Mer än 100 miljarder dollar av de tullar som Donald Trump införde med stöd av nödlagen IEEPA har redan behandlats för återbetalning efter att USA:s högsta domstol underkänt tullarna. Totalt handlar det om omkring 166 miljarder dollar plus ränta – och pengarna börjar nu synas på allt från butikernas prislappar till företagens skulder, pensionsavsättningar och resultat.

Den amerikanska tullmyndigheten CBP hade vid den senaste programspecifika redovisningen färdigbehandlat och skickat omkring 106,6 miljarder dollar inklusive ränta vidare till finansdepartementet för utbetalning.

Samtidigt hade cirka 132,5 miljarder dollar i potentiella eller certifierade återbetalningar accepterats i myndighetens återbetalningssystem.

Det innebär att en stor del av pengarna redan har passerat de viktigaste administrativa stegen, medan ytterligare tiotals miljarder dollar fortfarande ligger kvar i systemet.

Totalt hade omkring 166 miljarder dollar betalats in under de IEEPA-tullar som föll i domstol. Den summan är exklusive ränta.

Walmart, Apple och Ford bland de största vinnarna

Återbetalningarna börjar nu bli så stora att de får tydlig betydelse för enskilda börsbolags resultat.

En färsk genomgång av noterade amerikanska företag visar att 133 bolag hittills har identifierat omkring 20,3 miljarder dollar i återbetalningar, godkända krav eller andra kvantifierade tullåtervinningar.

Bland de största posterna finns:

Företag	Redovisad eller beräknad återbetalning
Walmart	cirka 2,9 miljarder dollar
Apple	cirka 2,19 miljarder dollar
Ford	cirka 1,30 miljarder dollar
Target	cirka 994 miljoner dollar
Nike	cirka 986 miljoner dollar
FedEx	cirka 800 miljoner dollar
Home Depot	cirka 730 miljoner dollar
Amazon	cirka 640 miljoner dollar
Gap	cirka 512 miljoner dollar
UPS	cirka 500 miljoner dollar
General Motors	cirka 500 miljoner dollar

Siffrorna är inte helt jämförbara. Vissa företag har redan fått huvuddelen av pengarna, medan andra redovisar krav eller uppskattningar av hur mycket de väntas få tillbaka.

Walmart hör till de tydligaste exemplen. Det amerikanska detaljhandelsbolaget har uppgett att det varit berättigat till omkring 2,9 miljarder dollar och att huvuddelen redan har kommit tillbaka.

Pengarna stannar dock inte nödvändigtvis i bolagets resultat.

Walmart har uppgett att en betydande del används till prisinvesteringar – alltså i praktiken till att hålla nere eller sänka priser för kunderna.

Pengarna går till lägre priser, pensioner och leverantörer

Den stora återbetalningsvågen har därför börjat utvecklas till något betydligt större än en ren bokföringsfråga.

Williams-Sonoma begärde tillbaka 197,8 miljoner dollar i tullar och hade i början av augusti fått i stort sett hela beloppet.

Bolaget avsatte därefter 47,5 miljoner dollar för betalningar till leverantörer som tidigare hade gjort tullrelaterade priseftergifter.

Ytterligare 10 miljoner dollar gick till en extra avsättning till de anställdas amerikanska 401(k)-pensionsplaner.

Även Gap har avsatt pengar till leverantörer. Av ett återbetalningsbelopp på omkring 512 miljoner dollar har cirka 95 miljoner reserverats för leverantörsbetalningar.

TJX har i sin tur reserverat 112 miljoner dollar av cirka 331 miljoner dollar i bruttoåterbetalningar för bland annat extra incitament och bonuskostnader till personalen.

Andra företag använder pengarna för att minska skulder eller stärka balansräkningen.

Det gör att samma tullåterbetalning kan få helt olika ekonomisk effekt beroende på vilket företag som får den.

För vissa blir den främst en resultatförbättring. För andra går pengarna tillbaka till kunder, leverantörer eller anställda.

