Formel 1-kvalet består av tre separata delar: Q1, Q2 och Q3. Alla förare börjar i Q1, de långsammaste slås ut och de tio snabbaste gör till slut upp om pole position i Q3. I det aktuella formatet körs Q1 i 18 minuter, Q2 i 15 minuter och Q3 i 13 minuter.
Det är förarens snabbaste giltiga varv i varje kvaldel som räknas. Tiderna följer inte med till nästa del, och kvalresultatet är inte alltid samma sak som den slutliga startuppställningen. Gridstraff, komponentbyten och regelbrott kan flytta en förare efter att kvalet är avslutat.
Q1, Q2 och Q3 – så ser formatet ut
| Kvaldel | Förare och tid | Resultat |
|---|---|---|
| Q1 | 22 förare, 18 minuter | Sex slås ut |
| Q2 | 16 förare, 15 minuter | Sex slås ut |
| Q3 | 10 förare, 13 minuter | Pole och plats 1–10 avgörs |
Tabellen visar det aktuella formatet med 22 behöriga bilar. Antalet förare som slås ut anpassas efter startfältets storlek. Om antalet bilar förändras kan även elimineringen och passens längd ändras.
Vad betyder Q1, Q2 och Q3?
Bokstaven Q står för qualifying, alltså kvalificering. Siffrorna visar vilken del av kvalet som körs.
Q1 är den första kvaldelen och den enda där hela startfältet deltar. De snabbaste går vidare till Q2, där ytterligare förare slås ut. De tio som återstår kör Q3 och tävlar om de främsta kvalpositionerna.
Varje del är en ny tidtagning. En förare kan vara snabbast i Q1 och ändå slås ut i Q2. Tiden från Q1 ger ingen fördel när Q2 börjar.
Samma sak gäller mellan Q2 och Q3. De tio förarna börjar Q3 utan någon medförd varvtid.
Så fungerar Q1
Alla 22 förare får delta i Q1. Passet pågår i 18 minuter och förarna kan normalt göra flera försök.
När tiden är slut slås de sex långsammaste förarna ut. De placeras på plats 17–22 i kvalresultatet. De 16 snabbaste går vidare till Q2.
För att gå vidare krävs alltså att föraren är bland de 16 snabbaste när samtliga påbörjade varv har avslutats.
En förare som ligger på plats 15 eller 16 med en minut kvar är inte säker. Flera konkurrenter kan fortfarande vara ute på snabba varv och förbättra sina tider efter att klockan har nått noll.
När Q1 är färdigt raderas Q1-tiderna för de förare som gått vidare. De börjar om från noll i Q2.
Så fungerar Q2
Q2 körs av de 16 förare som överlevde Q1. Passet pågår i 15 minuter.
Även här räknas varje förares snabbaste giltiga varv. De sex långsammaste slås ut och får kvalpositionerna 11–16. De tio snabbaste går vidare till Q3.
Gränsen för avancemang ligger därför vid plats 10. Föraren på tionde plats är den sista som går vidare, medan föraren på elfte plats är den första som slås ut.
När Q2 är färdigt raderas tiderna för de tio kvarvarande förarna. En mycket snabb Q2-tid kan alltså inte användas för att vinna Q3.
Så fungerar Q3 och pole position
Q3 körs av de tio snabbaste förarna från Q2. Passet pågår i 13 minuter och avgör kvalpositionerna 1–10.
Föraren som sätter den snabbaste giltiga tiden i Q3 tar pole position. Det betyder att föraren har vunnit kvalet.
De övriga förarna placeras efter sina snabbaste giltiga Q3-tider. Den näst snabbaste blir tvåa, den tredje snabbaste blir trea och så vidare.
Det är vanligt att Q3-förarna gör två huvudsakliga försök:
- Ett första varv tidigt i passet.
- Ett sista försök när banan ofta är snabbare.
