Tyska företags direktinvesteringar i USA har fallit kraftigt. Under första halvåret 2026 investerade tyska företag 4,3 miljarder euro i landet, nästan två tredjedelar mindre än under samma period förra året. Tyska IW pekar ut osäkerheten kring USA:s handelspolitik som en viktig förklaring. Utvecklingen är också relevant för Sverige, där USA är den överlägset största marknaden för svenska direktinvesteringar utomlands.

De tyska investeringarna i USA är nu nere på sin lägsta nivå på tre år, enligt en analys från Institut der deutschen Wirtschaft, IW, som Reuters har tagit del av.

Under första halvåret 2026 uppgick investeringarna till 4,3 miljarder euro. Det är nästan två tredjedelar mindre än under samma period 2025 och nästan 80 procent mindre än under första halvåret 2024.

Skillnaden blir ännu tydligare i ett längre perspektiv. Mellan 2015 och 2019 investerade tyska företag i genomsnitt 15,8 miljarder euro i USA under årets första sex månader.

IW pekar på osäkerheten kring Trumps tullpolitik

IW-ekonomen Samina Sultan pekar framför allt på bristen på långsiktig förutsägbarhet i den amerikanska handelspolitiken under Donald Trumps andra mandatperiod.

För ett företag som överväger en fabrik, en större produktionsanläggning eller annan långsiktig etablering spelar det stor roll vilka tullar och regler som gäller flera år framåt. Om förutsättningarna riskerar att förändras snabbt blir det också svårare att räkna hem en investering.

Nedgången började dessutom redan under 2025. Mellan februari och november förra året föll de tyska direktinvesteringarna i USA med omkring 45 procent jämfört med motsvarande period året före.

Samtidigt minskade den tyska exporten till USA, framför allt inom viktiga industrisektorer som bilar, maskiner och kemi.

Det betyder inte att tyska företag håller på att lämna den amerikanska marknaden.

IW:s tidigare genomgångar visar att redan etablerade bolag fortsatt att göra stora vinster i USA och återinvestera pengar i sina amerikanska verksamheter. Det som framför allt har bromsat är viljan att skjuta till nytt eget kapital och göra nya stora investeringar.

Skillnaden är viktig. USA är fortfarande en enorm och lönsam marknad för många europeiska företag. Men nya fabriker och andra investeringar kan skjutas upp när företagen inte vet vilka handelsvillkor som kommer att gälla.

Tullavtalet har inte tagit bort all osäkerhet

EU och USA har nått en handelsöverenskommelse där tullarna på de flesta varor från EU normalt begränsas till 15 procent. För bland annat stål och aluminium gäller betydligt högre nivåer.

Överenskommelsen innehåller samtidigt en förväntan om att europeiska företag ska investera ytterligare 600 miljarder dollar i USA fram till 2028.

Det är företagen själva som måste fatta de besluten. EU kan inte beordra europeiska koncerner att bygga fabriker eller investera kapital i USA.

Därför blir de tyska siffrorna intressanta. En central del av den amerikanska tullpolitiken är att göra det mer attraktivt för utländska företag att förlägga produktion till USA. Men om samma handelspolitik samtidigt skapar osäkerhet om framtida kostnader och regler kan resultatet bli att företag väntar med investeringarna.

Handelsrelationen fortsätter dessutom att förändras. USA har fortsatt att pressa EU i frågor som går utanför de vanliga tullsatserna, samtidigt som nya sektorsvisa tullbeslut fortfarande kan komma. Hurbra har bland annat skrivit om USA:s nya drönartullar och hur de påverkar handeln.

USA är Sveriges största investeringsmarknad

Den tyska utvecklingen är särskilt relevant för Sverige eftersom svenska företag har mycket stora investeringar i USA.

Vid slutet av 2024 uppgick värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i USA till omkring 1 448 miljarder kronor, enligt SCB.

Det var mer än i något annat land.

Sveriges samlade direktinvesteringstillgångar utomlands uppgick samtidigt till drygt 6 000 miljarder kronor. Nästan en fjärdedel fanns alltså i USA.

USA är också en av Sveriges viktigaste exportmarknader. Under 2025 exporterade Sverige varor för omkring 169 miljarder kronor dit, motsvarande drygt åtta procent av den svenska varuexporten.

För svenska industri- och exportföretag handlar den amerikanska handelspolitiken därför om betydligt mer än tullkostnaden på en enskild vara. Den påverkar också beslut om var framtida produktion ska ligga, hur leveranskedjor byggs och var nya miljarder ska investeras.

Svenska företag ser samma problem

Det finns ännu inget underlag för att säga att svenska investeringar i USA har rasat på samma sätt som de tyska.

Däremot finns liknande signaler från företagen.

I Business Swedens USA-undersökning från juni 2026 uppgav svenska företag fortfarande en stark långsiktig tro på den amerikanska marknaden och god lönsamhet.

Samtidigt hade investeringsplanerna dämpats.

Företagen pekade bland annat på tullar, mer komplicerade tullprocedurer, politisk oförutsägbarhet och geopolitiska spänningar som problem för verksamheten.

Det ligger nära det mönster som nu syns tydligare i den tyska statistiken: företag som redan finns på plats kan fortsätta växa och tjäna pengar, samtidigt som tröskeln för nästa stora investering blir högre.

Ett test för USA:s industripolitik

De kommande åren blir därför viktiga för USA.

Trumpadministrationen vill använda tullar och andra handelspolitiska verktyg för att få mer produktion och fler investeringar till landet.

För att det ska fungera krävs samtidigt att företagen vågar fatta beslut som sträcker sig långt bortom en mandatperiod.

En ny fabrik kan kosta miljarder och ska ofta användas i flera decennier. Då spelar stabila spelregler stor roll.

Tysklands kraftiga investeringsbroms är ännu inte ett bevis på att Europas företag vänder USA ryggen. Men när investeringarna från Europas största ekonomi faller från tvåsiffriga miljardbelopp till 4,3 miljarder euro på ett halvår är det en tydlig signal om hur snabbt politisk osäkerhet kan påverka företagens vilja att binda nytt kapital.

För svenska företag med stora amerikanska verksamheter är samma fråga redan högst konkret.