Tyskland och Förenade Arabemiraten förbereder avtal värda flera miljarder dollar inom AI, investeringar och energi. Paketen väntas undertecknas den 10 september när UAE:s president Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan besöker Berlin. Bakom beskedet finns en större europeisk dragkamp om kapital, el och mark för nästa generations AI- och industriprojekt.

Det är fortfarande för tidigt att sätta exakta belopp på varje enskild del av paketet. Avtalen är ännu inte undertecknade och alla företag och projekt har inte offentliggjorts.

Men riktningen är tydlig.

Tyskland vill knyta emiratiskt kapital närmare landets industri, energisystem och växande satsningar på AI-infrastruktur. För Sverige och övriga Norden innebär det ytterligare en tung konkurrent om investeringar som datacenter, energiprojekt och annan elintensiv industri.

Avtal inom AI, investeringar och energi

De nya avtalen väntas bli en central del av president Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyans besök i Berlin den 10 september.

Samarbetet ska bland annat omfatta AI och teknik, investeringar samt energiomställning. Förnybar energi, vätgas och energieffektivisering hör till områden där länderna redan samarbetar och där relationen nu ska fördjupas.

En särskild tekniksatsning ska också föra samman forskare och investerare.

Det är en kombination som blivit allt viktigare i AI-kapplöpningen. Moderna datacenter kräver inte bara miljardbelopp i servrar och annan teknik. De kräver också mycket stora mängder el, fungerande nätanslutningar och ofta långsiktiga energilösningar.

Tysklands regering har därför gjort datacenter till en strategisk fråga. I landets nationella datacenterstrategi är målet att minst fördubbla datacenterkapaciteten fram till 2030 och minst fyrdubbla beräkningskapaciteten för AI och avancerade beräkningar.

Tyskland vill dessutom få en av Europas planerade AI-gigafabriker.

Emiraten har redan investerat tungt i Tyskland

Det nya miljardpaketet kommer inte från tomma intet.

Emiratiska energibolag uppgav tidigare under 2026 att deras investeringar inom energi och industri i Europa passerat 38 miljarder euro. Mer än 18 miljarder euro av dessa investeringar fanns enligt bolagen i Tyskland.

Ambitionen är att den tyska summan ska kunna växa till omkring 30 miljarder euro under det kommande årtiondet.

Ett av de största exemplen är emiratiska XRG:s övertagande av den tyska kemi- och materialkoncernen Covestro. Affären värderades till omkring 14,7 miljarder euro och slutfördes i slutet av 2025.

Samarbetet går samtidigt längre än rena företagsköp.

ADNOC och tyska RWE har bland annat arbetat med möjliga långsiktiga leveranser av flytande naturgas till Tyskland och andra europeiska marknader. Masdar och RWE samarbetar samtidigt kring storskalig batterilagring.

Just batterilagringen visar hur AI-frågan och energifrågan börjar växa ihop.

När fler stora datacenter byggs ökar behovet av både elproduktion, nätkapacitet och lösningar som kan balansera energisystemet.

Tyskland behöver privat kapital till AI-satsningen

Det tyska intresset för Gulfkapital blir särskilt logiskt när man ser kostnaden för nästa generation AI-infrastruktur.

Tyskland har reserverat omkring 805 miljoner euro som möjlig offentlig finansiering för en europeisk AI-gigafabrik i landet. Den totala investeringen för en sådan anläggning har uppskattats till flera miljarder euro.

Resten måste i stor utsträckning komma från privata investerare och företag.

Där passar Förenade Arabemiraten väl in. Landet har under flera år byggt upp stora investeringar inom energi, teknik och AI och har kapital som kan användas i projekt där mycket stora investeringar krävs redan från start.

Tyskland kan i gengäld erbjuda något som de nordiska länderna har svårare att matcha: en enorm industribas och en stor lokal kundmarknad.

Det kan bli ett viktigt argument när investerare väljer var de ska placera nästa stora AI-kluster.

