Toyota Hilux Electric är en fullt användbar arbetsbil för företag med korta och förutsägbara körsträckor, men den ersätter inte dieselversionen i alla arbetsuppgifter. Elmodellen behåller fyrhjulsdrift, flak, vadningsförmåga och mycket av Hiluxens robusta grundidé. Samtidigt begränsas den av 257 kilometers WLTP-räckvidd, cirka 710 kilos lastvikt och bara 1 600 kilos dragvikt.

Det här är därför inte den självklara Hiluxen för den som drar tunga maskinsläp eller kör långa och oförutsägbara arbetsdagar. För fastighetsskötsel, kommunal drift, industriområden, hamnar, flygplatser och andra verksamheter där bilen återvänder till samma laddplats varje kväll kan kalkylen däremot vara betydligt bättre.

Kort omdöme om Toyota Hilux Electric

Toyota Hilux Electric löser en tydlig uppgift: att ge företag en elektrisk pickup utan att ta bort fyrhjulsdriften, flaket eller möjligheten att arbeta på dåliga vägar.

Den löser däremot inte hela diesel-Hiluxens uppdrag.

Föraren får acceptera lägre lastförmåga, mindre än halva dragvikten och en räckvidd som kräver planering. Det räcker inte att fråga om bilen klarar 257 kilometer enligt WLTP. Ett företag måste veta hur långt den kommer vintertid, med verktyg på flaket, på motorväg eller efter flera timmar på dåliga vägar.

Som allround-pickup får Hilux Electric 6 av 10. För en lokal verksamhet med egen laddning och rätt arbetsuppgifter är den värd 8 av 10.

Toyota Hilux Electric pris i Sverige

Hilux Electric säljs i Sverige som dubbelhytt och kostar från 679 900 kronor exklusive moms i utrustningsnivån Active. Legend kostar 714 900 kronor exklusive moms.

En jämförbar dieseldriven Hilux Hybrid 48V Active kostar 519 900 kronor exklusive moms. Elversionens merkostnad är därmed 160 000 kronor före eventuella stöd, skattefördelar och lägre energikostnader.

Modell	Pris exkl. moms	Räckvidd och kapacitet
Hilux Electric Active	679 900 kr	257 km, cirka 710 kg last, 1 600 kg släp
Hilux Hybrid 48V Active	519 900 kr	Upp till cirka 1 ton last, 3 500 kg släp
Isuzu D-Max BEV XRL	696 900 kr	263 km, upp till 990 kg last, 3 500 kg släp

Det är alltså inte en liten premie Toyota begär för eldriften. Hilux Electric måste antingen köras tillräckligt mycket för att spara in merkostnaden eller köpas av en verksamhet där låga lokala utsläpp har ett värde i sig.

Active framstår som det vettigaste utförandet. Den har redan fyrhjulsdriftssystemet Multi-Terrain Select, adaptiv farthållare, LED-strålkastare, uppvärmd ratt, uppvärmda framstolar och flera av de funktioner som behövs i en arbetsbil. Legend ger mer utrustning, men förbättrar inte räckvidden, dragvikten eller lastförmågan.

Aktuella priser och versioner finns på Toyotas svenska Hilux-sida.

Så långt kommer Hilux Electric i verkligheten

Batteriet har en bruttokapacitet på 59,2 kWh. Toyota anger upp till 257 kilometers WLTP-räckvidd vid blandad körning och betydligt längre räckvidd i ren stadskörning.

257 kilometer är emellertid inte en säker arbetsradie.

Förbrukningen påverkas kraftigt av sådant som är vanligt i en pickup:

• kyla och kupévärme
• motorvägshastighet
• last på flaket
• släpvagn
• grova däck
• terrängkörning
• lera, snö och mjukt underlag
• många korta körningar

Ett rimligt spann utan tung last är ungefär 170–225 kilometer beroende på temperatur, hastighet och vägtyp. Under en varm dag med lugn lokal körning kan bilen närma sig WLTP-siffran. Vid kall motorvägskörning kan räckvidden falla mot cirka 140 kilometer.

Det betyder inte att alla företag bara kan planera in 140 kilometer per dag. Men verksamheten behöver en reserv för omvägar, kyla, extra uppdrag och föraren som inte vill anlända med ett nästan tomt batteri.

För en problemfri vardag bör den normala planerade körsträckan helst ligga omkring 120–150 kilometer per dag. Då finns en rimlig marginal även när förhållandena inte är perfekta.

