Donald Trump har publicerat en karta där USA:s färger breder ut sig över bland annat Grönland, Island, Kanada och Mexiko. Att även Nato-landet Island nu placeras under amerikansk flagg har utlöst en diplomatisk reaktion i Reykjavik och gör utspelet särskilt laddat mitt i den redan känsliga konflikten om Grönlands framtid.

USA:s president Donald Trump publicerade den 7 september en karta på Truth Social där stora delar av Nordamerika och Nordatlanten färgats som amerikanskt territorium.

På kartan syns bland annat Kanada, Mexiko, Grönland, Island, Kuba och flera områden i Centralamerika och Karibien under USA:s flaggfärger och beteckningen ”United States of America”.

Trump skrev ingen närmare förklaring till bilden. Vita huset har inte heller presenterat någon formell plan på att införliva alla de områden som visas på kartan.

Men publiceringen har ändå fått stor säkerhetspolitisk betydelse.

Framför allt sticker Island ut.

Landet är en självständig Nato-allierad, en av försvarsalliansens ursprungliga medlemmar och strategiskt placerat mellan Nordamerika och Europa. Islands regering reagerade snabbt på Trumps bild genom att kalla in USA:s ambassadör.

Island kallar in USA:s ambassadör

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir kallade in USA:s ambassadör Billy Long efter publiceringen.

Den isländska regeringen har beskrivit presidentens agerande som olämpligt, samtidigt som politiker i landet har krävt tydliga besked om hur Island ska reagera på att den amerikanske presidenten sprider en bild där landets suveräna territorium i praktiken suddas ut.

Det betyder inte att Trump har hotat med att invadera Island eller lagt fram någon konkret plan för att göra landet amerikanskt.

Den distinktionen är viktig.

Men kartan skiljer sig ändå från ett vanligt skämt eller en anonym bild på sociala medier. Det är USA:s president som själv har publicerat den, samtidigt som hans administration fortfarande befinner sig i en omfattande konflikt med Danmark och Grönland om USA:s framtida inflytande i Arktis.

Island har dessutom inte tidigare stått i centrum för Trumps territoriella krav på samma sätt som Grönland och Kanada.

Just därför blir Islands närvaro på kartan ny.

Grönland och Island hamnar under samma amerikanska färger

Trump har under lång tid velat öka USA:s kontroll över Grönland.

Frågan har utvecklats till en av de mest känsliga säkerhetspolitiska konflikterna inom Nato eftersom Grönland tillhör det danska riksområdet och Danmark är en nära amerikansk allierad.

I perioder har Trump gått längre än att bara tala om större militär närvaro eller ekonomiskt inflytande.

Han har återkommande argumenterat för att USA bör kontrollera Grönland och tidigare vägrat utesluta mycket långtgående metoder för att uppnå sina mål.

Senare har Trump tonat ned delar av retoriken och sagt att USA inte ska använda militärt våld för att ta ön. Men själva kravet på ett betydligt större amerikanskt inflytande har inte försvunnit.

Samtal mellan USA och Grönland pågår fortfarande.

Vi har tidigare gått igenom varför Trumps krav på kontroll över Grönland har blivit ett problem för Nato.

Den nya kartan placerar nu både Grönland och Island inom samma visuellt amerikanska område.

Det gör att konflikten får en bredare nordatlantisk dimension.

Därför är Island så viktigt för Nato

Island har bara omkring 400 000 invånare och saknar egna reguljära väpnade styrkor.

Trots det är landet en av de strategiskt viktigaste platserna i Nordatlanten.

Island var med när Nato bildades 1949 och har sedan 1951 ett bilateralt försvarsavtal med USA. Amerikanska och andra allierade styrkor använder fortfarande isländsk infrastruktur, bland annat för övervakning och operationer i Nordatlanten.

Landets läge är avgörande.

Mellan Grönland, Island och Storbritannien finns den så kallade GIUK-passagen. Den fungerar som en strategisk korridor mellan Arktis, Norska havet och Atlanten.

För Nato är området viktigt för att följa rysk marin aktivitet och för att kunna skydda transportvägar mellan Nordamerika och Europa vid en större militär konflikt.

Det innebär att Island redan befinner sig mitt i den säkerhetspolitiska konkurrensen om Arktis och Nordatlanten.

När Trump nu publicerar en karta där både Island och Grönland är amerikanska träffar den därför rakt in i ett av Natos mest känsliga geografiska områden.

Kartan kommer mitt under militär aktivitet kring Grönland

Tidpunkten gör utspelet ännu mer laddat.

Samma dag som Trump publicerade kartan inleddes Arctic Shield 2026, en militärövning i och kring Grönland med omkring 400 soldater från ett tiotal Nato-länder.

Övningar och flygoperationer genomförs samtidigt i området kring Island, Grönland och Kanada.

Det innebär en märklig kontrast.

USA samarbetar militärt med Danmark, Kanada och andra allierade för att skydda Nordatlanten samtidigt som USA:s president publicerar en karta där flera av samma allierades territorier visas som amerikanska.

