Torino har blivit ett av Serie A:s mest förutsägbara lag. Klubben har varit tillräckligt stark för att hålla bottenstriden på avstånd, men sällan tillräckligt bra för att på allvar hota lagen på Europaplatserna. Inför 2026/27 försöker Torino förändra det mönstret med Ignazio Abate som ny tränare och ett betydligt yngre lagbygge.
Det är en satsning med mer uppsida än på flera år. Kian Fitz-Jim, Pietro Comuzzo, Alessio Cacciamani, Diego Mascardi och Gaetano Oristanio ger Torino flera spelare som fortfarande kan utvecklas kraftigt, samtidigt som Giovanni Simeone, Nikola Vlašić, Cesare Casadei och Saúl Coco utgör en etablerad kärna.
Den stora frågan är om förändringen räcker för att flytta Torino från den eviga mitten av Serie A – eller om laget fortfarande saknar den spets och defensiva stabilitet som krävs för nästa steg.
Torino inför Serie A 2026/27
Torino slutade på tolfte plats 2025/26 med 45 poäng. Placeringen var knappast dramatisk i sig, men den fortsatte ett mycket tydligt mönster.
De fem senaste Serie A-placeringarna är:
- 2021/22: 10:a
- 2022/23: 10:a
- 2023/24: 9:a
- 2024/25: 11:a
- 2025/26: 12:a
Det är nästan svårt att illustrera Serie A:s mittenskikt tydligare.
Torino har under perioden haft tillräckligt mycket organisation och individuell kvalitet för att undvika verkliga krissäsonger, men saknat det extra som krävs för att göra 45–50 poäng till 55–60.
Inför 2026/27 försöker klubben inte bara förstärka några positioner. Valet av Abate och flera unga värvningar antyder ett försök att förändra själva riktningen på projektet.
Ignazio Abate tar över Torino
Ignazio Abate utsågs till huvudtränare i juni och har kontrakt till sommaren 2028.
Det är ett betydligt mer offensivt tränarval än att ta in ytterligare en etablerad Serie A-profil.
Abate är 39 år och har gjort en snabb tränarresa efter spelarkarriären. Han arbetade först inom Milans ungdomsverksamhet, tog därefter steget till seniorfotbollen och kommer närmast från en stark säsong med Juve Stabia.
Han har dessutom en tidigare koppling till Torino efter att ha spelat för klubben under säsongen 2008/09.
För Torino handlar anställningen framför allt om vad Abate kan bli snarare än om en lång meritlista från Serie A. Det gör tränarvalet till en av säsongens största möjligheter – och en av riskerna.
Vi går igenom samtliga tränarbyten inför säsongen i vår guide till Serie A:s tränare 2026/27.
Torinos värvningar sommaren 2026
Torinos transferfönster präglas framför allt av föryngring.
Flera av de nya spelarna är i en ålder där klubben både kan få sportslig utveckling och öka spelarnas marknadsvärde.
| Spelare | Förändring |
|---|---|
| Kian Fitz-Jim | Permanent från Ajax |
| Pietro Comuzzo | Lån från Fiorentina med köpoption |
| Eray Cömert | Fri transfer efter Valencia |
| Diego Mascardi | Permanent från Spezia |
| Gaetano Oristanio | Lån från Venezia med köpoption |
| Alessio Cacciamani | Åter efter lån i Juve Stabia |
| Ali Dembélé | Åter efter lån i Mantova |
| Giovanni Simeone | Övergången blir permanent |
| Sandro Kulenović | Övergången blir permanent |
Den mest intressanta kombinationen är kanske Fitz-Jim, Comuzzo och Cacciamani.
Fitz-Jim kommer från Ajax och kan ge Torino mer teknik centralt. Comuzzo är en ung mittback med potential att utvecklas till en långsiktig startspelare. Cacciamani känner redan Abates fotboll efter deras gemensamma tid i Juve Stabia.
Det gör att flera av sommarens förändringar passar direkt in i tränarvalet.
En fullständig överblick över marknaden finns i vår sammanställning över Serie A:s värvningar 2026/27.
Viktiga spelare som har lämnat Torino
Ombyggnaden innebär samtidigt att Torino tappar en del erfarenhet.
