Donald Trump skärper USA:s handelspolitik mot importerade drönare. Från den 3 september införs tullar på 25 eller 100 procent beroende på typ av drönare och komponenter. EU får betydligt mildare villkor, men bara för produkter som uppfyller särskilda ursprungsregler.

De nya tullarna är en del av USA:s försök att minska beroendet av utländsk drönarteknik och bygga upp en betydligt större egen industri.

Trump undertecknade beslutet den 13 augusti 2026 efter en utredning från det amerikanska handelsdepartementet. USA motiverar tullarna med nationell säkerhet och använder Section 232 i Trade Expansion Act.

Så höga blir USA:s nya drönartullar

Det är inte alla importerade drönare som får en tull på 100 procent. De högsta nivåerna riktas mot vissa större eller säkerhetskänsliga produkter.

Produkt	Ny tull
Drönare över 25 kilo	100 procent
Drönare med integrerad värmekamera	100 procent
Vissa dockningsstationer och kritiska komponenter	100 procent
Mindre drönare utan särskilt känslig utrustning	25 procent
Vissa ytterligare komponenter	25 procent från februari 2027

Huvuddelen av tullarna börjar gälla den 3 september 2026.

För vissa komponenter införs den nya nivån först den 9 februari 2027. Tanken är att ge amerikanska företag mer tid att bygga upp egen tillverkning innan importen blir dyrare.

USA ser drönare som en fråga om nationell säkerhet

Bakom beslutet ligger betydligt mer än vanlig handelspolitik.

Den amerikanska regeringen betraktar numera drönare som strategiskt viktiga för både militära och civila verksamheter. De används bland annat inom försvar, polis och räddningstjänst, men också inom jordbruk, energi, kartläggning och övervakning.

Samtidigt är USA starkt beroende av importerade delar.

Även drönare som monteras i USA kan innehålla utländska motorer, batterier, elektroniska fartreglage och andra kritiska komponenter. En större konflikt eller störning i världshandeln skulle därför snabbt kunna påverka USA:s möjlighet att tillverka drönare i större skala.

I Trumps officiella beslut om drönartullarna pekar Vita huset även på cybersäkerheten.

Amerikanska myndigheter oroar sig för att information som samlas in av vissa utländska drönarsystem kan skickas till tillverkare utanför USA och i förlängningen bli tillgänglig för andra staters regeringar.

Kina finns i bakgrunden

Kina nämns inte som det enda målet för de nya tullarna, men är en central del av bakgrunden.

Kinesiska företag har en mycket stark ställning på den globala drönarmarknaden, samtidigt som USA under flera år har skärpt reglerna kring kinesiska drönare och komponenter.

Amerikanska myndigheter har bland annat begränsat möjligheten för nya utländska drönarmodeller att få godkännande på den amerikanska marknaden.

De nya tullarna blir ytterligare ett steg.

USA försöker både göra importerade drönare dyrare och skapa bättre förutsättningar för amerikanska tillverkare att bygga upp en egen industri.

Trump har använt samma grundläggande idé inom flera andra delar av handelspolitiken. Hurbra har tidigare skrivit om Trumps tullar mot Kanada, men drönarbeslutet skiljer sig genom den tydliga kopplingen till nationell säkerhet och försörjningsberedskap.

USA ligger långt efter i massproduktionen

Kriget i Ukraina har samtidigt visat hur centrala små och relativt billiga drönare har blivit på moderna slagfält.

Ukraina väntas under 2026 kunna tillverka omkring sex till sju miljoner små FPV-drönare.

USA ligger fortfarande långt från den typen av produktionstakt.

Pentagon har därför försökt accelerera inköpen och få amerikanska företag att snabbt öka sin kapacitet. Tullarna kan ses som ytterligare ett verktyg för att göra det mer lönsamt att producera motorer, elektronik, batterier och kompletta drönarsystem på hemmaplan.

Det handlar alltså inte bara om att skydda befintliga amerikanska företag från konkurrens.

USA försöker skapa en industri som ännu inte är tillräckligt stor.

EU får betydligt lägre tullar

För europeiska företag blir situationen annorlunda.

Produkter från EU kan omfattas av ett tak där den sammanlagda amerikanska tullnivån inte överstiger 15 procent. Motsvarande tak gäller även för bland annat Japan, Sydkorea, Taiwan, Schweiz och Liechtenstein.

Storbritannien får ett tak på 10 procent.

Det är en mycket stor skillnad jämfört med den högsta nivån på 100 procent.

EU-undantaget är dock inte automatiskt.

Kinesiska komponenter kan bli problemet för europeiska företag

För att en europeisk drönare ska få den förmånligare behandlingen krävs att den uppfyller särskilda ursprungsregler.

Kritiska komponenter och viktig teknik måste i tillräckligt hög grad komma från USA eller de partnerländer som omfattas av systemet.

Det kan bli den mest betydelsefulla delen av beslutet för europeiska drönartillverkare.

En drönare kan monteras i exempelvis ett EU-land men fortfarande innehålla motorer, elektronik eller andra centrala delar från Kina. Då är det inte självklart att den kvalificerar sig för EU:s lägre tullnivå.

USA försöker därmed inte bara flytta färdig produktion bort från Kina.

Reglerna kan även sätta press på europeiska företag att byta leverantörer av komponenter.

På sikt kan det skapa två tydligare försörjningskedjor: en amerikansk och västlig kedja samt en kinesisk.

Företag ska lockas att bygga fabriker i USA

Trumpadministrationen använder samtidigt morötter för företag som väljer att flytta produktion.

Handelsdepartementet får möjlighet att skapa ett särskilt program för företag som bygger, renoverar eller expanderar amerikansk drönarproduktion före januari 2029.

Företag som kvalificerar sig kan under vissa förutsättningar få importera produkter och utrustning utan de nya Section 232-tullarna medan den amerikanska produktionen byggs upp.

Strategin är tydlig.

Import ska bli dyrare, samtidigt som företag som investerar i USA får bättre villkor.

Tullarna har en annan juridisk grund

Valet av Section 232 är också viktigt.

USA:s högsta domstol slog tidigare under 2026 fast att presidenten inte kunde använda lagen IEEPA som grund för flera av de breda tullar Trump hade infört.

Det här beslutet bygger i stället på Section 232 efter en särskild utredning om nationell säkerhet.

Den lagen har länge använts för handelspolitiska åtgärder när import bedöms påverka USA:s säkerhet.

Genom att placera drönarna i samma kategori försöker administrationen göra tullarna till en fråga om försvar, teknologi och försörjningsberedskap snarare än enbart handel.

För EU innebär beslutet därför både en lättnad och en varning. Europeiska företag slipper normalt de allra högsta tullarna, men USA:s krav på var komponenterna kommer ifrån kan få större betydelse än själva tullsatsen.

Det amerikanska målet är inte bara färre importerade drönare.

Det är en drönarindustri som i betydligt mindre utsträckning är beroende av Kina.