FedEx och UPS får miljarder som ska vidare till kunderna

Transportbolagen illustrerar samtidigt varför stora bruttoåterbetalningar inte automatiskt innebär lika stora vinster.

FedEx har redovisat omkring 800 miljoner dollar i tullåterbetalningar.

Men bolaget har samtidigt bokfört en skuld till kunder på omkring 749 miljoner dollar.

Förklaringen är att FedEx i många fall har stått som formell importör och betalat tullarna åt sina kunder.

När pengarna nu kommer tillbaka från staten ska därför huvuddelen föras vidare.

Liknande förhållanden gäller för UPS.

Det blir särskilt viktigt när de stora återbetalningssiffrorna jämförs mellan företag. Ett miljardbelopp kan vara en verklig ekonomisk vinst för ett bolag, men det kan också vara pengar som bolaget bara förmedlar vidare.

Tullarna kan nu pressa priserna nedåt

Den kanske viktigaste frågan för amerikanska hushåll är om miljarderna också kommer att märkas i konsumentpriserna.

Det finns skäl att tro att effekten blir synlig – åtminstone inom vissa varugrupper.

New York Federal Reserve har uppskattat att ungefär 26 procent av en tullhöjning i slutänden förs vidare till amerikanska konsumentpriser.

En del kommer direkt genom högre priser på importerade varor. En annan del kommer indirekt genom dyrare komponenter, material och andra insatsvaror.

När tullarna nu har fallit bort försvinner därför en kostnad som tidigare pressade priserna uppåt.

Walmarts beslut att använda en del av återbetalningen till lägre priser är ett konkret exempel på hur mekanismen kan fungera i praktiken.

Men 166 miljarder dollar i återbetalningar betyder inte att amerikanska konsumenter får 166 miljarder dollar i lägre priser.

Företag som använder pengarna till amorteringar, investeringar, bonusar, pensionsavsättningar eller högre marginaler behöver inte förändra sina priser alls.

Effekten på inflationen blir därför sannolikt utspridd och betydligt mindre än själva återbetalningsbeloppet.

Återbetalningarna blir en motkraft mot inflationen

Utvecklingen kommer samtidigt i ett läge där USA fortfarande brottas med hög inflation.

Konsumentpriserna steg med 3,4 procent i årstakt i augusti.

Tullarnas effekt har däremot börjat minska.

Den effektiva amerikanska tullnivån föll från omkring 11 procent i slutet av 2025 till strax under 7 procent i maj 2026.

Det innebär att återbetalningarna och de borttagna IEEPA-tullarna kan bli en tydlig motkraft mot prisökningarna på vissa varor.

Effekten ska dock inte överdrivas.

Energi, transporter, löner och andra kostnader fortsätter samtidigt att påverka inflationen. De underkända tullarna är bara en del av den samlade prisbilden.

USA:s statskassa förlorar betydligt mer än 166 miljarder dollar

För den amerikanska staten är återbetalningarna desto mer kännbara.

Det omedelbara problemet är de cirka 166 miljarder dollar som ska tillbaka till importörerna, plus ränta.

Men den långsiktiga budgeteffekten är betydligt större.

USA:s kongressbudgetkontor CBO bedömer att förändringarna i tullpolitiken kan göra de federala budgetunderskotten omkring 900 miljarder dollar större under perioden 2027–2036 jämfört med myndighetens tidigare prognos.

Omkring 700 miljarder dollar kommer från större primära underskott och ytterligare cirka 200 miljarder från högre kostnader för statsskulden.

CBO kopplar huvuddelen av förändringen till att IEEPA-tullarna försvunnit och att de tullar som ersätter dem väntas dra in mindre pengar.

För budgetåret 2026 räknar myndigheten med att nettotullintäkterna blir omkring 250 miljarder dollar lägre än i den tidigare prognosen.

CBO:s uppdaterade budgetprognos visar därmed att domstolsförlusten inte bara innebär en engångsutbetalning – den förändrar också USA:s framtida statliga intäkter.