Guillermo Maripán har lämnat för Internacional och Valentino Lazaro för Al-Ain. Adrien Tameze har lämnat efter att kontraktet löpt ut, medan Saba Sazonov fortsatt till Getafe.
Dessutom har flera spelare som varit inlånade återvänt till sina ordinarie klubbar.
Framför allt Maripán och Lazaro är kännbara tapp eftersom båda kunde gå direkt in i laget. Torino måste därför inte bara förbättra förra säsongens svaga defensiv – det ska göras samtidigt som stora delar av den defensiva strukturen byggs om.
3–4–2–1 är Abates tydliga grundformation
Torino har spelat 3–4–2–1 genom försäsongen och behöll systemet när tävlingsmatcherna började.
Det är därmed mer än en tidig taktisk gissning.
Grundstrukturen innehåller tre mittbackar, två wingbacks med stora löpkrav, två centrala mittfältare och två offensiva spelare bakom en ensam nia.
Men formationen beskriver inte hela Abates idé.
Torino ska kunna flytta många spelare framåt när laget har bollen. Wingbackarna får en viktig roll i att skapa bredd medan de offensiva mittfältarna kan röra sig in i planen och fylla ytor runt anfallaren.
Abate har också visat att laget kan förändra sin struktur beroende på matchbilden. 3–4–2–1 kan exempelvis bli mer likt 4–4–2 i vissa skeden.
Det viktiga blir därför inte exakt var varje spelare står på en grafisk startelva, utan om Torino kan spela med högre tempo och mer teknisk kvalitet än under tidigare säsonger.
Trolig startelva för Torino 2026/27
Den första tävlingsmatchen gav en ganska tydlig bild av hur Abate tänker.
Trolig startelva i 3–4–2–1
Målvakt: Diego Mascardi
Backlinje: Pietro Comuzzo, Saúl Coco, Eray Cömert
Wingbacks: Marcus Pedersen, Alessio Cacciamani
Centralt mittfält: Kian Fitz-Jim, Gvidas Gineitis
Offensiva mittfältare: Cesare Casadei, Nikola Vlašić
Anfallare: Giovanni Simeone
Det finns fortfarande flera öppna positioner.
Målvaktsplatsen är kanske den tydligaste. Mascardi har fått förtroende, men är fortfarande mycket ung och har begränsad erfarenhet från seniorfotboll på högsta nivå. Alberto Paleari erbjuder betydligt större rutin, medan Franco Israel har haft skadeproblem.
Även mittbackspositionerna kan förändras. Comuzzo är en mycket intressant värvning, men Ardian Ismajli är ett etablerat alternativ och konkurrensen lär fortsätta.
Alessio Cacciamani kan bli Abates genombrottsspelare
Ingen spelare symboliserar det nya Torino lika tydligt som Alessio Cacciamani.
Den 19-årige vänsterspelaren kommer tillbaka efter en stark säsong i Juve Stabia, där just Abate var hans tränare. Han spelade 33 Serie B-matcher och stod för två mål och fyra assist.
Nu har han gått rakt in som vänster wingback.
Det är en position som passar både hans löpstyrka och Abates sätt att spela. Torino behöver bredd från wingbackarna för att de offensiva spelarna centralt ska kunna röra sig friare.
Samtidigt är Cacciamani fortfarande oprövad som ordinarie Serie A-spelare.
Han kan därför bli ett av säsongens verkliga genombrott – men Torino tar också en tydlig utvecklingsrisk genom att ge honom ett så stort ansvar direkt.
Kian Fitz-Jim ger mittfältet något nytt
Kian Fitz-Jim är en annan spelare som kan förändra lagets tak.
Den nederländske mittfältaren kommer från Ajax efter 72 framträdanden i klubbens A-lag och har fått en central roll direkt.
Torino har ofta haft tillräckligt med fysisk styrka och löpkapacitet på mittfältet. Det laget behöver mer av är spelare som kan kontrollera tempot, lösa press och föra bollen framåt med kvalitet.
Det är där Fitz-Jim blir intressant.
Om han kan etablera sig som en verklig spelmotor får Abate en mittfältstyp som kan hjälpa Torino att vinna matcher genom eget spel snarare än enbart organisation och dueller.
