Kanadas premiärminister Mark Carney bekräftar nya framsteg i handelsförhandlingarna med USA efter ett konstruktivt samtal med Donald Trump. Länderna ska nu fortsätta arbetet mot en uppgörelse under de kommande veckorna. Beskedet kommer efter månader av tullkonflikter och bara två dagar före det amerikanska mellanårsvalet. Något färdigt handelsavtal finns ännu inte.

Carney bekräftar nya samtal med Trump

Mark Carney meddelade söndagen den 1 november att han haft ett positivt samtal med USA:s president Donald Trump om möjligheterna att nå en ny handelsöverenskommelse.

Enligt den kanadensiske premiärministern bygger kontakten vidare på konstruktiva diskussioner om huvuddragen i ett möjligt avtal. Förhandlingsgrupperna ska fortsätta arbetet under de kommande veckorna.

Carney lyfter särskilt fram arbetstillfällen, hushållens kostnader och respekten för Kanadas självständighet som viktiga frågor i förhandlingarna.

Beskedet är ett steg framåt efter en lång period av motsättningar, men innebär inte att parterna har enats om villkoren.

Ingen ny tullsänkning har tillkännagivits efter samtalet och något datum för ett färdigt avtal har inte presenterats.

Det är också för tidigt att slå fast om en eventuell överenskommelse kommer att omfatta hela handelsrelationen eller främst vissa industrisektorer.

Vilka tullar kan USA och Kanada komma överens om?

Stål och bilar har varit två av de viktigaste frågorna i de senaste förhandlingarna.

USA har infört omfattande tullar på kanadensiska industrivaror. För vissa produkter har tullsatserna nått 50 procent, vilket har skapat osäkerhet för företag på båda sidor om gränsen.

Enligt tidigare uppgifter från Reuters har förhandlarna särskilt diskuterat möjliga lättnader för stålindustrin och fordonssektorn.

Handelsområde	Tullar och förhandlingsläge
Stål	Amerikanska tullar på upp till 50 procent. Möjliga lättnader har diskuterats.
Bilar	Grundläggande amerikansk tull på 25 procent, med särskilda regler för amerikanskt innehåll i kvalificerade fordon.
Andra kanadensiska varor	Vissa produkter omfattas av särskilda tilläggstullar på 50 procent.
Möjlig uppgörelse	Inga nya tullnivåer eller slutliga villkor har bekräftats.

Tidigare under hösten har en sänkning av biltullarna från 25 till 15 procent förekommit i diskussionerna. Det är däremot inte bekräftat att den nivån ingår i det förhandlingsarbete som Carney nu beskriver.

Tullreglerna omfattar dessutom flera olika system och undantag. Enligt Kanadas centralbanks beräkning låg den genomsnittliga amerikanska varutullen mot Kanada på omkring 7,5 procent i oktober, baserat på då kända åtgärder.

Det betyder att de högsta tullsatserna inte gäller all handel mellan länderna.

Kanadas regering redovisar de olika tullarna och undantagen i sin officiella information om USA:s handelstullar.

Handelskonflikten har pågått i flera månader

Relationen mellan Washington och Ottawa har präglats av återkommande tullbesked, avbrutna förhandlingar och politiska motsättningar under 2026.

I augusti avbröt Kanada handelsförhandlingarna sedan regeringen bedömt att de amerikanska kraven gick för långt.

Carney betonade då att Kanada måste kunna försvara sin självständighet och sina ekonomiska intressen.

Sedan dess har kontakterna fortsatt, samtidigt som USA har ändrat delar av sin tullpolitik.

Den 23 oktober beslutade Trump att slopa vissa tullar mot Kanada men införa nya på andra varor. Ändringarna började gälla den 30 oktober.

Bara några dagar före söndagens besked, den 28 oktober, framhöll Carney fortfarande att parterna inte var redo att sluta ett avtal.

Det gör hans senaste uttalande betydelsefullt. Förhandlingarna tycks ha fått ny fart, men avståndet mellan ett konstruktivt samtal och en undertecknad överenskommelse kan fortfarande vara stort.

