Ukraina uppger att landet saknar omkring 27 miljarder dollar till årets försvarsutgifter och vill därför få tillgång till delar av nästa års EU-finansiering redan under 2026. Pengarna finns i ett redan beslutat stödlån på totalt 90 miljarder euro, men en tidigareläggning skulle samtidigt minska den ekonomiska buffert som är avsatt för 2027.

Ukrainas nye försvarsminister Yevhenii Khmara har sagt att regeringen ska presentera en tydligare plan över krigets behov, planerade projekt, kostnader och tidsramar för att övertyga EU och andra partner om att frigöra finansiering tidigare.

Det betyder inte att Ukraina nu begär ett helt nytt EU-lån.

I stället handlar det om att flytta fram en del av de 45 miljarder euro som enligt den nuvarande planen ska bli tillgängliga under 2027.

Ukraina uppger ett finansieringsgap på 27 miljarder dollar

President Volodymyr Zelenskyjs regering bedömer att det saknas omkring 27 miljarder dollar till Ukrainas militära finansiering.

Det motsvarar ungefär 270 miljarder kronor beroende på växelkurs.

En viktig förklaring är att försvarsdepartementet redan har använt pengar som ursprungligen skulle räcka längre under 2026. Bland annat har finansieringen av drönare och andra prioriterade försvarsprojekt ökat snabbare än tidigare budgetplaner förutsatte.

Det innebär i praktiken att Ukraina har flyttat fram delar av sina försvarsutgifter inom den egna budgeten. Nu vill landet göra något liknande med den externa finansieringen från EU.

Siffran på 27 miljarder dollar är samtidigt inte oomstridd.

Den tidigare försvarsministern Mykhailo Fedorov har sagt att den finansieringsplan han lämnade efter sig innebar ett betydligt mindre kvarvarande hål, omkring 5 miljarder dollar. Enligt honom måste den större siffran därför bero på nya projekt, förändrade prioriteringar eller ett större beräknat behov efter hans avgång.

Det gör att 27 miljarder dollar bör ses som den nuvarande regeringens aktuella bedömning, snarare än en helt oberoende fastställd kostnad.

Så fungerar EU:s lån på 90 miljarder euro

EU:s ekonomiska stöd till Ukraina omfattar ett lånepaket på upp till 90 miljarder euro för perioden 2026–2027.

Av detta är omkring 30 miljarder euro avsedda för ekonomiskt och budgetmässigt stöd, medan cirka 60 miljarder euro är kopplade till försvarsindustri och militär kapacitet.

Den nuvarande planeringen innebär i stora drag:

Period	Planerad finansiering
2026	45 miljarder euro
2027	45 miljarder euro
Totalt	90 miljarder euro

Under 2026 har EU redan gjort 45 miljarder euro tillgängliga inom ramen för systemet.

Av dessa går 8,35 miljarder euro till makrofinansiellt stöd, 8,35 miljarder euro genom Ukrainafaciliteten och omkring 28,3 miljarder euro till försvarsindustriell kapacitet.

Den som vill följa den officiella konstruktionen kan läsa mer på EU-rådets sida om det ekonomiska stödet till Ukraina.

EU lånar själv upp pengarna på kapitalmarknaden. Det är alltså inte så att Sverige och övriga deltagande medlemsländer skickar varsin proportionell del av hela lånesumman direkt till Kyiv.

EU-budgetens ekonomiska marginal fungerar i stället som garanti för upplåningen.

Ukraina vill använda nästa års pengar tidigare

Den ukrainska begäran handlar om att förändra tidpunkten för utbetalningarna.

De 45 miljarder euro som i dag är planerade för 2027 utgör inte ett helt fristående lån. Den grundläggande EU-ramen omfattar upp till 90 miljarder euro under hela perioden 2026–2027.

Det skapar ett visst utrymme att fördela pengarna annorlunda om Ukrainas finansieringsbehov förändras.

För att få mer pengar tidigare måste Ukraina dock visa EU hur det nya behovet ser ut.

Landet lämnar en finansieringsstrategi där bland annat statsbudgeten, försvarsutgifterna, kassaläget, extern finansiering och det beräknade finansieringsgapet redovisas.

EU-kommissionen bedömer därefter uppgifterna och kan föreslå en förändrad utbetalningsplan. Ett nytt genomförandebeslut måste sedan fattas inom EU.

Det är där Khmaras nya krigs- och finansieringsplan blir central.

Ukrainas regering försöker visa att de ökade utgifterna är konkreta, tidskritiska och kopplade till projekt som kräver finansiering innan den ursprungliga planen för 2027.

Minst 10 miljarder euro har pekats ut

Ukraina har ännu inte offentliggjort någon slutlig totalsumma för hur mycket av nästa års 45 miljarder euro som landet vill få fram tidigare.

Zelenskyj har däremot pekat ut omkring 10 miljarder euro som särskilt brådskande.

Pengarna behövs enligt den ukrainska regeringen för att redan nu kunna finansiera produktion av vapen och annan utrustning som ska levereras i början av 2027.

