Donald Trumps stöd har fallit till 33 procent i en ny Reuters/Ipsos-mätning – den lägsta nivån under hans andra presidentperiod. Samtidigt tror fyra av fem amerikaner att USA:s militära inblandning i Iran kommer att bli långvarig, medan kriget fortsätter att pressa upp bränslepriserna.

Den nya mätningen ger Donald Trump ett besvärligt utgångsläge när USA går in i slutskedet av valrörelsen inför mellanårsvalet den 3 november.

33 procent av amerikanerna uppger att de godkänner hur Trump sköter sitt arbete som president. 64 procent underkänner honom.

Det är den lägsta noteringen under den nuvarande mandatperioden och tangerar samtidigt bottennivån från Trumps första period i Vita huset, då stödet också nådde 33 procent i december 2017.

Förändringen från tidigare mätningar ska inte överdrivas – rörelser på några procentenheter ligger inom undersökningens felmarginal. Men siffrorna förstärker en längre negativ trend för presidenten samtidigt som Iran-kriget allt tydligare börjar märkas i amerikanernas vardag.

80 procent tror att kriget blir långvarigt

Den kanske mest slående siffran i den nya Reuters/Ipsos-mätningen handlar inte direkt om Trump.

Hela 80 procent av amerikanerna tror att USA:s militära inblandning i Iran kommer att fortsätta under en längre tid. Bara 16 procent räknar med att den är över inom några veckor.

Pessimismen är dessutom ovanligt bred politiskt.

Bland demokrater tror 87 procent på en långvarig amerikansk inblandning. Bland republikaner är motsvarande andel 71 procent.

Det gör Iranfrågan potentiellt särskilt besvärlig för Trump. Kritiken kan inte enkelt avfärdas som ett resultat av den vanliga partipolitiska polariseringen i USA när en tydlig majoritet även bland hans eget partis väljare räknar med en utdragen konflikt.

Utvecklingen under året visar också hur snabbt bilden har förändrats.

Det amerikanska folket har alltså blivit betydligt mer övertygat om att konflikten kommer att dra ut på tiden.

Kriget träffar två av Trumps starkaste löften

Det politiskt känsliga för Trump är att Iran-kriget nu kopplar samman två frågor som länge varit centrala för hans budskap.

Den ena handlar om att USA inte ska fastna i långvariga och kostsamma krig utomlands.

Den andra handlar om amerikanernas ekonomi.

Trump har byggt mycket av sin politiska styrka på löftet om lägre priser och bättre privatekonomi. Men störningarna kring Hormuzsundet har gjort energimarknaden till en direkt länk mellan kriget i Mellanöstern och amerikanska hushåll.

Före konflikten passerade omkring en femtedel av världens handel med olja och flytande naturgas genom Hormuzsundet. När trafiken genom den strategiskt viktiga passagen begränsas får det därför snabbt konsekvenser långt utanför regionen.

Det märks nu vid amerikanska bensinpumpar.

Bensinen har blivit omkring 36 procent dyrare

Det nationella genomsnittspriset på bensin i USA låg den 17 augusti på drygt 4,06 dollar per gallon.

Den 26 februari, strax före de amerikanska och israeliska angreppen mot Iran, kostade en gallon knappt 2,98 dollar.

Det motsvarar en uppgång på omkring 36 procent på mindre än ett halvår.

För en amerikansk väljare som kör till jobbet varje dag är det en betydligt mer konkret konsekvens av kriget än förändringar i oljepriset på världsmarknaden.

Samma mekanismer är också anledningen till att utvecklingen kring Hormuzsundet blivit viktig för drivmedelspriser även utanför USA.

Det skapar ett politiskt dilemma för Vita huset. Ju längre konflikten fortsätter och ju längre energipriserna hålls uppe, desto svårare blir det att skilja utrikespolitiken från väljarnas privatekonomi.

Amerikanerna tvivlar på målet med Iran-politiken

Missnöjet handlar samtidigt inte bara om kostnader.

Tidigare Reuters/Ipsos-mätningar har visat att stödet för själva Iran-kriget är begränsat och att många amerikaner inte anser att Trump tydligt har förklarat vad USA försöker uppnå.

I slutet av juli uppgav bara omkring en tredjedel att de stödde kriget, medan 69 procent ansåg att presidenten inte hade kommunicerat USA:s mål tillräckligt tydligt.

Trump har själv fortsatt att framhålla Irans kärnvapenprogram som den centrala frågan.

Men på väljarnivå blir tidsperspektivet allt viktigare. När fyra av fem amerikaner räknar med ett långvarigt militärt engagemang förändras frågan från om USA ska ingripa till hur länge landet riskerar att bli kvar.

Den amerikanska pressen på Iran och maktkampen om den strategiska sjöfarten har samtidigt fortsatt. Hurbra har tidigare gått igenom konflikten kring Iran och Hormuzsundet.

Ny botten inför mellanårsvalet

Mätningen kommer mindre än tre månader före mellanårsvalet den 3 november.

Det är där Trumps fallande stöd kan få verkliga politiska konsekvenser.

Tidigare under augusti hade Demokraterna ett övertag på 42–37 bland registrerade väljare när de fick ange vilket parti de skulle stödja i ett kongressval.

Än mer anmärkningsvärt var att Demokraterna också hade ett knappt övertag i frågan om vilket parti som bäst hanterar ekonomin. Republikanerna har traditionellt varit starkare där, och Trump har under lång tid försökt göra just priser, jobb och hushållsekonomi till sina viktigaste politiska argument.

Iran-kriget riskerar därför att bli mer än en utrikespolitisk belastning.

Om konflikten fortsätter att hålla bensin- och energipriserna höga kan den samtidigt försvaga Trumps position i den ekonomiska fråga där han helst vill möta väljarna.

33-procentsnoteringen bevisar inte i sig att Republikanerna är på väg mot en valförlust. En enskild opinionsmätning är för osäker för en sådan slutsats.

Men kombinationen är betydligt svårare att bortse från: rekordlågt stöd under mandatperioden, kraftigt högre bensinpriser och en överväldigande majoritet av amerikanerna som inte längre verkar tro på ett snabbt slut på USA:s krig i Iran.