Ungerns centralbank öppnar för ytterligare en räntesänkning före årsskiftet. Men nästa steg avgörs inte bara av inflationen. Regeringens plan för att minska budgetunderskottet och föra landet närmare euron har blivit en viktig del av kalkylen, samtidigt som utländska investerare redan har flyttat stora belopp till ungerska statsobligationer.

Ungerns styrränta ligger kvar på 5,50 procent efter centralbankens senaste besked. Under 2026 har räntan sänkts fyra gånger med sammanlagt en procentenhet, och vice centralbankschefen Zoltán Kurali säger nu att ytterligare en sänkning fortfarande kan komma före årsskiftet.

Förutsättningen är bland annat att omvärldsläget tillåter det och att regeringen presenterar en trovärdig plan för statsfinanserna.

Det gör nästa ungerska räntesteg ovanligt intressant. Frågan handlar inte längre bara om inflation och konjunktur. Den har också blivit en fråga om hur snabbt Ungern kan närma sig euron och hur mycket investerarna är beredda att betala för den möjligheten redan nu.

Budgeten kan avgöra nästa räntesänkning

Ungerns centralbank, MNB, lämnade styrräntan oförändrad på 5,50 procent vid mötet den 22 september.

Inflationen har samtidigt fallit kraftigt. Konsumentpriserna steg med 1,3 procent i augusti, vilket ger centralbanken betydligt större handlingsutrymme än när inflationstrycket var som högst.

MNB är ändå försiktig. Tjänstepriser, löner och den framtida finanspolitiken kan fortfarande skapa ett högre inflationstryck.

Centralbanken pekar särskilt på regeringens kommande budget- och underskottsplan. En trovärdig väg mot lägre offentliga underskott skulle kunna minska riskerna i ekonomin och göra en ny räntesänkning lättare att genomföra.

I sitt officiella räntebesked betonade MNB också betydelsen av en stramare finanspolitik och Ungerns väg mot euroområdet.

Marknaden räknar fortfarande med att det finns utrymme för ytterligare en mindre sänkning under året.

Europlanen förändrar synen på Ungern

Regeringen har satt upp ambitionen att Ungern omkring 2030 ska uppfylla Maastrichtkriterierna som krävs för att kunna gå vidare mot ett framtida eurointräde.

Det innebär däremot inte att euron införs 2030.

Ungern måste bland annat få ned budgetunderskottet, stabilisera inflationen och uppfylla kraven på statsskuld, långräntor och valutastabilitet. Landet behöver också delta i växelkursmekanismen ERM II innan euron kan införas.

Kurali har pekat på att Ungern behöver ansluta sig till ERM II senast omkring början av 2029 för att tidsplanen ska vara realistisk. Han har samtidigt nämnt den 1 januari 2032 som en tidig tänkbar tidpunkt för ett faktiskt eurointräde.

Det är alltså fortfarande en lång väg kvar.

Det stora problemet är statsfinanserna. Budgetunderskottet väntas ligga omkring 7,5 procent av BNP under 2026, långt över Maastrichtgränsen på 3 procent.

Just därför blir regeringens kommande underskottsplan så viktig. Om investerarna tror att finanspolitiken verkligen läggs om kan riskpremien på ungerska tillgångar fortsätta falla. Om planen inte övertygar kan utvecklingen snabbt gå åt motsatt håll.

Utländska investerare köper ungerska obligationer

Finansmarknaden har redan börjat agera på möjligheten att Ungern på längre sikt närmar sig euroområdet.

Utländska investerare har köpt ungerska obligationer för omkring 13,5 miljarder dollar hittills under året. Vid slutet av augusti ägde utländska placerare ungefär 34 procent av den lokala obligationsmarknaden.

Kapitalinflödet har hjälpt till att pressa ned de längre ungerska räntorna.

Den tioåriga statsobligationsräntan har legat omkring 5,64 procent. Det är lägre än motsvarande ränta i både Polen och Rumänien.