Comuzzo ska utvecklas bredvid Coco
Pietro Comuzzo är ett annat tydligt framtidsköp.
Torino lånar honom från Fiorentina med köpoption och ger honom möjligheten att etablera sig i en trebackslinje där Saúl Coco väntas fungera som det defensiva ankaret.
Coco blir oerhört viktig.
Förra säsongens Torino släppte in 63 mål i Serie A. Det är inte en siffra som går att kombinera med realistiska ambitioner om Europa.
Om Comuzzo ska utvecklas, Cömert anpassa sig och en ung målvakt eventuellt stå bakom dem krävs en mittback som kan bära en stor del av stabiliteten.
Den rollen ligger framför allt på Coco.
Simeone ger Torino en säker målskytt
Giovanni Simeone är mindre av ett utvecklingsprojekt och mer av en garanti.
Argentinaren gjorde elva Serie A-mål för Torino 2025/26 och går in i den nya säsongen som tydlig förstaanfallare.
Det är en viktig utgångspunkt för Abate.
Torino behöver inte börja sommaren med frågan om vem som över huvud taget ska göra målen. Simeone har visat att han kan producera på en bra Serie A-nivå.
Problemet är snarare taket.
Elva ligamål är starkt, men Torino saknar fortfarande den självklara 15–20-målsspelaren som kan avgöra flera jämna matcher på egen hand.
Därför behöver målproduktionen fortsätta komma från flera håll.
Vlašić och Casadei måste fortsätta leverera
Nikola Vlašić gjorde åtta ligamål förra säsongen och Cesare Casadei sex.
Tillsammans med Simeones elva och Che Adams sex stod de fyra spelarna för 31 av Torinos 44 Serie A-mål.
Det visar två saker.
För det första finns det redan en offensiv kärna som fungerar. Torino behöver inte bygga hela anfallet från början.
För det andra blir laget väldigt beroende av att samma spelare fortsätter producera.
I Abates 3–4–2–1 bör Vlašić och Casadei få roller nära Simeone, där de både kan attackera straffområdet och kombinera centralt.
Gaetano Oristanio ger ytterligare ett tekniskt alternativ och kan skapa verklig konkurrens om de offensiva platserna.
Che Adams och Zapata ger alternativ i anfallet
Che Adams går inte in i säsongen som självklar startspelare, men hans sex ligamål förra året gör honom till en värdefull del av truppen.
Bakom Simeone finns också Sandro Kulenović.
Duván Zapata har förlängt sitt kontrakt till 2028, men efter skadeproblemen går det inte att bygga hela Torinos anfallsprognos kring att han återgår till sin gamla nivå.
Om Zapata däremot kan bidra mer än under 2025/26 förändrar det konkurrensen rejält.
En fungerande Zapata skulle ge Abate ytterligare en anfallstyp och göra det lättare att förändra matchbilder från bänken.
Konkurrensen om platserna blir bättre
En av de positiva sakerna med truppbygget är att Torino på flera positioner får riktiga val.
Centralt konkurrerar Fitz-Jim och Gineitis med bland andra Emirhan İlkhan och Adrian Luongo.
Bakom Simeone kan Abate använda Casadei, Vlašić och Oristanio på olika sätt, medan Adams och Kulenović konkurrerar längre fram.
Ismajli kan pressa den tänkta trebackslinjen och Ali Dembélé ger fler alternativ på kanten.
Det är viktigt eftersom Abate själv har efterlyst högre intern konkurrens.
Torinos förstauppställning är inte dramatiskt bättre än för ett år sedan på varje position. Skillnaden kan i stället bli att det finns fler unga spelare som faktiskt kan utvecklas och förändra hierarkin under säsongen.
Försvaret är fortfarande den största frågan
Torino gjorde 44 mål förra säsongen.
Det är ingen fantastisk offensiv totalsiffra, men det verkliga problemet fanns i andra änden.
63 insläppta mål är alldeles för mycket.
Det är framför allt här Torino måste förbättras om tabellplaceringen ska förändras.
Abate måste lösa flera saker samtidigt: en delvis ny backlinje, en osäker målvaktshierarki och ett spelsätt där wingbackarna förväntas gå högt.
Det kan ge ett mer offensivt och attraktivt Torino, men kan också skapa stora ytor om presspelet inte fungerar.
