Svenska och tyska förband genomför på fredagen en förstärkningsoperation på Gotland där militära system, bland annat luftvärn, förs över till ön under beväpnat skydd. Nato testar hur Gotland snabbt ska kunna förstärkas i ett allvarligt säkerhetsläge. Polisen talar samtidigt om en förhöjd hotbild mot operationen, men det finns inga uppgifter om något konkret hot.

Luftvärn förs över till Gotland

Operationen, som går under namnet OP SIWO, genomförs den 18 september och innebär att svenska och tyska förband tillsammans testar hur militära förstärkningar snabbt kan föras till Gotland.

Bland materielen som transporteras över Östersjön finns luftvärnsförmåga. Transporten skyddas av militära styrkor och verksamheten omfattar även svenska och tyska örlogsfartyg samt stridsflyg.

När förstärkningarna når Gotland säkras Visby hamn av svenska och tyska soldater.

Det är en viktig del av själva operationen. I ett skarpt säkerhetsläge räcker det inte att kunna transportera soldater och vapensystem till ön. Nato måste också kunna skydda vägen dit, hålla mottagningsplatsen säker och snabbt få förbanden vidare till rätt positioner.

Därför beskrivs operationen som skarp

Operationen skiljer sig från en vanlig militär övning genom att flera delar genomförs som en verklig militär förstärkningsoperation.

Soldaterna har riktiga vapen och transporten, bevakningen och säkringen av hamnen genomförs på riktigt.

Det betyder däremot inte att Gotland befinner sig i ett krigsläge eller att förstärkningen har satts in på grund av ett konkret hot mot ön.

Försvarsmakten uppger att den utökade verksamheten är planerad sedan länge och inte beror på någon aktuell förändring av säkerhetsläget.

Militär verksamhet kommer att märkas framför allt i Visby hamn den 18 september och i Fårösunds hamn mellan den 18 och 20 september. Även fler militära fordon kan synas på vägarna på Gotland.

Nato testar hela kedjan

Det centrala i OP SIWO är hur snabbt Gotland kan förstärkas om säkerhetsläget skulle bli betydligt allvarligare.

I praktiken testas flera steg samtidigt:

Först ska militära förband och vapensystem kunna transporteras över Östersjön. Transporterna måste därefter kunna skyddas från både luften och havet. När fartygen når Gotland måste hamnarna kunna säkras och materielen snabbt föras vidare på ön.

Det är den kedjan som Nato behöver kunna genomföra även under betydligt svårare förhållanden.

För Sverige innebär Nato-medlemskapet också att försvaret av Gotland inte längre enbart handlar om svenska förband. Allierade styrkor ska kunna komma till ön och snabbt bli en del av försvaret.

Polisen: Förhöjd hotbild

Samtidigt finns ett omfattande säkerhetspådrag kring operationen.

Polisens bedömning är att hotbilden mot OP SIWO är förhöjd. Bakgrunden är bland annat det internationella säkerhetsläget och att ett stort antal personer deltar i verksamheten.

Risker som sabotage och försök till otillbörlig informationsinhämtning från främmande makt finns med i bedömningen.

Det finns däremot inga uppgifter om något konkret hot riktat mot operationen.

Polisen har också fattat beslut om kamerabevakning med drönare över Gotland och omgivande vatten under perioden 14–22 september.

Skillnaden mellan en generell förhöjd hotbild och ett konkret förestående angrepp är viktig. Även Nato har under de senaste åren lagt allt större vikt vid sabotage, cyberangrepp och andra former av hybridverksamhet. Hur sådana händelser förhåller sig till ett väpnat angrepp beskrivs närmare i vår guide om när Natos artikel 5 kan aktiveras.

Gotland har en nyckelroll i Östersjön

Gotlands geografiska läge mitt i Östersjön gör ön särskilt viktig för både Sverige och Nato.

Från Gotland kan sensorer, luftvärn och andra vapensystem påverka stora delar av Östersjön och luftrummet runt ön. Samtidigt kan kontroll över Gotland få stor betydelse för möjligheten att förstärka och försvara andra Nato-länder runt Östersjön.

Därför har förmågan att snabbt förstärka ön blivit en återkommande del av Sveriges och Natos militära planering.

Under tidigare operationer och övningar har Sverige tillsammans med allierade bland annat tränat på att föra kustrobotsystem, luftvärn, logistikförband och soldater till Gotland.

Den större säkerhetspolitiska bakgrunden är också att Nato bedömer konventionella militära angrepp och olika former av hybridhot på olika sätt. Hurbra har tidigare gått igenom Natos bedömningar av risken för ryska angrepp och hybridattacker.

Ska kunna förstärkas snabbt

OP SIWO visar framför allt hur försvaret av Gotland förändrats efter Sveriges inträde i Nato.

Ön ska fortfarande kunna försvaras av svenska förband, men planeringen bygger samtidigt på att förstärkningar från andra Nato-länder snabbt ska kunna transporteras dit.

Den 18 september är det svenska och tyska förband som testar den kedjan.

Det sker med riktiga vapen, verkliga transporter och ett omfattande säkerhetspådrag, men utan att Försvarsmakten uppger att något akut hot ligger bakom operationen.