Ett företag som regelbundet behöver köra 200 kilometer innan bilen återvänder till depån bör inte utgå från att Hilux Electric alltid klarar uppgiften utan laddstopp.

Laddningen fungerar bäst vid egen depå

Hilux Electric kan snabbladdas med upp till 125 kW. Toyota anger ungefär 30 minuter från 10 till 80 procent under rätt förhållanden.

Det är godkänt för en elektrisk arbetsbil, men ett laddstopp mitt i arbetsdagen är fortfarande ett produktionsavbrott. Föraren ska ta sig till laddaren, koppla in bilen och stanna tillräckligt länge för att få en användbar mängd energi.

En laddning från 10 till 80 procent ger i praktiken ungefär 120–160 nya kilometer, beroende på förbrukningen.

Bilens starkaste upplägg är därför inte publik snabbladdning. Det är att den:

1. körs under dagen,
2. återvänder till företagets depå,
3. laddas under natten,
4. är färdig nästa morgon.

AC-laddningen är upp till 10 kW och en större laddning kan då göras på ungefär sex och en halv timme. Det passar en bil som står parkerad över natten.

Den som saknar egen laddplats tappar en stor del av både bekvämligheten och den ekonomiska fördelen.

Lastvikten räcker – men inte för allt

Hilux Electric får lasta cirka 710–715 kilo, beroende på version och utrustning.

Det är tillräckligt för många normala arbetsuppgifter. Några personer, verktyg, kablar, reservdelar och lättare material behöver inte vara något problem.

Men nyttolasten ska räcka till allt som placeras i bilen. Passagerare, fast monterad utrustning, kåpa, dragutrustning, verktygslådor och last på flaket räknas in.

En dieseldriven Hilux kan klara upp till omkring ett tons last. Skillnaden på närmare 300 kilo är stor för företag som använder pickupen som en verklig transportbil och inte bara som servicefordon.

Hilux Electric passar bättre för att transportera personal och utrustning än för att köra stora mängder tungt material.

Dragvikten är den största svagheten

Den tillåtna släpvagnsvikten är 1 600 kilo.

Diesel-Hilux klarar 3 500 kilo.

Detta är den tydligaste gränsen för vad elversionen kan användas till. Ett lättare släp, mindre arbetsredskap eller viss utrustning fungerar. Stora maskinsläp, tyngre båtar, väl lastade hästtransporter och andra riktigt tunga släp gör det inte.

Även ett släp som ligger under 1 600 kilo påverkar räckvidden. Luftmotståndet kan vara minst lika viktigt som vikten, särskilt på motorväg. Toyota anger ingen enkel siffra för hur långt bilen kommer med släp, eftersom resultatet varierar kraftigt mellan olika släp och hastigheter.

Företag som ofta drar tungt bör därför välja diesel-Hilux eller titta på en elektrisk konkurrent med högre dragvikt.

Det är svårt att bortförklara att Isuzu D-Max BEV får dra 3 500 kilo. Den visar att en eldriven pickup kan behålla den kapaciteten, även om räckvidden fortfarande påverkas kraftigt när ett tungt släp kopplas på.

Fyrhjulsdriften är en av bilens starkaste sidor

Hilux Electric har en elmotor på varje axel och elektrisk fyrhjulsdrift. Kraften kan fördelas mellan fram- och bakhjulen beroende på grepp och körläge.

Multi-Terrain Select har fem inställningar för olika underlag. Systemet ska ge föraren mycket av den kontroll som dieselversionen får genom sin mekaniska drivlina och lågväxel.

På papperet är terrängegenskaperna seriösa:

• 212 millimeters markfrigång
• 29 graders angreppsvinkel
• 24 graders utgångsvinkel
• 700 millimeters vadningsdjup
• 500 millimeters hjulartikulation

Vadningsdjupet är särskilt intressant. Batteriet och elsystemet är konstruerade för att bilen ska kunna användas i vatten på samma nivå som dieselmodellen.

Markfrigången är däremot betydligt sämre. Hilux Hybrid 48V har 309 millimeter, nästan tio centimeter mer än elbilen. Det är en märkbar skillnad i djupa spår, stenig terräng och på riktigt dåliga skogsvägar.

Hilux Electric bör därför inte avfärdas som en stadspickup med dekorativ fyrhjulsdrift. Den har verklig terrängkapacitet. Men dieselmodellen ger större marginal när underlaget blir som värst.

