Polisen får varje dag tips om personer som någon i deras omgivning befarar kan vara på väg att begå ett allvarligt våldsdåd. Efter uppmärksammade skolattacker ökar inflödet tydligt. Om ett hot inte kan avfärdas som oseriöst sätter polisen in åtgärder.
Dagliga tips betyder inte dagliga attackplaner
Det är Nationella operativa avdelningen, Noa, som nu berättar om det återkommande inflödet. Tipsen kommer från människor som reagerat på uttalanden, beteenden eller andra tecken hos någon i deras närhet.
När ett skoldåd får stor uppmärksamhet blir fler vaksamma och fler hör av sig. Samma mönster syntes efter masskjutningen på Campus Risbergska 2025. I Örebro län uppgav polisen då att antalet tips om ensamagerande våldsverkare hade fördubblats.
Ökningen ska inte tolkas som att polisen upptäcker en konkret attackplan varje dag. Många tips speglar en oro som växer efter ett dåd. I inflödet finns också oseriösa hot, ryktesspridning och sådant som någon har gjort för att provocera eller skämta.
Noa har inte angett hur många tips som kommer en normal dag, hur stor ökningen är efter attacken i Fagersta eller hur stor andel som leder till en insats.
Polisen letar efter förändringar, inte en viss sorts person
Det finns ingen enkel profil som visar vem som kommer att begå en skolattack. Ensamhet, psykisk ohälsa, skolproblem eller ett udda beteende gör inte i sig en människa farlig. Sådana egenskaper är vanliga även hos människor som aldrig använder våld.
Polisens bedömning handlar i stället om konkreta beteenden och hur de utvecklas. En långvarig bakgrundsfaktor väger annorlunda än en ny handling som visar planering, ett utpekat mål eller en snabbt ökande vilja att använda våld.
Forskningen om ensamagerande våldsverkare pekar ut flera beteenden som kan behöva undersökas tillsammans:
| Varningssignal | Det här kan polisen titta efter |
|---|---|
| Förberedelse | Kartläggning av ett mål, planering eller anskaffning av vapen och annan utrustning. |
| Fixering | Ett allt starkare och mer aggressivt fokus på en person, skola, grupp eller upplevd oförrätt. |
| Identifiering | Att personen ser sig som en krigare eller börjar identifiera sig med tidigare attentatspersoner. |
| Test av förmåga | Ny eller grövre aggression som kan vara ett sätt att pröva den egna förmågan att använda våld. |
| Ökad aktivitet | Fler handlingar kopplade till ett mål under dagarna eller veckorna före ett tänkbart dåd. |
| Läckage | Att tankar, avsikter eller planer på våld berättas för andra eller publiceras på nätet. |
| Våld som enda utväg | Uttalanden om att personen är trängd och inte ser något annat alternativ än våld. |
| Direkt hot | Ett muntligt eller skriftligt hot mot ett mål eller personer som förknippas med det. |
Inte heller dessa signaler bevisar att ett dåd planeras. Det är kombinationen av beteenden, förändringen över tid och kopplingen till avsikt, mål och faktisk förmåga som behöver bedömas.
Så går ett tips vidare hos polisen
När ett tips kommer in försöker polisen först skilja det som faktiskt har observerats från tipsarens egen tolkning. Uppgifterna vägs sedan samman med information som redan finns om personen eller händelsen.
Specialutbildad personal bedömer hur konkret hotet är. De tittar bland annat på om det finns ett möjligt mål, tecken på förberedelser, tillgång till vapen, tidigare våld och en utveckling mot mer akut aktivitet. Bedömningen görs som en helhet, inte genom att automatiskt räkna antalet varningssignaler.
I många ärenden bedöms personen inte utgöra någon risk och då behöver ingen operativ åtgärd vidtas. Kim Andelius, verksamhetsexpert för ensamagerande våldsverkare på Noa, säger att olika åtgärder sätts in när polisen inte kan utesluta att ett hot är seriöst.
Vilka åtgärder som är möjliga beror på risken och vilket lagstöd som finns. Polisen kan fortsätta samla underrättelser, kontrollera digitala uppgifter eller hålla förhör. Om det finns grund för en brottsmisstanke kan en förundersökning inledas och exempelvis beslag eller husrannsakan bli aktuella.
Skola, socialtjänst, vårdnadshavare och hälso- och sjukvård kan behöva arbeta tillsammans runt personen. Vid en extremistisk koppling kan även Säkerhetspolisen och de regionala Redexcentren kopplas in. Skolattacker kan samtidigt ha andra motiv och är därför inte automatiskt extremismärenden.
Fagersta visar värdet och svårigheten med digitala spår
Den omedelbara bakgrunden till Noas besked är svärdattacken på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti. En person dödades och tre skadades. En 18-årig man greps på skolan omkring tio minuter efter det första larmet och har häktats på sannolika skäl misstänkt för mord och försök till mord.
Polisen hade efter de första dagarna hållit över 70 förhör, gjort tekniska undersökningar och fortsatt kartläggningen av brottsplatsen och den misstänkte.
SVT har samtidigt kartlagt ett Tiktokkonto som publicerade en bild på ett svärd klockan 13.41, 25 minuter innan polisen larmades klockan 14.06. Kontot innehöll material om massmördare, skolattackerare och nätmiljön True Crime Community.
SVT hade den 24 augusti inte definitivt kunnat knyta kontot till den häktade mannen. Det är inte heller bekräftat att polisen hade fått något tips om honom före attacken eller att dådet hade kunnat förhindras.
Uppgifterna visar ändå varför så kallat läckage på nätet kan bli viktigt i en hotbedömning. En bild, ett inlägg eller en hänvisning till tidigare gärningspersoner måste kontrolleras i sitt sammanhang. Samma material kan vara ett konkret varningstecken, ett oseriöst hot eller provokation utan verklig plan.
Ring 112 vid ett akut hot
Den som tror att ett våldsdåd pågår eller är nära förestående ska ringa 112. I mindre akuta lägen går det att tipsa polisen om oro för en skolattack via webben eller telefonnumret 114 14.
Ett användbart tips skiljer tydligt på vad personen själv har sett eller hört och vad som är en misstanke. Exakta uttalanden, tidpunkter, platser och uppgifter om det konto där något publicerats hjälper polisen att sätta informationen i rätt sammanhang.