Donald Trump håller dörren öppen för en ny kraftig amerikansk attack mot Iran. Samtidigt kommer betydligt mer hoppfulla signaler från Pakistan och Qatar om de pågående förhandlingarna. Kontrasten är tydlig: ett diplomatiskt genombrott kan vara på väg, men en ny militär eskalering kan fortfarande snabbt skaka både oljepriset och den globala sjöfarten.
USA:s president Donald Trump beskriver nu två möjliga vägar framåt i konflikten med Iran.
I en intervju med Real America’s Voice, som släpptes sent på måndagen och uppmärksammades under tisdagen den 11 augusti, sade Trump att USA antingen kan fortsätta på den nuvarande vägen och låta Iran försvagas ekonomiskt eller välja ett betydligt hårdare alternativ.
Enligt Reuters beskrev Trump det senare som att USA kan slå till mot Iran ”really, really hard”, riktigt, riktigt hårt.
Trump hävdade samtidigt att USA har ett kraftigt ekonomiskt övertag genom kontrollen över frysta iranska tillgångar och beskrev Iran som svåra och lömska förhandlare.
Det finns däremot inget besked om att USA har fattat beslut om en ny attack. Trumps uttalande innebär att han uttryckligen håller en omfattande militär insats öppen som ett alternativ medan förhandlingarna fortsätter.
Pakistan ser en uppgörelse närma sig
Det som gör uttalandet särskilt anmärkningsvärt är tidpunkten.
Nästan samtidigt kommer betydligt mer optimistiska signaler från de länder som försöker medla i konflikten.
Pakistans försvarsminister Khawaja Asif sade på tisdagen att utvecklingen under de senaste två till tre dagarna tyder på att USA och Iran närmar sig någon form av uppgörelse.
Pakistan har varit en av de centrala medlarna mellan parterna och beskedet bidrog direkt till ökad optimism om att konflikten kan börja röra sig mot en diplomatisk lösning.
Qatar rapporterar samtidigt framsteg i en annan central del av förhandlingarna.
Enligt landets utrikesdepartement har samtalen mellan Iran och Oman om hur Hormuzsundet ska hanteras kommit långt.
Det betyder däremot inte att ett fullständigt fredsavtal mellan USA och Iran är klart.
Förhandlingarna om Hormuzsundet handlar specifikt om sjöfarten genom en av världens viktigaste transportleder för olja och gas.
Iran har dessutom gjort klart att en överenskommelse om sjöfarten inte automatiskt innebär att sundet öppnas helt igen.
Iran ställer flera krav
Iran har fortsatt att säga att landet inte för direkta förhandlingar med USA. Budskap mellan parterna går i stället genom mellanhänder.
Teheran har bland annat krävt ekonomisk kompensation och ett slut på amerikanska sanktioner och militära hot.
Trump har i sin tur krävt att Iran ska betala ersättning till USA för skador som han anser att landet orsakat under omkring 50 år.
Det är alltså fortfarande betydande frågor som skiljer parterna åt trots de mer positiva signalerna från Pakistan och Qatar.
Samtidigt fortsätter det allvarliga säkerhetsläget till sjöss.
Trafiken genom Hormuz ligger fortfarande långt under normala nivåer. Under måndagen passerade enligt Reuters endast sex fartyg genom sundet. Före kriget låg trafiken på omkring 130 till 140 fartyg per dag.
Det innebär att en av världsekonomins viktigaste sjöfartsleder i praktiken fortfarande är kraftigt störd.
Oljepriset reagerade direkt
Marknaden reagerar mycket snabbt på varje förändring i förhandlingsläget.
Brentoljan steg under tisdagen mot 90 dollar per fat när oron kring konflikten var hög. När uppgifterna från Pakistan och Qatar om framsteg i förhandlingarna kom föll priset tillbaka mot omkring 87 dollar.
Det visar hur stor betydelse situationen kring Iran och Hormuz har för energimarknaden.
Ungefär en femtedel av världens olja och flytande naturgas passerade genom Hormuz före kriget. Störningarna i sundet har därför fått konsekvenser långt utanför Mellanöstern.
Tidigare fredssignaler kring sundet har också pressat ned oljepriset snabbt.
Trumps nya uttalande visar samtidigt varför marknaden fortfarande har anledning att vara försiktig.
Om förhandlingarna misslyckas och USA väljer det militära alternativ som presidenten nu beskriver kan situationen snabbt förändras igen.
Kan märkas även i Sverige
För svenska hushåll är kopplingen framför allt oljepriset, drivmedelspriserna och inflationen.
Riksbanken har tidigare pekat på störningarna kring Hormuz som en faktor bakom högre energi- och drivmedelspriser och ett ökat kostnadstryck för svenska företag.
En ny militär eskalering skulle kunna öka osäkerheten kring oljeleveranserna ytterligare och lägga tillbaka en större riskpremie på oljepriset.
Det skulle i förlängningen kunna påverka bland annat svenska bensin- och dieselpriser, transportkostnader och inflation.
Utvecklingen går samtidigt åt två helt olika håll.
Pakistan och Qatar talar om förhandlingar som gör framsteg. Donald Trump gör samtidigt klart att USA fortfarande kan välja en betydligt hårdare militär väg.
Så länge båda alternativen finns kvar lär varje nytt besked från förhandlingsrummen och Vita huset kunna märkas snabbt även på världens energi- och finansmarknader.