USA uppges planera ekonomiskt stöd till europeiska organisationer som driver frågor om yttrandefrihet, migration, nationell suveränitet och motstånd mot EU:s regler för digitala plattformar. En amerikansk utlysning på nära fem miljoner dollar är bekräftad. Uppgifterna om flera namngivna organisationer och ytterligare miljonstöd bygger däremot på medieuppgifter och är ännu inte slutliga bidragsbeslut.

Den offentliga satsningen är en del av Trumpadministrationens förändrade syn på amerikanskt demokratistöd. Pengar som tidigare ofta gått till projekt om mänskliga rättigheter, fria medier och demokratiska institutioner ska nu även kunna användas till organisationer som delar administrationens kritik mot migration, överstatlighet och europeisk nätreglering.

Kritiker beskriver projekten som Maga-vänliga eftersom de ligger nära Donald Trumps politiska rörelse och dess syn på nationell suveränitet, invandring och yttrandefrihet. Det är däremot inte den beteckning som den amerikanska regeringen själv använder.

Nära fem miljoner dollar är bekräftade

USA:s utrikesdepartement har publicerat en utlysning med namnet Developing Civilizational Bonds, Democratic Resilience, and Rule of Law in Europe.

Den omfattar totalt 4 932 500 dollar, motsvarande omkring 47 miljoner kronor beroende på växelkursen. Pengarna ska fördelas mellan två eller tre projekt, där varje stöd kan bli ungefär en till tre miljoner dollar.

Uppgift	Den offentliga utlysningen
Total budget	4 932 500 dollar
Antal projekt	Två eller tre
Projekttid	12–24 månader

Ansökningarna ska lämnas in senast den 12 augusti 2026. Projekten är planerade att kunna starta i slutet av september.

Att utlysningen är publicerad betyder inte att pengarna redan har betalats ut. USA kan fortfarande välja att avslå samtliga ansökningar eller förändra upplägget innan några avtal undertecknas.

I den officiella amerikanska bidragsutlysningen kan ideella organisationer, tankesmedjor, utbildningsinstitutioner, internationella organisationer och enskilda personer ansöka.

Politiska partier pekas inte ut som möjliga mottagare. Projekten får enligt villkoren inte heller användas för att påverka resultatet i europeiska val.

Så ska projekten kunna använda pengarna

Den offentliga utlysningen ger en bred bild av vilka verksamheter USA vill stödja.

Pengarna kan bland annat gå till:

• forskning och rapporter om migrationens effekter
• konferenser om europeisk identitet och västerländskt kulturarv
• debatter om EU-integration, globalism och nationell suveränitet
• bevakning av domstolsprocesser och påstått politiskt motiverad rättsanvändning
• utbildning för organisationer som anser sig utsatta för censur eller rättsliga påtryckningar
• opinionsbildning om yttrandefrihet och regleringen av digitala plattformar.

Språket i utlysningen är tydligt politiskt. Där hävdas bland annat att europeiska regeringar och överstatliga institutioner har använt vaga regler om hatbrott, nätinnehåll och desinformation för att begränsa åsikter och politiskt deltagande.

Det är den amerikanska regeringens beskrivning av utvecklingen. EU och flera europeiska regeringar avvisar att reglerna skulle vara utformade för att tysta lagliga politiska åsikter.

Flera organisationer pekas ut i medieuppgifter

Utöver den offentliga utlysningen har flera medier rapporterat om planerade stöd till särskilda organisationer.

Uppgifterna bygger på dokument som journalister säger sig ha tagit del av. De utpekade organisationerna har inte bekräftat att de fått pengarna, och flera av stöden verkar fortfarande vara föremål för interna diskussioner.

Free Speech Union International

Free Speech Union International har pekats ut som en möjlig mottagare av fem miljoner dollar.

Organisationen arbetar mot vad den beskriver som censur och överdriven moderering av åsikter. Ett eventuellt stöd ska enligt medieuppgifterna bland annat kunna användas för arbete mot europeisk digital reglering och för att hjälpa personer som fått konton avstängda från nätplattformar.

Organisationens grundare Toby Young har sagt att gruppen har visat intresse för amerikansk finansiering, men att den inte har lämnat in någon formell ansökan och inte har fått några pengar.

878

Den brittiska organisationen 878 har i vissa rapporter kopplats till ett möjligt stöd på sju miljoner dollar. Gruppen grundades 2026 och har förbindelser till den konservative politikern Jacob Rees-Mogg.

Den uppgiften är särskilt osäker. Andra medieuppgifter gör gällande att stödet har stoppats efter kritik i den amerikanska kongressen. Det bör därför inte beskrivas som ett beslutat eller aktivt bidrag.

Projekt mot DSA och DMA

Det finns också uppgifter om att två miljoner dollar ska användas till ett europeiskt projekt som motarbetar delar av EU:s lagar DSA och DMA.

Någon mottagare har inte offentliggjorts. Det är inte heller klart om projektet ingår i den större utlysningen eller är en separat satsning.

Andra rapporterade planer omfattar tre miljoner dollar till brittiska Jobs Foundation och två miljoner dollar till ännu inte namngivna grupper i Östeuropa och på Balkan.

Beloppen bör inte läggas ihop till en säker totalsumma. Projekten kan överlappa, ligga i olika delar av beslutsprocessen eller stoppas innan några pengar betalas ut.

Vad reglerar DSA?

Digital Services Act, DSA, är EU:s regelverk för digitala tjänster och nätplattformar.

