Nästan hälften av svenskarnas energi kommer från ultraprocessad mat, enligt en ny svensk studie. Men när forskarna ändrar hur livsmedlen klassificeras sjunker andelen kraftigt. För vuxna handlar det om 45 eller 23 procent – trots att exakt samma kostuppgifter används. Skillnaden visar varför det är svårt att sätta en enda siffra på svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat.
Studien publicerades i Nutrition Journal den 13 oktober 2026 och omfattar kostuppgifter från sammanlagt 6 716 vuxna, ungdomar och yngre barn. Forskarna har analyserat tre nationella kostundersökningar för att uppskatta hur stor del av svenskarnas energi som kommer från ultraprocessade livsmedel.
Resultaten visar att konsumtionen är omfattande, särskilt bland ungdomar. Men de visar också hur mycket den uppmätta andelen påverkas av vilka livsmedel som räknas som ultraprocessade.
Så mycket ultraprocessad mat äter svenskarna enligt studien
I forskarnas huvudberäkning kom 45 procent av vuxnas energi från ultraprocessade livsmedel. För ungdomar var andelen 52 procent och för yngre barn 46 procent.
När forskarna använde en mer restriktiv bedömning av vilka produkter som ska klassas som ultraprocessade blev resultaten betydligt lägre.
| Grupp | Huvudberäkning | Lägre uppskattning | Högre uppskattning |
|---|---|---|---|
| Vuxna | 45 % | 23 % | 52 % |
| Ungdomar | 52 % | 26 % | 63 % |
| Yngre barn | 46 % | 29 % | 53 % |
Siffrorna gäller andelen av det totala energiintaget, inte hur stor del av maten som väger ett visst antal kilo eller hur många produkter som köps.
Skillnaden är störst bland vuxna och ungdomar, där den lägre uppskattningen nästan halverar andelen ultraprocessad energi.
Det betyder däremot inte att deltagarna har ändrat sina matvanor. Forskarna har räknat på samma registrerade livsmedel, men använt olika bedömningar av deras bearbetningsgrad.
Varför blir skillnaden så stor?
Studien bygger på NOVA-systemet, som delar in livsmedel i fyra grupper efter hur de har bearbetats.
I den första gruppen finns obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel, exempelvis grönsaker, frukt, ägg och vanlig mjölk.
Andra grupper omfattar bland annat matlagningsingredienser som olja och socker samt processade livsmedel som ost och vissa konserver.
Den fjärde gruppen är ultraprocessade livsmedel. Dit räknas många industriellt framställda produkter som innehåller ingredienser eller tillsatser som inte normalt används vid vanlig matlagning.
Problemet uppstår när ett livsmedels tillverkningsprocess eller exakta ingredienser inte framgår av kostundersökningen.
Forskarna identifierade 2 218 olika livsmedel och maträtter. För 788 av dessa, motsvarande drygt 35 procent, fanns osäkerhet som motiverade alternativa klassificeringar.
En hemlagad pizza och en industriellt framställd fryspizza kan exempelvis innehålla liknande grundingredienser men hamna i olika kategorier. Detsamma gäller vissa bröd, färdigrätter och sammansatta maträtter.
Forskarna kunde därför inte alltid avgöra bearbetningsgraden utifrån det som deltagarna hade rapporterat att de ätit.
Brödet förklarar en stor del av skillnaden
Ett av studiens mest intressanta resultat gäller vanligt bröd.
I huvudberäkningen stod bröd som klassificerats som ultraprocessat för 9,5 procentenheter av vuxnas totala energiintag.
När forskarna använde den mer restriktiva klassificeringen sjönk brödets bidrag till omkring 3,9 procentenheter.
Det är en stor förändring för en enda livsmedelsgrupp.
Vissa bröd klassades som ultraprocessade på grund av specifika ingredienser, exempelvis isolerat gluten eller sirap. Det kunde gälla även bröd med en i övrigt gynnsam näringssammansättning.
Det illustrerar en begränsning med att enbart använda bearbetningsgraden som mått på hur nyttig maten är.
Ett fiberrikt fullkornsbröd kan klassas som ultraprocessat, samtidigt som det innehåller betydligt mer fullkorn och fibrer än ett enklare framställt vitt bröd.
Klassificeringen beskriver alltså inte automatiskt vilket av två livsmedel som är det bättre näringsmässiga valet.
Vilken mat räknas som ultraprocessad?
Det går inte alltid att avgöra enbart genom att titta på produktens namn. Innehållsförteckningen och tillverkningsmetoden spelar roll.
| Livsmedel | Hur det kan klassificeras |
|---|---|
| Läsk | Vanliga sötade läskprodukter räknas ofta som ultraprocessade. |
| Chips och snacks | Många industriellt framställda varianter är ultraprocessade, men inte alla. |
| Knäckebröd | Kan vara minimalt bearbetat, processat eller ultraprocessat beroende på innehållet. |
| Fullkornsbröd | Kan klassas som ultraprocessat även om det innehåller mycket fibrer. |
| Ost | Vanlig ost klassas normalt som processad mat, inte ultraprocessad. |
| Frysta grönsaker | Vanliga frysta grönsaker utan tillsatta ingredienser är inte ultraprocessade. |
| Pizza | Klassificeringen beror bland annat på ingredienser och tillverkning. |
Det går därför inte att likställa all färdigförpackad eller industriellt bearbetad mat med ultraprocessad mat.