Bilindustrin kan påverkas på båda sidor om gränsen

En av de största ekonomiska konsekvenserna av handelskonflikten gäller den nordamerikanska bilindustrin.

Kanada och USA har under många år byggt upp en gemensam produktionskedja där fordonsdelar transporteras mellan fabriker och leverantörer i de båda länderna.

Enligt Kanadas regering exporteras mer än 90 procent av landets fordonstillverkning till USA. Även omkring 60 procent av bildelsproduktionen går till den amerikanska marknaden.

Bilindustrin stöder samtidigt över en halv miljon arbetstillfällen i Kanada, inklusive arbeten utanför själva fabrikerna.

Varför biltullarna är särskilt känsliga

När tullar läggs på fordon och komponenter påverkas inte bara den kanadensiska exporten.

Amerikanska biltillverkare kan också få högre kostnader när delar som behövs i produktionen importeras från Kanada.

Det gäller bland annat de tätt sammanlänkade industriregionerna i Ontario och Michigan.

En sänkning av tullarna skulle kunna minska kostnadstrycket och underlätta företagens planering av produktion och investeringar.

Samtidigt är reglerna mer komplicerade än en enda tullsats. För vissa fordon som uppfyller kraven i det nordamerikanska handelsavtalet finns särskilda regler för hur tullarna beräknas utifrån det amerikanska innehållet.

En överenskommelse om biltullar skulle därför kunna få stor betydelse utan att för den skull lösa hela handelskonflikten.

Mellanårsvalet i USA sätter ytterligare press

Det nya förhandlingsbeskedet kommer två dagar före det amerikanska mellanårsvalet tisdagen den 3 november.

Handelspolitiken har blivit en fråga även inom det republikanska partiet.

I Michigan har den republikanske senatskandidaten Mike Rogers uppmanat till ett slut på handelskonflikten. Delstatens bilindustri har starka ekonomiska band till Kanada.

Även i Maine har den republikanska senatorn Susan Collins arbetat för lättnader för företag som är beroende av kanadensiska varor.

Det visar hur tullarna kan skapa motsättningar mellan ambitionen att skydda amerikansk industri och behovet av fungerande handel över gränsen.

För Trump är handelsfrågorna dessutom en central del av den ekonomiska politiken.

Det finns däremot inget bekräftat besked om att söndagens samtal genomfördes på grund av det stundande valet.

Kanada stärker samtidigt samarbetet med EU

Parallellt med de nya samtalen med USA försöker Kanada utveckla sina ekonomiska relationer med andra handelspartner.

Den 30 oktober lanserade Kanada och EU ett fördjupat samarbete under namnet Alliance for the Future vid ett toppmöte i Montréal.

Samarbetet omfattar bland annat handel, teknisk utveckling, energi, kritiska råvaror, forskning och ekonomisk säkerhet.

Parterna ska också fortsätta diskutera formerna för en närmare relation inför ett kommande toppmöte 2027.

Det innebär däremot inte att Kanada har fått något associerat medlemskap i EU eller att ett sådant medlemskap redan har beslutats.

Hurbra har tidigare rapporterat om diskussionerna kring ett närmare EU-samarbete och det strukna förslaget om associerat medlemskap.

För Kanada handlar utvecklingen bland annat om att bredda sina ekonomiska möjligheter i ett läge där relationen till den största handelspartnern, USA, blivit mindre förutsägbar.

EU-samarbetet kan ge ytterligare möjligheter inom industri, energi och handel, men förändrar inte omedelbart det starka beroendet av den amerikanska marknaden.

När kan ett nytt handelsavtal vara klart?

Något datum för en slutlig uppgörelse har inte presenterats.

Det konkreta beskedet från Carney den 1 november är att förhandlingsgrupperna ska arbeta vidare under de kommande veckorna.

Nästa avgörande steg blir om USA och Kanada kan enas om faktiska tullsänkningar och vilka produkter som i så fall ska omfattas.

Först när parterna presenterar gemensamma villkor går det att bedöma hur omfattande ett nytt handelsavtal blir och vilken betydelse det kan få för företag och konsumenter.