Gulfkapitalet söker sig till Europas AI-industri

Utvecklingen syns inte bara i Tyskland.

Frankrike och Förenade Arabemiraten har redan kommit överens om en betydligt större AI-satsning där investeringarna kan uppgå till motsvarande tiotals miljarder dollar.

Planerna omfattar bland annat ett AI-datacenter med en kapacitet på omkring en gigawatt samt investeringar i avancerad teknik och AI-infrastruktur.

Det visar att Emiratens europeiska strategi inte längre främst handlar om traditionella olje- och gasrelationer.

Kapitalet söker sig allt tydligare till kombinationen av AI, elproduktion, datacenter och strategisk industri.

Det är samma samband vi tidigare sett när enorma datacenterprojekt satt press på lokala elnät. I USA har utvecklingen gått så snabbt att planerade anläggningar ibland har blivit betydligt större på papperet än vad elsystemet faktiskt kan försörja, vilket vi gått igenom i vår artikel om datacenter och elnät i Texas.

Sverige och Finland konkurrerar om samma investeringar

För Norden kommer det tyska beskedet vid ett intressant tillfälle.

Samma dag meddelade Google att bolaget planerar investeringar på minst 13 miljarder euro i AI-infrastruktur i Finland under 2027 och 2028.

Tre nya datacenter planeras i norra Finland.

Google har samtidigt säkrat ett mycket långsiktigt elavtal kopplat till finländsk kärnkraft. Det visar hur direkt kopplingen mellan AI-investeringar och energiförsörjning har blivit.

Sverige har också lyckats dra till sig mycket stora investeringar.

Brookfield har presenterat planer på att investera upp till 95 miljarder kronor i svensk AI-infrastruktur kring Strängnäs. Anläggningen har potential att växa till hundratals megawatt.

På flera punkter har Norden fortfarande tydliga fördelar.

Det kalla klimatet kan minska behovet av kylning. Sverige och övriga nordiska länder har dessutom stora mängder fossilfri el och lång erfarenhet av datacenteretableringar.

Men det räcker inte alltid.

Elnätet kan avgöra vem som vinner investeringarna

En av Sveriges viktigaste begränsningar är möjligheten att snabbt ansluta mycket stora nya elanvändare.

Svenska kraftnät planerar investeringar på omkring 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under det kommande decenniet. Trots det finns stora behov från industri, datacenter och andra verksamheter som vill ansluta till nätet.

För en investerare som ska lägga tiotals miljarder kronor på ett datacenter kan tid vara lika viktigt som själva elpriset.

Om ett annat land kan erbjuda mark, nätanslutning och tillstånd snabbare kan investeringen hamna där även om Sverige har attraktiv elproduktion.

Det gör Tysklands nya offensiv intressant.

Landet försöker nu kombinera sin stora industrimarknad med internationellt kapital, energiinvesteringar och en politisk ambition att bygga betydligt mer AI-infrastruktur.

AI-racet blir också ett race om kapital och el

Vi ska inte dra slutsatsen att Gulfkapitalet nu väljer Tyskland framför Norden.

Googles miljardbesked i Finland och Brookfields svenska satsning visar snarare att konkurrensen om AI-infrastruktur växer över hela Europa.

Men spelplanen förändras.

Tidigare kunde billig och relativt ren el tillsammans med kallt klimat vara mycket starka argument för Sverige och Finland. När investeringarna nu växer till tiotals miljarder krävs mer.

Tillräcklig nätkapacitet måste finnas. Tillstånden måste gå att få inom rimlig tid. Det måste finnas industrikunder, kompetens och möjlighet att bygga mycket stora anläggningar.

Tysklands kommande avtal med Förenade Arabemiraten visar hur AI-kapplöpningen därför håller på att utvecklas till något större.

Det är inte längre bara en kamp om vem som har de bästa AI-modellerna.

Det är också en kamp om vem som kan leverera kapitalet, elektriciteten och infrastrukturen samtidigt.