Kvartspris på el har varit billigast i drygt åtta av tio jämförda ettårsperioder, enligt en ny analys från Tibber. Resultatet talar för att rörliga spotpriser ofta har lönat sig historiskt. Men jämförelsen bygger delvis på Tibberkundernas egna förbrukningsmönster – och säger inte vilket elavtal som blir billigast under vintern 2026/27.

Elbolaget Tibber presenterade den 14 oktober en genomgång av historiska elpriser från 2020 och framåt. Företaget har jämfört fastprisavtal, månadspris och spotpris för en modellvilla i Sveriges fyra elområden.

Resultatet är tydligt vid första anblicken: Under drygt 80 procent av de undersökta ettårsperioderna blev spotpris billigast. Fastpris vann i omkring 15 procent av perioderna, medan månadspris blev billigast i endast 2 procent.

Men bakom siffrorna finns flera detaljer som påverkar hur användbara de är för svenska hushåll.

Så ofta blev kvartspris billigast enligt Tibber

Tibbers jämförelse omfattar 224 tolvmånadersperioder med olika startdatum. Företaget har även undersökt hur resultatet förändras när längre tidsperioder jämförs.

Vid tvåårsjämförelserna blev fastpris billigast i 29 procent av fallen och vid treårsjämförelserna i 37 procent.

Det innebär att spotprisets historiska fördel blir mindre tydlig när jämförelsen omfattar längre perioder.

En viktig detalj är också att de 224 perioderna överlappar varandra. Två ettårsperioder som börjar med en månads mellanrum innehåller elva gemensamma månader.

Samma stora prisrörelser kan därmed påverka många jämförelser. Resultatet ska inte tolkas som att ett hushåll har över 80 procents sannolikhet att få det billigaste avtalet nästa år.

Tibberkundernas elanvändning påverkar jämförelsen

Den kanske viktigaste frågan handlar om hur Tibber har beräknat spotpriskostnaden.

För fastpris och månadspris används historiska avtalspriser från Statistiska centralbyrån, SCB. För spotpris utgår Tibber från sina egna kunders konsumtionsviktade elkostnader.

Det betyder att jämförelsen inte enbart handlar om vilken avtalsform som haft lägst pris. Den påverkas också av när kunderna faktiskt har förbrukat sin el.

En villaägare som laddar elbilen på natten, styr varmvattenberedaren eller låter värmepumpen arbeta mer under billiga timmar kan sänka sitt genomsnittliga inköpspris.

Ett annat hushåll kan ha samma årsförbrukning men använda mer el under dyra morgnar och kvällar. Då kan resultatet bli ett helt annat.

Tibber erbjuder dessutom teknik för automatisk styrning av elanvändningen. Det gör kundernas verkliga förbrukningsmönster intressanta, men innebär också att de inte nödvändigtvis är representativa för alla svenska villaägare.

I det publicerade underlaget framgår inte hur stor del av besparingen som kommer från själva avtalsformen respektive kundernas förmåga att använda el vid billigare tidpunkter.

Det går alltså inte att utläsa att ett vanligt hushåll automatiskt skulle få samma besparing genom att enbart byta avtal.

Hurbra:s tidigare jämförelse visar betydelsen av styrning

I en tidigare genomgång undersökte Hurbra när kvartspris faktiskt lönar sig.

Där jämfördes fem modellerade hushållstyper med olika förbrukningsprofiler under perioden oktober 2025–juli 2026. Med de valda förutsättningarna blev kvartspris dyrare än månadspris för samtliga hushåll när ingen elanvändning flyttades.

När en del av förbrukningen förlades till billigare tidpunkter förändrades däremot resultatet. Beroende på hushållstyp och elområde låg brytpunkten på ungefär 2–8 procent flyttad elanvändning.

Detta motsäger inte Tibbers undersökning. Perioderna, prisunderlagen och beräkningsmetoderna skiljer sig åt.

Däremot illustrerar jämförelserna samma viktiga princip: Två hushåll kan ha lika stor elförbrukning men få olika kostnader med kvartspris beroende på när de använder elen.

