Efter nästan tre år tar Teslastrejken i Sverige i praktiken slut. IF Metall avbryter alla sina stridsåtgärder den 19 augusti sedan Tesla enligt facket har köpt ut samtliga strejkande medlemmar. Men något kollektivavtal finns fortfarande inte – och slutet på konflikten väcker en större fråga om hur långt den svenska modellen räcker mot företag som konsekvent vägrar teckna avtal.

IF Metall avbryter konflikten den 19 augusti

IF Metalls stridsåtgärder mot Tesla upphör onsdagen den 19 augusti klockan 00.01.

Beskedet kom den 13 augusti, samma dag som strejken hade återupptagits efter sommarens paus. På morgonen var strejkande tillbaka utanför Teslaanläggningar. Några timmar senare stod det klart att konflikten skulle avvecklas.

Förklaringen är ovanlig.

Tesla har enligt IF Metall köpt ut samtliga medlemmar som fortfarande deltog i strejken. Därmed finns inte längre några strejkande Teslaanställda som kan bära den ursprungliga konflikten.

IF Metall skriver i sitt besked att stridsåtgärderna därför inte längre fyller någon funktion.

Facket har alltså inte kommit överens med Tesla. Kravet på kollektivavtal har inte dragits tillbaka. Men möjligheten att fortsätta strejken har i praktiken försvunnit.

Strejken började i oktober 2023

IF Metall inledde strejken den 27 oktober 2023 efter en lång period där förbundet försökt få Tesla att teckna kollektivavtal för sina svenska verkstäder.

Tesla vägrade.

Därefter växte konflikten långt utanför IF Metall. Andra svenska fackförbund införde sympatiåtgärder som på olika sätt skulle öka trycket på företaget. Konflikten berörde bland annat transporter, elarbeten, fastighetsservice och annan verksamhet runt Tesla.

Medlingsförsök ledde inte till någon lösning och parterna stod kvar långt ifrån varandra.

Konflikten blev till slut den längsta svenska strejken under efterkrigstiden.

Så sent som den 13 augusti såg strejken ut att gå in i ännu en fas. Hurbra skrev tidigare under dagen om hur IF Metall återupptog Teslastrejken efter sommaruppehållet.

Sedan förändrades läget på några timmar.

Tesla får igenom sin linje utan kollektivavtal

Det mest konkreta resultatet efter nästan tre års konflikt är svårt att komma runt: Tesla har fortfarande inget kollektivavtal i Sverige.

IF Metalls ursprungliga huvudkrav har alltså inte uppnåtts.

Facket har inte gett Tesla sitt godkännande och säger fortfarande att kollektivavtal är målet. Men själva kraftmätningen avslutas när Tesla fortfarande står fast vid sin linje.

Det gör utfallet till ett tydligt fackligt nederlag i huvudfrågan.

LO-profilen Veli-Pekka Säikkälä har också beskrivit avsaknaden av kollektivavtal som ett misslyckande. Den praktiska verkligheten är samtidigt enkel: utan medlemmar som strejkar finns ingen strejk att fortsätta.

Utvecklingen kom inte helt oväntat. Redan under våren hade konfliktens förutsättningar börjat förändras när strejkande lämnade Tesla eller accepterade utköp. Hurbra skrev då om hur maktbalansen i Teslakonflikten började förskjutas.

Nu har den processen nått slutpunkten.

Vad betyder det för den svenska modellen?

Det är här konflikten blir större än Tesla.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger i hög grad på kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Staten bestämmer exempelvis inte generella minimilöner. I stället regleras löner och många andra arbetsvillkor genom avtal mellan parterna.

Samtidigt finns ingen lag som tvingar ett företag att teckna kollektivavtal.

Fackets viktigaste möjlighet att pressa en arbetsgivare som säger nej är därför stridsåtgärder.

Teslakonflikten visar en svaghet i det systemet: strejkvapnet kräver till slut att det finns anställda som är beredda och har möjlighet att fortsätta strejka.

Om ett företag kan hålla verksamheten igång under konflikten och de strejkande med tiden lämnar arbetsplatsen eller köps ut minskar fackets möjligheter drastiskt.

Det gäller även om andra fackförbund ställer upp med omfattande sympatiåtgärder.

Tesla är fortfarande ett undantag

Det betyder däremot inte att den svenska modellen har kollapsat.

Kollektivavtalens ställning på den svenska arbetsmarknaden är fortsatt mycket stark. Omkring nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal, och bland stora arbetsgivare är andelen ännu högre.

Tesla är alltså fortfarande ett tydligt undantag.

För de allra flesta svenska företag fungerar systemet genom att arbetsgivare är medlemmar i en arbetsgivarorganisation eller själva tecknar kollektivavtal. En konflikt av Teslas storlek är mycket ovanlig.

Det som förändrats är att det nu finns ett konkret exempel på hur ett stort internationellt företag kan stå emot ett mycket långvarigt fackligt tryck och ändå undvika kollektivavtal.

Kan andra företag försöka göra samma sak?

Det är den kanske viktigaste frågan efter konfliktens slut.

Ett möjligt scenario är att andra internationella företag ser Teslas agerande som ett bevis på att det går att etablera sig i Sverige utan kollektivavtal och sedan rida ut en konflikt.

Men Teslaexemplet kan lika gärna fungera avskräckande.

Företaget har utsatts för nästan tre års strejk, sympatiåtgärder och massiv offentlig uppmärksamhet. För ett företag som inte har Teslas ekonomiska styrka, varumärke eller starka principinställning till kollektivavtal kan priset vara betydligt högre än vinsten med att stå utanför systemet.

Tesla har också under konfliktens gång förändrat vissa villkor för de anställda. Kollektivavtalet kan därmed ha påverkat företaget indirekt även utan att Tesla skrivit under något.

Men slutresultatet går inte att bortse från: företaget står kvar utan kollektivavtal.

Nästan tre års konflikt slutar utan uppgörelse

Det ovanliga med Teslakonflikten är därför inte bara hur länge den pågått.

Det är också hur den slutar.

Ingen kompromiss har slutits. Inget kollektivavtal har tecknats. Ingen av parterna behöver säga att den accepterat motpartens principiella argument.

I stället har konflikten blivit verkningslös när de strejkande försvunnit ur den.

För Tesla innebär det att bolaget lyckats stå emot Sveriges fackliga rörelse i huvudfrågan.

För IF Metall innebär det ett misslyckande att kollektivavtalet aldrig kom på plats.

Och för den svenska modellen innebär Teslastrejken något mer komplicerat: systemet står fortfarande starkt på nästan hela arbetsmarknaden, men har fått ett nästan tre år långt stresstest som visar vad som kan hända när en stor arbetsgivare helt enkelt vägrar spela efter den etablerade svenska modellen.