Det gör situationen extra känslig efter Trumps utspel om att tullintäkterna skulle kunna finansiera stora utbetalningar till amerikanska hushåll.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Trumps planerade utbetalning på 5 000 dollar var tänkt att finansieras.

När staten samtidigt tvingas skicka tillbaka mer än 100 miljarder dollar till företagen blir utrymmet från tullarna betydligt mindre än tidigare beräkningar antydde.

Electrolux kräver tillbaka 88 miljoner dollar

Återbetalningarna är inte bara en fråga för amerikanska bolag.

Svenska Electrolux har lämnat in krav på omkring 88 miljoner dollar i återbetalning av IEEPA-tullar.

Av beloppet avsåg cirka 61 miljoner dollar kostnader från 2025 och bokfördes som en positiv engångspost i den nordamerikanska verksamheten.

Ytterligare 27 miljoner dollar avsåg första kvartalet 2026 och redovisades genom kostnaden för sålda varor.

Det gör Electrolux till ett tydligt svenskt exempel på hur domslutet påverkar europeiska företag med stora verksamheter och importflöden i USA.

Även flera stora tyska bolag har redovisat betydande krav.

DHL hade tidigare fått omkring 416 miljoner euro, medan Siemens Healthineers låg kring 200 miljoner euro. Puma, Sartorius och Dräger hör också till de europeiska företag som räknat hem betydande belopp.

Alla europeiska företag får inte pengarna direkt

Det avgörande är vem som juridiskt stod som importör när varorna kom in i USA.

Återbetalningen går i första hand till den så kallade Importer of Record – den part som formellt betalade tullen till den amerikanska tullmyndigheten.

Ett svenskt företag kan därför ha burit den ekonomiska kostnaden utan att själv ha rätt till återbetalningen.

Om en amerikansk distributör eller transportör stod som importör går pengarna först dit.

Därefter avgör avtal och kommersiella relationer om återbetalningen ska föras vidare till leverantören eller kunden.

Det är samma mekanism som gör att FedEx och UPS kan redovisa mycket stora återbetalningsbelopp utan att pengarna blir ren vinst.

Miljarder ligger fortfarande kvar i systemet

Trots att återbetalningarna nu sker i stor skala är processen inte avslutad.

Omkring 132,5 miljarder dollar hade accepterats i CBP:s återbetalningssystem, medan cirka 106,6 miljarder dollar inklusive ränta hade färdigbehandlats och skickats vidare till finansdepartementet.

Ungefär 1,7 miljarder dollar hade dessutom fastnat eftersom mottagare saknade korrekta bankuppgifter för elektronisk utbetalning.

För vissa äldre importposter återstår dessutom juridiska frågor om vilka företag som har rätt att kräva tillbaka pengar när det ursprungliga tullbeslutet redan hunnit bli slutligt.

Det betyder att den återstående delen av de cirka 166 miljarderna inte bara består av pengar som väntar på en vanlig banköverföring.

En del ligger fortfarande i administrativ behandling och en mindre del är beroende av fortsatta rättsliga processer.

En av de största omfördelningarna efter Trumps tullpolitik

När Högsta domstolen underkände IEEPA-tullarna handlade nyheten framför allt om presidentmakt och handelspolitik.

Nu börjar den ekonomiska följden bli minst lika stor.

Över 100 miljarder dollar har redan nått det slutliga återbetalningssteget. Företag redovisar miljardbelopp som går till lägre priser, kunder, leverantörer, pensionssparande, investeringar och skulder.

Samtidigt försvagas USA:s statsfinanser när både redan inbetalda tullar och framtida intäkter försvinner.

För konsumenterna kan utvecklingen ge lägre priser på vissa varor. För bolagen innebär den en oväntad likviditetsinjektion. För den amerikanska staten är den däremot en mångmiljardnota som sträcker sig långt bortom själva återbetalningarna.

Hurbra har tidigare visat hur stora tullåterbetalningar redan kan förändra enskilda bolags resultat, bland annat i genomgången av Abercrombies tullåterbetalning och engångsvinst.

Nu sker samma sak i betydligt större skala – över stora delar av den amerikanska företagssektorn.