Kan driftskostnaden betala merkostnaden?

Elversionens ekonomiska fördel bygger på tre delar:

• låg fordonsskatt
• billig laddning på företagets egen anläggning
• möjlig klimatpremie för lätta ellastbilar

Hilux Electric har den grundläggande fordonsskatten på 360 kronor per år. Dieselversionens höga koldioxidutsläpp kan ge en skatt på omkring 27 000 kronor per år under de tre första åren.

Skatteskillnaden kan alltså närma sig 80 000 kronor på tre år.

En klimatpremie för lätta ellastbilar kan dessutom ge upp till 40 000 kronor, förutsatt att bilen och köparen uppfyller villkoren och att ansökan görs innan beställningen. Premien ska inte räknas som säker förrän den har godkänts.

Exempel på energikostnad

Med en elförbrukning på 2,7–3,2 kWh per mil och ett laddpris på 2 kronor per kWh blir energikostnaden cirka:

5,40–6,40 kronor per mil.

En diesel-Hilux som drar 0,98 liter per mil kostar cirka:

18,10 kronor per mil vid ett dieselpris på 18,50 kronor litern.

Skillnaden är ungefär 12 kronor per mil.

Om elversionen får full klimatpremie och skattefördelen räknas in kan en stor del av prisskillnaden försvinna under de första tre åren. Den återstående merkostnaden kan i ett förenklat exempel köras in på omkring 3 300 mil.

Utan klimatpremien krävs betydligt längre körning.

Kalkylen förändras också helt vid publik snabbladdning. Med ett pris på 6 kronor per kWh kostar elen ungefär 16–19 kronor per mil. Då är energikostnaden nära dieselbilens.

Hilux Electric blir alltså inte ekonomiskt självklar bara för att den drivs med el. Den blir ekonomiskt stark när företaget kan ladda billigt på den egna arbetsplatsen.

Hilux Electric mot diesel-Hilux

Dieselversionen är fortfarande den mest kompletta Hiluxen.

Den kostar mindre, går snabbt att tanka, klarar längre och mer oförutsägbara körningar, lastar mer och får dra 3 500 kilo. Dess större markfrigång passar också bättre på de sämsta vägarna.

Hilux Electric svarar med tystare drift, omedelbar kraft, låg skatt och betydligt lägre energikostnad vid egen laddning. Den slipper också lokala avgasutsläpp, vilket kan vara viktigt på industriområden, inomhusnära arbetsplatser och i kommunal verksamhet.

Valet är därför ovanligt tydligt.

Välj Hilux Electric när:

• bilen kör korta och planerade sträckor
• egen laddning finns
• släpet väger högst 1 600 kilo
• cirka 700 kilos nyttolast räcker
• bilen återvänder till samma plats varje dag
• låga lokala utsläpp är viktigt

Välj diesel-Hilux när:

• bilen ofta drar tungt
• nära ett ton last behövs
• arbetsdagen kan bli betydligt längre än planerat
• laddinfrastruktur saknas
• bilen kör långt på motorväg
• den används i mycket svår terräng

Fler köpdrivna biltester och jämförelser finns under Bilar på HurBra.

Isuzu D-Max BEV är den svåraste konkurrenten

Isuzu D-Max BEV kostar från 696 900 kronor exklusive moms som dubbelhytt. Det är bara 17 000 kronor mer än Hilux Electric Active.

Samtidigt får D-Max dra 3 500 kilo och lasta upp till 990 kilo. Det gör den till en betydligt mer komplett arbetsbil på papperet.

Räckvidden är ungefär densamma: 263 kilometer enligt WLTP mot Hiluxens 257 kilometer.

Isuzuns stora svaghet är laddningen. Den europeiska versionen är begränsad till 50 kW DC och behöver omkring en timme för att laddas från 20 till 80 procent. Hiluxens 125 kW är klart mer användbart när bilen måste laddas under arbetsdagen.

Toyota har också ett starkt garanti- och serviceupplägg, och Hilux klarar 700 millimeters vadningsdjup mot 600 millimeter för D-Max.

Köprådet blir ändå besvärligt för Toyota:

Den som verkligen behöver en elektrisk arbets-pickup för tung last och tunga släp bör titta på D-Max BEV först.

Hilux Electric är intressantare när laddhastighet, terrängsystem och Toyotas serviceorganisation är viktigare än maximal kapacitet.

