer värdefulla.

Samma sak gäller andra högt belånade bolag och många tillväxtaktier.

USA- och globalfonder

Lägre amerikanska räntor är normalt positivt för aktievärderingar, inte minst bland stora teknik- och tillväxtbolag i USA.

För svenska fondsparare finns samtidigt ytterligare en faktor: dollarn. En förändrad kronkurs kan förstärka eller dämpa utvecklingen räknat i svenska kronor.

Långa räntefonder

När marknadsräntor faller stiger värdet på redan utgivna obligationer med högre ränta.

Fonder med lång löptid kan därför få en relativt snabb positiv effekt om nedgången fortsätter.

Samma känslighet fungerar dock åt båda håll. Vänder långräntorna upp igen pressas obligationspriserna.

Kan svenska bolåneräntor också falla?

Inte direkt på grund av onsdagens besked.

Svenska bolåneräntor styrs av flera faktorer och de rörliga räntorna påverkas framför allt av Riksbankens styrränta och svenska finansieringskostnader.

Men globala långräntor spelar roll för svenska marknadsräntor.

Om den amerikanska ränteoron avtar och även europeiska långräntor följer med ned kan trycket på svenska längre räntor minska. Det är framför allt relevant för bundna bolåneräntor.

Samtidigt väntar ett betydligt mer direkt besked för svenska hushåll redan på torsdagen. Riksbanken publicerar sitt nästa räntebesked den 20 augusti klockan 09.30.

Hurbra har samlat allt inför Riksbankens räntebesked och vad olika utfall kan betyda för bolånen.

Ränteoron är inte borta

Onsdagens nedgång innebär inte att problemen på den amerikanska obligationsmarknaden är lösta.

Bakom den kraftiga uppgången i långräntorna finns betydligt större frågor än likviditeten i äldre statsobligationer.

USA har stora budgetunderskott, ett omfattande upplåningsbehov och en snabbt växande statsskuld. Inflationsrisker, höga oljepriser och ett stort globalt utbud av nya obligationer har samtidigt gjort investerarna mer försiktiga.

Finansdepartementets större återköp kan därför framför allt beskrivas som ett sätt att minska stressen i en del av marknaden.

Om investerarna fortsätter att kräva högre kompensation för att låna ut pengar till USA på 20 eller 30 års sikt kan långräntorna börja stiga igen.

Men efter den extrema ränteuppgången tidigare i veckan räckte onsdagens besked för att åtminstone tillfälligt bryta utvecklingen. För svenska sparare innebär det framför allt att en av de största negativa krafterna bakom den senaste börsoron har blivit något svagare.