Demokraterna har ett tydligt övertag inför mellanårsvalet i USA den 3 november. I en ny opinionsmätning får partiet stöd av 52 procent av de sannolika väljarna, mot 44 procent för Republikanerna. Samtidigt sjunker president Donald Trumps förtroendesiffror till den lägsta nivån i en av USA:s mest långvariga mätserier.

Det är ABC News, Washington Post och Ipsos som står bakom undersökningen, genomförd den 9–13 oktober och publicerad den 18 oktober. Med drygt två veckor kvar till valet visar den både ett växande demokratiskt försprång och ett omfattande missnöje med presidentens arbete.

Bland de sannolika väljarna leder Demokraterna med åtta procentenheter. Även när samtliga registrerade väljare räknas är skillnaden åtta procentenheter, 50 mot 42 procent.

Det innebär en förändring sedan juli, då Demokraternas försprång bland registrerade väljare var tre procentenheter. Då var siffrorna 48–45.

Trumps stöd nere på 33 procent

Samtidigt godkänner bara 33 procent av de tillfrågade vuxna amerikanerna hur Donald Trump sköter presidentämbetet. Hela 66 procent underkänner hans arbete.

Det är den lägsta noteringen för Trump i ABC News och Washington Posts historiska mätserie, som omfattar båda hans presidentperioder.

Rekordet gäller just denna mätserie. I september visade en annan undersökning från Reuters och Ipsos att Trumps stöd hade sjunkit till 32 procent. De båda resultaten kommer från olika undersökningar och ska inte läsas som en direkt förändring mellan september och oktober.

En viktig skillnad i den nya mätningen är också vilka som tillfrågats. Siffran 33 procent gäller samtliga vuxna i undersökningen. Bland registrerade väljare är Trumps godkännande något högre, 37 procent.

Ekonomin tynger presidentens siffror

Undersökningen visar ett utbrett missnöje med den ekonomiska utvecklingen.

Tre av fyra amerikaner beskriver landets ekonomi i negativa ordalag. Nästan lika många, 72 procent, anser att USA utvecklas åt fel håll.

Framför allt är hushållens levnadskostnader ett problem för presidenten. Bara 21 procent godkänner hans hantering av dessa kostnader. Samtidigt anser 71 procent att bensinen är för dyr och 60 procent att matvarorna kostar för mycket.

Nästan hälften, 48 procent, uppger att de har det ekonomiskt sämre än när Trump inledde sin andra mandatperiod i januari 2025.

Missnöjet med ekonomin sammanfaller därmed med Republikanernas svagare ställning i kongressopinionen. Men mätningen visar inte att alla som är missnöjda med priserna kommer att rösta demokratiskt.

Oberoende väljare ger Demokraterna ett stort övertag

En särskilt intressant del av undersökningen gäller väljare som inte identifierar sig med något av de två stora partierna.

Bland sannolika väljare som betecknar sig som oberoende stöder 56 procent Demokraternas kandidater, medan 35 procent föredrar Republikanerna.

Det är en betydligt större skillnad än i väljarkåren som helhet.

Undersökningen pekar också på skillnader i engagemang. Bland demokratiska väljare uppger 72 procent att de är helt säkra på att rösta, jämfört med 65 procent bland republikanska väljare.

Dessutom följer demokratiska väljare det kommande valet i större utsträckning.

Det betyder inte att valdeltagandet kommer att bli exakt så. Däremot visar siffrorna varför mobiliseringen av de egna väljarna kan få stor betydelse den 3 november.

En separat undersökning från Pew Research Center, publicerad den 8 oktober, visade också ett demokratiskt försprång på åtta procentenheter, 44–36. Pew använde delvis andra frågor och metoder, så de absoluta stödsiffrorna är inte direkt jämförbara. Båda undersökningarna visar dock samma avstånd mellan partierna.

Varför opinionsledningen inte avgör kongressvalet

Demokraternas nationella försprång är politiskt betydelsefullt, men det går inte att direkt översätta åtta procentenheters ledning till ett visst antal mandat.

I mellanårsvalet den 3 november ska amerikanerna välja samtliga 435 ledamöter i representanthuset. Varje mandat avgörs i ett eget valdistrikt.

Det innebär att rösterna inte fördelas proportionellt mellan partierna på nationell nivå.

Ett parti kan exempelvis vinna stort i några redan säkra distrikt utan att få fler mandat där. Samtidigt kan ett fåtal röster i jämna distrikt avgöra vilket parti som får majoriteten i representanthuset.

Distriktens geografiska och politiska sammansättning spelar därför stor roll.

Republikanerna har en knapp majoritet i det nuvarande representanthuset. Enligt den officiella sammanställningen den 15 oktober hade partiet 218 mandat, medan Demokraterna hade 214. Ett mandat innehades av en oberoende ledamot och två var vakanta.

I ett fulltaligt representanthus krävs 218 mandat för egen majoritet.

Det gör de jämna distrikten särskilt viktiga, oavsett hur tydlig ledningen ser ut i nationella mätningar.

Senaten är en separat utmaning

Samtidigt hålls val till ungefär en tredjedel av senatens 100 platser.

Republikanerna kontrollerar för närvarande 53 mandat, medan Demokraterna och de oberoende senatorer som samarbetar med partiet tillsammans har 47.

För att nå 51 mandat behöver Demokraterna en nettoökning på fyra platser. Men vilka delstater som röstar och hur konkurrensen ser ut där är avgörande.

En nationell opinionsmätning om representanthuset säger därför mycket lite direkt om hur mandatfördelningen i senaten kommer att förändras.

Två veckor återstår till valet

ABC News, Washington Post och Ipsos har intervjuat 2 545 vuxna amerikaner. Undersökningen bygger på ett sannolikhetsbaserat urval och har en redovisad felmarginal på två procentenheter för samtliga vuxna.

Resultatet för sannolika väljare bygger på en modell som uppskattar vilka registrerade väljare som faktiskt kommer att rösta. Den modellen tillför ytterligare osäkerhet, eftersom valdeltagandet ännu inte är känt.

Den fullständiga undersökningen och metodredovisningen finns hos Ipsos.

Med valet den 3 november nära visar mätningen att Demokraterna har ett nationellt opinionsövertag och att Trump har ett svagt stöd i den undersökta befolkningen.

Hur det påverkar maktfördelningen i kongressen avgörs däremot av resultaten i hundratals enskilda valkretsar och de delstater där senatsmandat står på spel.