Det första försöket fungerar som en säkerhet. Om det sista varvet förstörs av ett misstag, trafik eller en flagga har föraren fortfarande en giltig tid.
Hur räknas kvaltiden?
Det är förarens snabbaste giltiga varv i den aktuella kvaldelen som räknas.
En förare kan köra fem tidtagna varv men placeras bara efter det snabbaste. De långsammare varven påverkar inte resultatet så länge det snabbaste varvet är giltigt.
Om den snabbaste tiden raderas används i stället förarens näst snabbaste giltiga tid. Finns ingen annan giltig tid kan föraren bli utan kvaltid i den aktuella delen.
Vad är ett utvarv och ett flygande varv?
När bilen lämnar depån kör föraren först ett utvarv. Det används för att värma däck och bromsar, ladda batteriet och skapa tillräcklig lucka till andra bilar.
När föraren passerar start- och mållinjen börjar det tidtagna varvet, ofta kallat det flygande varvet.
Efter försöket kör föraren vanligtvis ett avkylningsvarv eller återvänder till depån. I vissa situationer kan föraren förbereda sig för ett nytt snabbt varv utan att byta däck.
Vad betyder cutgränsen i Formel 1?
Cutgränsen är den sista placeringen som ger avancemang.
I Q1 ligger cutgränsen mellan plats 16 och 17. Föraren på plats 16 går vidare, medan föraren på plats 17 slås ut.
I Q2 ligger gränsen mellan plats 10 och 11.
Cutgränsen är inte en fast varvtid. Den flyttas när förarna förbättrar sig. En tid som räcker för plats 12 mitt i Q1 kan vara för långsam några minuter senare.
I tv-sändningar visas ofta de förare som ligger nära gränsen. De kan beskrivas som att de är ”på bubblan” eller riskerar att hamna under strecket.
Får föraren avsluta varvet när tiden har gått ut?
Ja. En förare som har passerat start- och mållinjen innan klockan når noll får avsluta sitt påbörjade varv.
Föraren måste däremot hinna över linjen i tid för att få inleda försöket. Att befinna sig några meter före startlinjen när klockan når noll räcker inte.
Därför kan ett kval fortsätta i mer än en minut efter att tiden har gått ut. Resultatet är inte slutgiltigt förrän alla förare som var ute på giltiga försök har avslutat sina varv.
Varför hinner en förare ibland inte starta sitt sista varv?
Kvalförarna försöker skapa en lucka framför sig utan att köra så långsamt att de missar tidsgränsen.
Det kan misslyckas av flera orsaker:
- bilen skickas ut för sent från depån
- det uppstår kö vid depåutfarten
- flera förare saktar ned för att skapa luckor
- föraren fastnar bakom långsamma bilar
- teamet räknar fel på tiden
- en gul eller röd flagg avbryter förberedelserna
- föraren behöver köra ett långsammare utvarv för att få rätt däcktemperatur
På vissa banor kan många bilar lämna depån samtidigt inför de sista försöken. Då bildas en kö på banan där alla försöker undvika trafik utan att själva hindra konkurrenterna.
Förare får inte köra onödigt långsamt, farligt eller oberäkneligt. Tävlingsledningen kan dessutom fastställa en maximal tillåten tid för vissa delar av varvet.
Vad händer om två förare sätter samma kvaltid?
Om två eller flera förare sätter exakt samma tid placeras den förare främst som satte tiden först.
Exempel:
- Förare A kör 1.20,000.
- Förare B kör 1.20,000 tre minuter senare.
- Förare A placeras före förare B.
Regeln gör att det alltid går att skilja förarna åt även när tidtagningen visar samma tusendel.
Vad betyder pole position?
Pole position är den främsta kvalplaceringen. Den tas normalt av föraren som är snabbast i Q3.
Föraren med pole har vunnit kvalet och är kvalets officiella etta. Det betyder däremot inte alltid att föraren faktiskt startar loppet från den första rutan.