Det motsvarar drygt en femtedel av den finansiering som i dag ligger i 2027-planen.

Uppgift	Belopp
Ukrainas aktuella försvarsgap	cirka 27 md dollar
EU-lån 2026–2027	90 md euro
Planerad finansiering 2026	45 md euro
Planerad finansiering 2027	45 md euro
Konkret belopp som pekats ut som brådskande	cirka 10 md euro

Om EU skulle tidigarelägga 10 miljarder euro innebär det inte att Ukrainas totala stöd automatiskt ökar.

Det innebär framför allt att pengar som annars skulle ha funnits kvar nästa år används tidigare.

EU måste låna upp pengarna tidigare

För EU förändras främst tidpunkten för upplåningen.

Om större utbetalningar görs redan 2026 måste kommissionen också låna en större summa tidigare på kapitalmarknaden.

Det innebär att vissa ränte- och finansieringskostnader för EU-budgeten tidigareläggs.

Hur stor merkostnaden blir går däremot inte att fastställa förrän det är känt exakt hur mycket som flyttas fram, när upplåningen sker och vilka räntor EU får betala.

Själva låneramen behöver inte höjas över 90 miljarder euro enbart för att utbetalningen sker tidigare.

Den stora ekonomiska förändringen är därför inte omedelbart att EU lovar mer pengar, utan att en större del av den befintliga finansieringen används snabbare.

Sverige får inte en direkt faktura på miljarder

För Sverige och övriga deltagande EU-länder fungerar finansieringen indirekt genom EU:s gemensamma budget och upplåning.

Kommissionen lånar i EU:s namn och återbetalningskapaciteten stöds av EU-budgeten.

Det innebär att en tidigareläggning inte automatiskt leder till att Sverige måste föra över ett visst antal miljarder kronor direkt till Ukraina.

Däremot finansierar medlemsländerna EU-budgeten och bär därmed indirekt en del av kostnaderna för räntor och andra finansieringsutgifter.

Om garantier någon gång skulle behöva tas i anspråk kan budgetbelastningen bli större.

Men det är en potentiell framtida förpliktelse och ska inte blandas ihop med en omedelbar svensk utgift.

Problemet kan bli betydligt större 2027

Den verkligt stora ekonomiska risken är vad som händer efter en tidigareläggning.

Om Ukraina tar exempelvis 10 miljarder euro från 2027 redan under 2026 återstår motsvarande mindre summa nästa år.

Det skulle vara relativt odramatiskt om krigets finansieringsbehov samtidigt minskade kraftigt.

Problemet är att EU:s ursprungliga kalkyl byggde på betydligt mer optimistiska antaganden.

När finansieringspaketet utformades uppskattades Ukrainas återstående externa finansieringsbehov för 2026 och 2027 till omkring 135,7 miljarder euro.

EU:s 90 miljarder euro motsvarade ungefär två tredjedelar av detta.

Den kalkylen byggde dessutom på ett antagande om att kriget skulle upphöra under 2026.

Om kriget fortsätter med hög intensitet långt in i 2027 kan kostnaderna därför bli väsentligt större än de nivåer som låg bakom den ursprungliga finansieringsplanen.

Det är också skälet till att flera EU-länder redan anser att 90 miljarder euro sannolikt inte kommer att räcka.

Sverige, Nederländerna, Polen och Spanien har lyft frågan om att åter försöka använda frysta ryska centralbankstillgångar för att finansiera Ukraina.

Omkring 210 miljarder euro i ryska centralbankstillgångar är immobiliserade inom EU, varav en mycket stor del finns hos Euroclear i Belgien.

En tidigare modell där dessa tillgångar skulle ligga till grund för betydligt större finansiering av Ukraina stoppades efter juridiska och ekonomiska invändningar, framför allt från Belgien.

Frågan är dock åter högaktuell.

Ukraina kan lösa dagens hål och skapa ett nytt nästa år

Det är den centrala ekonomiska konflikten i Ukrainas begäran.

Att tidigarelägga EU-pengar kan lösa ett akut problem.

Ukraina får möjlighet att fortsätta finansiera vapenproduktion, drönare och annan militär kapacitet utan att vänta till 2027.

Samtidigt minskar resurserna som finns kvar nästa år.

Om kriget fortsätter och försvarsutgifterna ligger kvar på dagens nivåer kan Ukraina därför stå inför ett nytt och ännu större finansieringsbehov redan under 2027.

Det skulle i sin tur kunna tvinga EU att välja mellan ytterligare gemensam upplåning, större nationella bidrag, användning av frysta ryska tillgångar eller andra former av finansiering.

För den som vill förstå det bredare ekonomiska och militära läget finns också Hurbra:s tidigare analys av hur kriget i Ukraina utvecklas.

Det är därför Ukrainas begäran om tidigare utbetalningar är större än en teknisk förändring av EU:s betalningsplan.

Den kan bli första steget mot nästa stora europeiska finansieringsdiskussion om kriget.