Energikrisen visar hur stora skillnaderna kan bli

Tibbers historiska beräkningar innehåller också exempel där utfallet skiljer sig dramatiskt beroende på när ett fastprisavtal tecknades.

För en modellvilla i elområde SE4 blev ett fastprisavtal från juni 2021 omkring 12 800 kronor billigare än spotpris under det följande året.

Ett fastprisavtal från september 2022 gav däremot en beräknad elkostnad på cirka 125 400 kronor, jämfört med 23 100 kronor för spotpris.

Skillnaden uppgår till drygt 102 000 kronor.

Det är ett extremt exempel från energikrisen, då elpriserna varierade kraftigt och vissa fasta avtal erbjöds till mycket höga priser.

Exemplet visar risken med att binda elpriset vid fel tidpunkt, men är inte en rimlig prognos för hur mycket en normal villaägare kan spara genom att välja kvartspris i dag.

Det illustrerar också varför ett historiskt genomsnitt behöver läsas tillsammans med de enskilda periodernas förutsättningar.

Fem års jämförelse betyder inte fem år med kvartspris

En annan viktig skillnad handlar om hur elmarknaden har förändrats.

Sveriges elmarknad övergick till kvartsvis prissättning på dagen före-marknaden den 1 oktober 2025. Under större delen av den period Tibber undersöker sattes spotpriserna i stället per timme.

Det innebär att undersökningen till stor del handlar om historiskt timpris, även om resultaten presenteras i anslutning till dagens kvartsprisavtal.

Grundprincipen är densamma: Kunden betalar ett pris som varierar med elmarknaden och kan påverka kostnaden genom att flytta sin förbrukning.

Men kvartpriser kan variera inom en och samma timme. Därför är fem års timprishistorik inte samma sak som fem års erfarenhet av dagens kvartsvisa prissättning.

Påslag och nätavgifter kan förändra kalkylen

Tibber uppger att historiska påslag ingår i beräkningen. Däremot ger den publicerade metoden inte en fullständig redovisning av hur samtliga fasta avgifter och kostnadskomponenter har hanterats för varje avtalsform.

Det begränsar möjligheten att kontrollräkna jämförelsen.

En annan avgränsning är att undersökningen gäller elhandelskostnaden, inte hela elräkningen.

Hushållet betalar även elnätsavgifter, energiskatt och moms. Dessa kostnader försvinner inte genom att man väljer kvartspris.

För hushåll med effektavgift kan dessutom samtidig användning av flera elkrävande apparater påverka nätkostnaden, även om elpriset just då är lågt.

Det gör att den billigaste timmen eller kvarten på elmarknaden inte alltid behöver vara den billigaste lösningen när alla kostnader räknas samman.

Vad betyder resultatet inför vintern 2026/27?

Tibbers undersökning ger stöd för att spotpris historiskt ofta har varit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Men den visar inte vilket avtal som blir billigast under den kommande vintern.

För hushåll som kan styra stora delar av sin förbrukning finns möjlighet att dra nytta av prisvariationerna. För den som behöver använda mycket el när priserna är höga kan samma avtalsform innebära större kostnader.

Fastpris fyller samtidigt en annan funktion: att minska osäkerheten kring elhandelspriset. Den tryggheten kan ha ett värde även när det fasta avtalet i efterhand visar sig vara dyrare.

Den som överväger att binda elpriset inför vintern 2026 behöver därför väga både kostnaden och risken för stora prisvariationer.

I Tibbers ursprungliga jämförelse framgår vilka historiska perioder och prisunderlag företaget har använt.

Den viktigaste slutsatsen är att besparingen med kvartspris kan bero på både avtalet och beteendet. Tibbers siffror visar hur det gått i en historisk beräkningsmodell med företagets kunddata, men inte hur stor fördel en villaägare får utan att samtidigt förändra sin elanvändning.

Det är skillnaden mellan ett intressant historiskt resultat och ett säkert besked om nästa elräkning.