Ett gridstraff kan flytta föraren längre bak. Föraren kan fortfarande beskrivas som kvalets pole-sitter, medan en annan förare får den främsta platsen på den slutliga startgriden.
Pole position och första startplats är alltså vanligtvis samma sak, men inte alltid.
Varför blir banan ofta snabbare under kvalet?
När bilarna kör läggs mer gummi på idealspåret. Greppet ökar och banan kan bli snabbare, särskilt under ett torrt kval.
Det är en viktig anledning till att teamen gärna väntar med det sista försöket. Ett varv under den sista minuten kan köras på en bättre bana än ett varv tio minuter tidigare.
Utvecklingen är inte garanterad. Förhållandena kan också bli sämre genom:
- regn
- lägre temperatur
- kraftigare vind
- grus eller smuts på banan
- gula flaggor
- röda flaggor
- tätare trafik
När regn närmar sig försöker teamen i stället få ut sina förare tidigt. Då kan den bästa kvaltiden sättas långt innan passet avslutas.
Hur påverkar trafik kvalvarvet?
Föraren behöver ett tillräckligt stort fritt område framför bilen för att kunna köra ett snabbt varv.
Kommer bilen för nära en långsammare konkurrent kan föraren tvingas bromsa eller välja en sämre linje. Även turbulent luft från bilen framför kan minska det aerodynamiska greppet i snabba kurvor.
Föraren framför får samtidigt inte hindra en snabbare bil på ett orimligt sätt. Domarna kan utreda händelsen som impeding, alltså att en förare har varit i vägen för en annan.
Ett sådant regelbrott kan leda till gridstraff även om den hindrande föraren själv satt en snabb kvaltid.
Hur påverkar slipstream kvalet?
Slipstream, även kallat tow eller sug, kan ge högre fart på raksträckorna. Bilen framför bryter luften och minskar luftmotståndet för bilen bakom.
På banor med långa raksträckor kan förarna därför försöka placera sig på ett avstånd som ger draghjälp utan att de kommer för nära i kurvorna.
Avståndet måste vara rätt:
- För stort avstånd ger liten eller ingen slipstream.
- Ett bra avstånd kan ge högre toppfart.
- För kort avstånd kan ge smutsig luft och sämre grepp.
- Tät trafik kan förstöra både däckförberedelsen och själva kvalvarvet.
Jakten på slipstream kan leda till att många förare samlas i slutet av utvarvet. Det ökar risken för köer, missade tidsgränser och utredningar om hindrande körning.
Hur påverkar gula flaggor kvalet?
En gul flagg betyder att det finns en fara på eller nära banan.
Vid enkel gul flagg ska föraren tydligt minska farten, vara beredd att ändra riktning och kunna visa att flaggan har respekterats. Det går normalt inte att köra ett konkurrenskraftigt kvalvarv genom området.
En enkel gul flagg innebär inte automatiskt att varje varvtid raderas. Föraren måste däremot kunna visa att farten har sänkts tillräckligt.
Vid dubbel gul flagg ska föraren sänka farten betydligt och vara beredd att stanna. Under kvalet raderas tiden på det berörda varvet.
En gul flagg under slutsekunderna kan därför hindra flera förare från att förbättra sig, även om de själva inte varit inblandade i incidenten.
Vad händer vid röd flagg?
En röd flagg stoppar kvalet. Förarna ska sakta ned, avbryta sina försök och återvända till depån.
Klockan stoppas normalt och passet kan återupptas när banan är säker. De tider som redan har satts gäller fortfarande.
Om avbrottet kommer mycket sent kan tävlingsledaren bedöma att det inte finns tillräckligt med tid för att återuppta passet. Då kan den rådande ställningen bli slutresultatet.
En förare som orsakar en röd flagg kan därmed indirekt hindra konkurrenterna från att förbättra sig. Eventuella bestraffningar bedöms separat av domarna utifrån händelsen och reglerna.