Det blir därför missvisande att bara titta på de offensiva nyförvärven och tala om en ny era.
Torino tar nästa steg först när laget kan försvara bättre.
Den unga satsningen höjer både taket och risken
Det finns en tydlig logik i sommarens arbete.
Abate är ung.
Fitz-Jim är 23.
Oristanio är 23.
Comuzzo är 21.
Mascardi och Cacciamani är tonåringar.
Det är spelare som kan vara betydligt bättre i april än de är i augusti.
Det är också den viktigaste skillnaden mot ett Torino som bygger kring färdiga spelare med ganska välkända maxnivåer.
Men utveckling är aldrig linjär.
Abate har ännu inte tränat i Serie A. Mascardi saknar erfarenhet på den här nivån. Cacciamani ska möta Italiens bästa yttrar. Comuzzo förväntas vara en viktig del av ett försvar som redan måste förbättras kraftigt.
Det är fullt möjligt att flera av satsningarna träffar samtidigt. Det är också möjligt att laget blir ojämnt under den första halvan av säsongen.
Vad krävs för att Torino ska nå Europa?
Torino behöver inte bli ett helt annat lag över en natt.
Skillnaderna i Serie A:s mittenskikt är ofta små.
Men tre saker måste förändras.
1. Antalet insläppta mål måste ned rejält
63 insläppta är den tydligaste bromsklossen. Ett Torino som fortfarande släpper in omkring 60 mål kommer knappast slåss om sjundeplatsen.
2. De unga värvningarna måste bli skillnadsspelare
Det räcker inte att Fitz-Jim, Comuzzo och Cacciamani är intressanta. Minst ett par av dem behöver snabbt bli spelare som faktiskt höjer Torinos nivå.
3. Offensiven behöver ett högre tak
Simeone, Vlašić, Casadei och Adams gav laget mycket av målproduktionen 2025/26. För ett verkligt tabellkliv behöver antingen de producera ännu mer eller någon av Oristanio, Fitz-Jim, Cacciamani eller en annan spelare tillföra något som saknades förra året.
Torinos trupp kan fortfarande förändras
Serie A startar innan transferfönstret stänger, vilket gör att dagens Torino inte nödvändigtvis är det slutliga laget för hösten.
Abate har själv varit tydlig med att han vill se ytterligare kvalitet och konkurrens.
Det är särskilt relevant kring målvaktspositionen och truppens tekniska nivå.
Den aktuella spelartruppen och klubbens egna uppdateringar finns hos Torino FC.
Det innebär också att några positioner i den troliga startelvan kan förändras när transfermarknaden når sitt slutskede.
Hurbra tippar Torino 2026/27: plats 9–12
Torino känns mer spännande än slutplaceringen förra säsongen antyder.
Abate är ett modigare tränarval än klubben gjort på länge och det finns en tydlig idé bakom att kombinera honom med yngre spelare som Cacciamani, Fitz-Jim, Comuzzo, Mascardi och Oristanio.
Samtidigt är det för tidigt att göra Torino till ett självklart Europalag.
Försvaret kommer från en säsong med 63 insläppta mål. Målvaktssituationen är inte helt satt. Den nya tränaren är oprövad på Serie A-nivå och flera av spelarna som ska höja taket måste först visa att de klarar det.
Huvudscenariot är därför plats 9–12.
En lyckad säsong kan däremot föra Torino upp mot plats sju eller åtta. Det kräver framför allt att Abate snabbt får ordning på defensiven och att åtminstone ett par av de unga satsningarna utvecklas till verkliga kvalitetsspelare.
Nedsidan finns också. Om den nya backlinjen inte fungerar och det unga laget behöver lång tid för att anpassa sig kan Torino i stället hamna omkring plats 13–15.
Vårt samlade resonemang om hela ligan finns i Serie A-tabelltipset 2026/27.
Det mest intressanta med Torino 2026/27 är därför inte att klubben redan ser ut som ett topplag.
Det är att Torino för första gången på ett tag har byggt ett lag där flera centrala delar fortfarande kan bli mycket bättre.
Efter fem raka säsonger mellan nionde och tolfte plats är det åtminstone en verklig möjlighet att bryta mönstret.