Det finns inga tecken på att Nato betraktar Trumps karta som en operativ militär plan.

Men säkerhetspolitik bygger också på förtroende mellan allierade.

När en amerikansk president använder territoriell retorik om andra Nato-länder uppstår därför frågor som går långt utöver själva bilden.

EU stärker samtidigt banden med Grönland

Trumpkartan publicerades dessutom samtidigt som Europeiska unionen försöker stärka sina relationer med Grönland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen befann sig i Nuuk den 7 september och presenterade ett nytt partnerskap värt omkring 200 miljoner euro för perioden 2026–2027.

Pengarna ska bland annat gå till digital infrastruktur, energi, utbildning, gruvnäring och fiske.

EU har samtidigt betonat sitt stöd för Grönlands territoriella integritet och för grönländarnas rätt att själva avgöra sin framtid.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen befann sig också på Grönland och upprepade efter Trumps nya utspel att ön inte är till salu och att befolkningen inte vill bli amerikansk.

Det placerar kartan i en mycket större maktkamp.

På ena sidan finns USA:s krav på större kontroll över ett område som Washington ser som avgörande för sin säkerhet.

På den andra finns Danmark, Grönlands regering och EU, som försöker markera att Grönlands framtid inte kan bestämmas utifrån amerikanska strategiska intressen.

För den som vill förstå varför ön blivit så central har vi också samlat bakgrunden i vår guide om Grönland och varför USA är så intresserat av ön.

Kanada finns också på kartan

Island är den tydligaste nya säkerhetspolitiska delen av Trumps bild, men också Kanada visas som amerikanskt.

Det är betydelsefullt eftersom Kanada, precis som Island och Danmark, är medlem i Nato.

Trump har vid flera tillfällen talat om Kanada som en möjlig amerikansk delstat och relationen mellan länderna har samtidigt försämrats kraftigt av handelskonflikter och politiska motsättningar.

Den senaste tiden har Kanada dessutom fryst delar av samtalen med Washington.

Vi har tidigare beskrivit hur relationen mellan Kanada och USA har försämrats under hösten.

Att Trump nu placerar Kanada, Grönland och Island under samma amerikanska färger förstärker bilden av en president som återkommande använder territoriell retorik mot länder som USA samtidigt förväntas försvara tillsammans med.

Island har nyligen valt att stå utanför EU

Den isländska reaktionen måste också ses mot landets egen politiska situation.

Den 29 augusti röstade islänningarna om huruvida landet skulle återuppta förhandlingarna om medlemskap i EU.

Nej-sidan vann med 52,8 procent mot 47,2 procent.

Island fortsätter alltså att stå utanför EU samtidigt som landets säkerhet i hög grad bygger på Nato och det nära försvarssamarbetet med USA.

Det gör relationen till Washington särskilt viktig.

Samtidigt visar Trumps karta hur komplicerat beroendet kan bli när USA:s egen president börjar använda symbolik som ifrågasätter en allierads territoriella självständighet.

Vi har tidigare skrivit om Islands folkomröstning om EU-frågan.

Kartan är ingen annekteringsplan

Det finns en viktig gräns för hur långt man kan tolka Trumps publicering.

Det finns i nuläget ingen offentlig amerikansk plan för att annektera Island, Mexiko, Kuba eller de andra länder och områden som visas på kartan.

Trump har inte heller sagt att kartan motsvarar USA:s officiella framtida gränser.

Därför går det inte att beskriva publiceringen som ett konkret territoriellt beslut.

Men den kan heller inte helt skiljas från presidentens tidigare politik.

Trump har i flera år talat om att USA behöver Grönland. Han har återkommande beskrivit Kanada som en tänkbar amerikansk delstat och har gjort territoriella frågor till en del av sin politiska retorik.

Det är i den kontexten Islands närvaro blir känslig.

Grönlandskrisen får en ny dimension

Den stora frågan efter publiceringen är därför inte om USA plötsligt kommer att försöka göra Island till en delstat.

Det finns inget som tyder på det.

Den större frågan är vad Trumps återkommande territoriella retorik gör med relationen mellan USA och dess närmaste allierade.

Grönlandskonflikten har redan tvingat Danmark och andra europeiska Nato-länder att förhålla sig till att alliansens mäktigaste medlem öppet kräver större kontroll över en annan medlems territorium.

Nu dras även Island in i symboliken.

Det sker samtidigt som Nato försöker stärka sin militära närvaro i just Nordatlanten och Arktis, där Ryssland är den huvudsakliga militära motståndaren och där USA, Kanada och de europeiska medlemsländerna är beroende av nära samarbete.

På så sätt handlar kartan om betydligt mer än dess färger.

Den illustrerar ett allt större dilemma för Nato: hur alliansen ska hålla ihop säkerheten i Arktis när USA:s president samtidigt återkommande ifrågasätter de territoriella gränser som samma allians är byggd för att försvara.