Andra elektriska alternativ

Maxus eTerron 9

Maxus eTerron 9 kostar omkring 699 900 kronor exklusive moms. Den har ett stort batteri på 102 kWh, upp till 430 kilometers WLTP-räckvidd och får dra 3 500 kilo.

Den är betydligt bättre för längre körningar och tunga släp. Nyttolasten är däremot bara omkring 575 kilo, vilket begränsar hur mycket som kan läggas på själva bilen.

eTerron 9 är också större och mer påkostad än en traditionell arbets-Hilux. Den passar bättre som kombinerad tjänste-, fritids- och dragbil.

KGM Musso EV

KGM Musso EV kostar från cirka 469 900 kronor exklusive moms. Den har fyrhjulsdrift, 379 kilometers WLTP-räckvidd, omkring 690 kilos nyttolast och 2 300 kilos dragvikt.

Det är ett starkt erbjudande för den som prioriterar pris och räckvidd. Hilux svarar med större vadningsdjup, bättre markfrigång och en tydligare arbets- och terrängprofil.

Eldrivna transportbilar

Företag som egentligen inte behöver en pickup bör även jämföra med en elektrisk transportbil. En skåpbil skyddar lasten från väder och stöld, kan erbjuda större lastvolym och är ofta effektivare på asfalt.

Hilux Electric är främst rätt när flaket, fyrhjulsdriften, markfrigången och möjligheten att arbeta på dåliga vägar verkligen behövs. Den ska inte köpas enbart för att den ser mer robust ut än en skåpbil.

Garantier och långsiktigt ägande

Toyota lämnar tre års eller 100 000 kilometers nybilsgaranti. Elbilskomponenterna omfattas av fem år eller 100 000 kilometer.

Högvoltsbatteriet har ett skydd på åtta år eller 160 000 kilometer mot att kapaciteten sjunker under 70 procent.

Genom Toyota Relax kan garantiskyddet förlängas i samband med service upp till tio år eller 200 000 kilometer. För Hilux Electric finns dessutom möjlighet till ett särskilt batteriskydd upp till tio år eller en miljon kilometer om service- och kontrollvillkoren följs.

Det är viktigt att skilja på batteriskyddet och en garanti för hela bilen. Miljonkilometersgränsen gäller inte samtliga komponenter.

För företag som planerar att behålla bilen länge är Toyotas upplägg ändå ett tydligt argument, särskilt om service kan skötas inom företagets normala rutiner.

Vem bör köpa Toyota Hilux Electric?

Hilux Electric passar bäst för:

• kommuner och regioner
• fastighetsbolag
• park- och vägskötsel
• flygplatser och hamnar
• energibolag
• industriområden
• lokala serviceföretag
• tillsyn och inspektion på skogs- och grusvägar

Den gemensamma nämnaren är att bilen används inom ett avgränsat område eller längs kända rutter och återvänder till en laddare varje dag.

Den passar sämre för:

• skogsentreprenörer med långa dagar långt från elnätet
• byggföretag som drar tunga maskinsläp
• lantbrukare som ofta använder maximal dragvikt
• förare som regelbundet kör långa motorvägssträckor
• verksamheter utan egen laddplats
• företag som behöver nära ett ton nyttolast

Slutomdöme: bra specialverktyg, svag universallösning

Toyota Hilux Electric fungerar som arbetsbil, men bara när arbetsuppgiften passar bilen.

Fyrhjulsdriften, vadningsdjupet och flaket gör den betydligt mer användbar än en vanlig elektrisk transportbil på dåliga vägar. Laddningen är tillräckligt snabb, garantierna är starka och driftkostnaden kan bli låg för företag med egen laddning.

Problemet är att Hiluxen förlorar två av pickupens viktigaste egenskaper: riktigt hög dragvikt och förmågan att arbeta länge utan planering.

Den får dra 1 600 kilo i en klass där dieselversionen och Isuzu D-Max BEV klarar 3 500 kilo. Lastvikten på cirka 710 kilo räcker till servicearbete, men inte till alla de uppgifter som en traditionell Hilux används för.

För en kommunal driftgrupp, ett fastighetsbolag eller en lokal entreprenör med högst 150 kilometers normal dagskörning kan Hilux Electric vara ett smart och ekonomiskt arbetsredskap.

För den som vill ha en enda pickup som ska klara nästan allt är diesel-Hilux fortfarande det bättre köpet.