Varför raderas varvtider i Formel 1?
En varvtid kan raderas när föraren har brutit mot en regel under varvet. Den vanligaste orsaken är track limits.
Track limits
Banans gräns markeras normalt av den vita linjen. Linjen räknas som en del av banan, men kantstenen utanför gör det inte.
Bilen har lämnat banan när ingen del av däcken längre är i kontakt med banan eller den vita linjen.
Om föraren överskrider gränsen under ett kvalvarv kan tiden raderas. Föraren förlorar då hela varvet, inte bara den tid som kan ha tjänats i den aktuella kurvan.
En raderad tid kan få stora konsekvenser:
- föraren faller under cutgränsen
- föraren slås ut i Q1 eller Q2
- en Q3-förare förlorar pole
- föraren blir utan giltig tid
Om föraren har en tidigare giltig tid används den i resultatet.
Flaggor och andra regelbrott
En kvaltid kan även påverkas av exempelvis dubbel gul flagg eller andra instruktioner från tävlingsledningen.
Gridstraff för hindrande körning eller tekniska överträdelser fungerar annorlunda. Då kan själva kvaltiden stå kvar samtidigt som föraren flyttas på startgriden.
Vad händer om en förare inte sätter en giltig tid?
En förare kan bli utan giltig tid om bilen går sönder, om föraren kraschar eller om samtliga varv raderas.
I Q1 innebär det att föraren inte får en vanlig klassificerad kvaltid. För att få starta loppet krävs då normalt ett beslut från domarna.
Domarna kan bland annat ta hänsyn till:
- tider från fria träningar
- om föraren tidigare visat tillräcklig fart
- varför ingen giltig kvaltid sattes
- väder och andra särskilda omständigheter
En förare som får tillstånd att starta placeras bakom de klassificerade förarna.
Vad är 107-procentsregeln?
107-procentsregeln används i Q1.
En förare som slås ut och vars bästa tid är långsammare än 107 procent av den snabbaste Q1-tiden blir normalt oklassificerad.
Om den snabbaste Q1-tiden är 1.30,000 blir gränsen:
- 90 sekunder × 1,07 = 96,3 sekunder
- 107-procentsgränsen blir 1.36,300
En förare som kör långsammare än 1.36,300 hamnar då utanför gränsen.
Det innebär inte alltid ett automatiskt startförbud. Domarna kan ge föraren tillstånd att delta om det finns tillräckliga skäl och annan dokumenterad fart.
Regeln används normalt inte på samma sätt när tävlingsledningen har förklarat banan våt.
Hur rangordnas förare utan tid i Q2 eller Q3?
Det kan hända att flera förare går vidare till en kvaldel men inte sätter någon giltig tid.
FIA skiljer då bland annat på om föraren:
- har påbörjat ett flygande varv
- har lämnat depån men inte påbörjat ett flygande varv
- inte har lämnat depån
Förare som hunnit påbörja ett försök placeras normalt före dem som inte gjort det. Resultatet från den föregående kvaldelen används för att skilja förare inom samma kategori.
Det betyder att två förare utan Q3-tid inte nödvändigtvis placeras i samma ordning som de körde ut ur depån.
Kvalresultat och slutlig startgrid är inte samma sak
När Q3 är färdigt finns ett kvalresultat. Därefter ska FIA ta hänsyn till samtliga bestraffningar och beslut som påverkar starten.
Startuppställningen kan ändras av:
- gridstraff för incidenter
- motor- eller komponentbyten
- brott mot parc fermé
- diskvalifikation från kvalet
- krav på start från depån
- sena tekniska problem
- att en förare inte kan starta
En förare kan därför kvala in som trea men starta som åtta. Det korrekta är då att skriva att föraren blev trea i kvalet men flyttades fem platser på griden.