Sämre kostkvalitet trots osäkerheten
Den stora skillnaden mellan klassificeringarna innebär inte att forskarna saknade resultat om hur matvanorna hänger ihop med kostens kvalitet.
Tvärtom fann studien flera tydliga samband.
Bland vuxna hade gruppen med högst andel ultraprocessad energi ett betydligt större intag av tillsatt socker och ett lägre intag av fibrer och fullkorn än gruppen med lägst andel.
| Kostmått | Lägst andel ultraprocessat | Högst andel ultraprocessat |
|---|---|---|
| Tillsatt socker, andel av energin | 3,7 % | 9,3 % |
| Fibrer per 1 000 kcal | 11,7 g | 8,6 g |
| Fullkorn per 1 000 kcal | 25 g | 13 g |
Värdena beskriver skillnader mellan grupperna, inte vad som automatiskt skulle hända om någon ändrade sin kost.
Särskilt intressant är att de flesta samband med sämre kostkvalitet kvarstod även när forskarna använde den klassificering som gav en betydligt lägre andel ultraprocessad energi.
Det betyder att två saker kan vara sanna samtidigt: Den exakta mängden ultraprocessad mat är svår att uppskatta, men personer som äter mer av sådana produkter har i den här undersökningen ofta en mindre gynnsam kostsammansättning.
Samtidigt fanns undantag. Ett högre intag av ultraprocessade livsmedel var inte förknippat med högre saltintag i studien, och sambanden med mättat fett var inte entydiga.
Resultaten varierade också mellan åldersgrupperna.
Inget robust samband med BMI
Forskarna undersökte även om andelen ultraprocessad mat hade något samband med deltagarnas BMI och förekomsten av övervikt.
Bland vuxna fanns vissa statistiska samband i huvudanalysen. Tio procentenheter högre andel ultraprocessad energi var exempelvis förknippat med omkring 0,61 procent högre BMI.
Efter ytterligare justeringar för energiintag var förekomsten av övervikt eller obesitas högre i gruppen med störst ultraprocessad andel.
Men resultaten var inte konsekventa mellan analyserna. När forskarna använde de alternativa klassificeringarna försvann den statistiska säkerheten i sambandet mellan energiandelen och BMI.
Bland ungdomar och yngre barn fann huvudmodellerna inga statistiskt säkerställda samband med BMI eller övervikt.
Forskarna kunde därför inte fastställa något robust samband med BMI.
Det innebär inte att ultraprocessad mat är riskfri. Däremot ger just den här studien inte stöd för att slå fast att ultraprocessningen i sig orsakar viktuppgång.
Undersökningen bygger dessutom på observationer av kost och vikt vid samma undersökningsperiod, vilket gör att den inte kan avgöra vad som orsakar vad.
Studien publicerades 2026 – men mycket av kostdatan är äldre
En annan viktig begränsning är tidpunkten för undersökningarna.
Studien är ny, men forskarna har använt kostuppgifter som samlats in under olika år.
| Grupp | Datainsamling | Deltagare |
|---|---|---|
| Vuxna | 2010–2011 | 1 797 |
| Ungdomar | 2016–2017 | 3 099 |
| Yngre barn | 2021–2024 | 1 820 |
Det innebär att resultaten inte är en direkt mätning av svenskarnas matvanor hösten 2026.
Särskilt vuxenmaterialet är gammalt. Livsmedelsutbudet, produkternas ingredienser och konsumenternas vanor kan ha förändrats sedan uppgifterna samlades in.
Deltagandet var också begränsat, bland annat i undersökningen av yngre barn. Det kan påverka hur väl resultaten representerar hela befolkningen.
Skillnaderna mellan åldersgrupperna bör heller inte tolkas som en säker utveckling över tid, eftersom de undersöktes vid olika tillfällen.
Behöver man sluta äta ultraprocessad mat?
Den nya studien ger inget stöd för att all industriellt bearbetad mat bör undvikas.
Livsmedelsverket har inte heller valt att ge ett generellt kostråd om att helt undvika ultraprocessade livsmedel.
Myndighetens kostråd fokuserar i stället på matens sammansättning och näringsinnehåll. Det handlar bland annat om att äta mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn samt att begränsa läsk, godis, snacks och charkprodukter.
För den som vill förbättra sina matvanor är det därför rimligare att börja med produkter som innehåller mycket tillsatt socker, ger lite näring eller regelbundet ersätter mer näringsrik mat.
Att välja bort ett fiberrikt fullkornsbröd enbart för att det innehåller en viss industriell ingrediens behöver däremot inte göra kosten bättre.
Det går också att göra näringsrika val utan att matkostnaden blir orimlig. Hurbra har tidigare räknat på hur billigt det går att äta nyttigt 2026.
Den nya studiens viktigaste lärdom är därmed inte att alla svenskar måste halvera sin konsumtion av ultraprocessad mat. Den visar snarare att det behövs både bättre uppgifter om livsmedlens tillverkning och en mer detaljerad bedömning av matens näringsinnehåll.
Andelen ultraprocessad energi kan vara 23 eller 45 procent bland vuxna beroende på klassificeringen. Men det är fortfarande mer relevant att undersöka vad människor faktiskt äter och vilken näring de får i sig än att låta en enda procentsiffra avgöra om hela kosten är bra eller dålig.
Den vetenskapliga artikeln, Intake of ultra-processed foods in Sweden and its association with diet quality and weight status, publicerades den 13 oktober 2026.