Det är anmärkningsvärt eftersom Ungern under lång tid har förknippats med en högre riskpremie än flera jämförbara ekonomier i regionen.

Marknaden tycks i allt större utsträckning väga in möjligheten till lägre inflation, bättre statsfinanser och en framtida euroanslutning.

Samma mekanism syns när investerare reagerar på budgetrisker på andra håll i Europa. Vi har tidigare gått igenom hur underskott och statsräntor påverkar Frankrikes ekonomi.

Forinten stärks trots lägre ränta

Även den ungerska forinten har gynnats av utvecklingen och hade stärkts omkring 6 procent mot euron under året.

Det gör situationen ovanlig.

Normalt innebär en räntesänkning att en valuta blir mindre attraktiv eftersom investerare får lägre avkastning på placeringar i landet. Men om den upplevda risken samtidigt minskar kan effekten bli en annan.

Ett fortsatt kapitalinflöde till ungerska obligationer kan därför ge stöd åt forinten även om centralbanken sänker räntan ytterligare.

Det är framför allt förväntningarna på längre sikt som blivit viktiga. Om investerarna tror på lägre inflation, mindre underskott och ett framtida eurointräde kan de acceptera lägre räntor på ungerska obligationer.

Samtidigt fungerar resonemanget åt båda håll. Om europlanen tappar trovärdighet kan investerare kräva högre ränta igen och flytta kapital från landet.

Ungern går en annan väg än grannländerna

En möjlig ungersk sänkning betyder inte att Centraleuropa står inför en gemensam våg av lägre räntor.

Centralbankerna befinner sig i olika lägen.

Ungerns styrränta ligger på 5,50 procent. Polen och Tjeckien ligger lägre, medan Rumänien fortfarande har en betydligt högre ränta och samtidigt ett större inflationsproblem.

Det gör skillnaderna mellan länderna minst lika intressanta som den övergripande riktningen.

För investerare handlar det om hur snabbt respektive centralbank kan sänka, hur inflationen utvecklas och vilken riskpremie som krävs för att äga landets obligationer och valuta.

Ungern kan därmed få fallande obligationsräntor även om utvecklingen ser annorlunda ut i Polen, Rumänien eller Tjeckien.

Skillnaderna kan i sin tur påverka kapitalflödena mellan länderna och stärka eller försvaga de centraleuropeiska valutorna mot euron.

ECB går åt motsatt håll

Skillnaden mot euroområdet gör utvecklingen ännu tydligare.

ECB har nyligen höjt räntan till 2,50 procent efter att energipriserna på nytt ökat inflationstrycket. Vi har gått igenom bakgrunden i vår artikel om ECB:s räntehöjning i september.

Ungern kan alltså stå inför ytterligare en sänkning samtidigt som ECB har gått åt andra hållet.

Det behöver inte vara en motsägelse. Ungern kommer från ett betydligt högre ränteläge och inflationen har fallit snabbare. Samtidigt har landet fortfarande en hög riskpremie och betydligt svagare statsfinanser än vad ett framtida euroland behöver ha.

Nästa test blir regeringens underskottsplan

Det verkligt avgörande beskedet behöver därför inte komma från centralbanken.

Regeringens kommande plan för att minska budgetunderskottet kan bli viktigare för marknaden än själva nästa räntebeslutet.

Om planen uppfattas som trovärdig kan förväntningarna på eurointräde stärkas ytterligare. Det skulle kunna pressa ned ungerska obligationsräntor, locka mer utländskt kapital och ge MNB större möjlighet att fortsätta sänka styrräntan.

Men mycket av optimismen finns redan i marknadspriserna.

Det innebär att också besvikelsen kan bli stor om regeringen inte visar hur underskottet ska ned från dagens höga nivåer.

Ungerns europlan ligger flera år fram i tiden. På obligations- och valutamarknaden har den däremot redan börjat få betydelse.