Det är också viktigt att vänta på den slutliga startuppställningen när flera förare har bestraffningar. Straffen läggs inte alltid på genom att enkelt flytta varje förare ett bestämt antal rutor i den synliga kvaltabellen. FIA måste även lösa situationer där flera straffade förare annars skulle hamna på samma plats.
Skillnaden syns tydligt i artiklar som redovisar en färdig startordning inför ett Formel 1-lopp, där kvalresultat och efterföljande beslut måste räknas samman.
Tar någon annan över pole position efter ett gridstraff?
Inte nödvändigtvis.
Föraren som var snabbast i Q3 kan fortfarande räknas som kvalets pole-sitter även om ett gridstraff gör att en annan förare startar från den främsta rutan.
Det är därför viktigt att skilja på:
- vem som var snabbast i kvalet
- vem som står på första startplats
- vem som officiellt anges som pole-sitter i statistiken
I vardagligt språk blandas begreppen ofta ihop. För en tydlig resultatartikel bör både kvalplaceringen och den faktiska startpositionen anges.
Hur fungerar kvalet under en sprinthelg?
En sprinthelg innehåller både ett sprintkval och det vanliga kvalet.
Sprintkvalet kallas SQ1, SQ2 och SQ3 och bestämmer startordningen till sprinten. Det vanliga kvalet med Q1, Q2 och Q3 bestämmer kvalresultatet till söndagens Grand Prix.
I det aktuella sprintformatet körs:
- SQ1 i 12 minuter
- SQ2 i 10 minuter
- SQ3 i 8 minuter
Elimineringen följer samma grundidé som i det vanliga kvalet: förare slås ut efter de två första delarna och tio gör upp i den sista.
Sprintens resultat bestämmer inte söndagens startgrid. Söndagens lopp har sitt eget vanliga kval.
Däckreglerna och sprintformatet kan ändras mellan säsonger, vilket gör det viktigt att skilja den permanenta grundprincipen från de aktuella detaljreglerna.
Vanliga missförstånd om Q1, Q2 och Q3
Fem förare slås alltid ut
Nej. Antalet beror på hur många bilar som deltar. Med 22 bilar slås sex ut i Q1 och sex i Q2.
Tiderna läggs ihop genom hela kvalet
Nej. Tiderna raderas mellan Q1, Q2 och Q3 för förarna som går vidare.
Den snabbaste tiden under hela kvalet ger pole
Inte om den sattes i Q1 eller Q2. Pole avgörs av resultatet i Q3.
Varvet stoppas när klockan når noll
Nej. Ett varv som påbörjades i tid får köras färdigt.
Alla gula flaggor raderar automatiskt tiden
Nej. Enkel gul och dubbel gul innebär olika krav. Vid dubbel gul raderas kvaltiden på det berörda varvet.
107 procent räknas från pole-tiden
Nej. Gränsen räknas från den snabbaste tiden i Q1.
Den som vinner kvalet startar alltid först
Nej. Gridstraff och andra beslut kan ändra den slutliga startuppställningen.
Sprintkvalet bestämmer söndagens startgrid
Nej. Sprintkvalet bestämmer griden till sprinten. Det vanliga kvalet bestämmer grunden för söndagens grid.
Det viktigaste att komma ihåg
Q1, Q2 och Q3 är tre separata kvaldelar där de långsammaste förarna successivt slås ut. Snabbaste giltiga tiden i varje del räknas, men tiderna följer inte med till nästa omgång.
Q3 avgör pole position och kvalets tio främsta placeringar. Resultatet kan därefter ändras när gridstraff, tekniska beslut och andra bestraffningar räknas in i den slutliga startuppställningen.
Den fullständiga juridiska grunden finns i FIA:s aktuella sportsliga regler för Formel 1. Formatets detaljer kan ändras mellan säsonger, men grundprincipen är densamma: kör snabbt, sätt en giltig tid och håll dig på rätt sida om cutgränsen.