Lagen gäller bland annat sociala medier, nätbutiker, appbutiker, sökmotorer, marknadsplatser och bokningsplattformar. De största tjänsterna omfattas av hårdare krav än mindre företag.

DSA kräver bland annat att plattformar:

• förklarar varför innehåll tas bort eller ett konto stängs av
• ger användare möjlighet att överklaga modereringsbeslut
• erbjuder sätt att anmäla olagligt innehåll
• redovisar vem som ligger bakom annonser
• skyddar minderåriga
• granskar risker för val, offentlig säkerhet och grundläggande rättigheter.

DSA avgör normalt inte vilka politiska åsikter som är tillåtna. Vad som är olagligt bestäms genom annan EU-lagstiftning och nationella lagar.

DSA styr framför allt vilka processer plattformarna måste följa när de hanterar olagligt innehåll och hur användare ska skyddas mot godtyckliga beslut.

Vad reglerar DMA?

Digital Markets Act, DMA, är framför allt en konkurrenslag.

Den riktar sig mot de största digitala företagen som fungerar som så kallade grindvakter mellan användare och andra företag. Det kan handla om appbutiker, sökmotorer, sociala plattformar och stora meddelandetjänster.

DMA ska bland annat hindra stora plattformar från att:

• gynna sina egna tjänster framför konkurrenternas
• låsa in företag och användare i egna betalningssystem
• kombinera personuppgifter från olika tjänster utan tillräckligt godkännande
• använda sin kontroll över en marknad för att stoppa nya konkurrenter.

DMA handlar alltså inte främst om vilka åsikter som får uttryckas på internet.

Att lagen ändå kopplas till den amerikanska censurkritiken visar att konflikten är bredare än yttrandefrihet. Trumpadministrationen motsätter sig också europeiska regler som kan begränsa affärsmodellerna hos stora amerikanska teknikbolag.

Därför beskriver USA EU:s regler som censur

Trumpadministrationens argument är att DSA och annan europeisk lagstiftning kan få plattformarna att ta bort mer innehåll än vad lagen egentligen kräver.

Resonemanget bygger på att höga böter och omfattande ansvar skapar en försiktighet hos teknikföretagen. Om ett företag riskerar stora sanktioner kan det välja att radera även lagliga men kontroversiella inlägg.

USA har också kritiserat system där särskilt godkända organisationer kan anmäla misstänkt olagligt innehåll till plattformarna. Administrationen anser att sådana system kan gynna etablerade institutioner och missgynna konservativa, nationalistiska och invandringskritiska röster.

En annan amerikansk invändning är att europeiska regler i praktiken kan påverka hela de globala plattformarnas tekniska system. Ett beslut i Bryssel kan därmed få effekter även för amerikanska användare.

EU:s svar är att reglerna gäller alla företag som verkar på den europeiska marknaden, oavsett om de kommer från USA, Europa eller Asien.

EU ser reglerna som en fråga om suveränitet

EU-kommissionen har återkommande försvarat både DSA och DMA.

Kommissionens linje är att unionen själv har rätt att bestämma vilka regler som ska gälla på den europeiska marknaden. Reglerna ska skydda användare, konkurrens och grundläggande rättigheter, inte censurera amerikaner eller angripa amerikanska företag.

EU framhåller också att DSA innehåller skydd för yttrandefrihet. Plattformar måste motivera sina beslut och ge användare möjlighet att överklaga när innehåll tas bort.

Skillnaden mellan USA:s och EU:s syn handlar därför delvis om vem som ska bestämma över de största plattformarna. Trumpadministrationen ser flera av reglerna som ett hot mot yttrandefriheten och amerikanska företag. EU ser dem som nödvändiga för att begränsa teknikbolagens makt.

Konflikten liknar på flera sätt den bredare amerikanska kritiken mot utländska regler och beslut som anses missgynna USA. Samma mönster har även synts i handelspolitiken, exempelvis i samband med USA:s tullar mot Brasilien.

Tyskland varnar för politisk inblandning

Den tydligaste reaktionen från en europeisk regering har kommit från Tyskland.

Förbundskansler Friedrich Merz har varnat USA för att blanda sig i tyska och europeiska val. Han har samtidigt påpekat att utländsk finansiering av tyska politiska partier är förbjuden.

USA:s utrikesdepartement säger att stöden inte ska gå till partier och inte får användas för att påverka val. Projekten ska enligt myndigheten följa samma granskning och regelverk som andra amerikanska bidrag.

Det avgörande blir därför vad de slutliga projekten faktiskt gör.

Stöd till allmän forskning, konferenser och rättshjälp är inte samma sak som direkt stöd till ett politiskt parti. Men europeiska regeringar kan ändå uppfatta finansieringen som ett försök att stärka rörelser som ligger nära Trumpadministrationens politiska linje.

Inga namngivna mottagare har fått pengarna

Den bekräftade utlysningen visar att USA vill finansiera en ny typ av projekt i Europa. Inriktningen ligger nära Trumpadministrationens kritik mot migration, EU:s makt och regleringen av digitala plattformar.

Däremot är det fortfarande osäkert vilka organisationer som slutligen får stöd.

De namngivna grupperna har antingen förnekat att de fått pengar, sagt att finansiering bara diskuteras eller kopplats till projekt som kan ha stoppats.

Skillnaden är viktig: den offentliga utlysningen på nära fem miljoner dollar är bekräftad. De särskilda bidragen och mottagarna är fortfarande rapporterade planer, inte slutliga utbetalningar.