Telia höjer sin resultatprognos för 2026 efter ett tredje kvartal med växande tjänsteintäkter och ett kraftigt förbättrat kassaflöde. Samtidigt planerar bolaget att minska omkring 900 tjänster för att spara ytterligare en miljard kronor om året. Rapporten visar att Telias verksamhet utvecklas åt rätt håll, men också att besparingar och lägre investeringsbetalningar fortfarande spelar en viktig roll.

Telias justerade EBITDA uppgick till 8,87 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026, jämfört med 8,46 miljarder motsvarande period förra året. Det fria kassaflödet ökade från 2,87 till 3,73 miljarder kronor.

Bolaget höjer nu prognosen för den jämförbara EBITDA-tillväxten under helåret från omkring 3 procent till 3–4 procent. Samtidigt skärps prognosen för fritt kassaflöde från omkring 9 miljarder till minst 9 miljarder kronor.

Rapporten överträffade också analytikernas förväntningar, men inte med någon stor marginal på det justerade rörelseresultatet.

Telia rapport Q3 2026: De viktigaste siffrorna

Nyckeltal	Q3 2026 (Q3 2025)
Nettoomsättning	21,31 mdkr (19,86 mdkr)
Tjänsteintäkter	18,02 mdkr (16,94 mdkr)
Justerad EBITDA	8,87 mdkr (8,46 mdkr)
Justerad EBITDA-marginal	41,6 % (42,6 %)
Rörelseresultat	4,38 mdkr (4,01 mdkr)
Nettoresultat	2,91 mdkr (2,54 mdkr)
Fritt kassaflöde	3,73 mdkr (2,87 mdkr)

Siffrorna kommer från Telias delårsrapport för tredje kvartalet 2026.

Den justerade EBITDA-tillväxten blev 2,9 procent på jämförbar basis. Analytikernas medianprognos var ett justerat EBITDA-resultat på 8,79 miljarder kronor. Telia överträffade därmed förväntningarna med knappt 1 procent.

Nettoomsättningen överträffade däremot konsensus med omkring 2,8 procent.

En viktig detalj är att EBITDA-marginalen sjönk från 42,6 till 41,6 procent. Telia tjänar alltså mer pengar i absoluta tal, men den justerade lönsamheten i förhållande till omsättningen har försämrats.

Tjänsteintäkterna växer snabbare – men inte resultatet

Det tydligaste styrketecknet i rapporten är utvecklingen för tjänsteintäkterna.

Under årets första tre kvartal har tillväxten successivt ökat. Utvecklingen för justerad EBITDA har gått åt motsatt håll.

Kvartal 2026	Jämförbar tillväxt: tjänsteintäkter / EBITDA
Q1	+2,1 % / +4,0 %
Q2	+2,8 % / +3,4 %
Q3	+3,3 % / +2,9 %

Samtliga siffror avser jämförelser med motsvarande kvartal 2025.

Det innebär att Telia säljer mer tjänster och växer snabbare på intäktssidan än i början av året. Samtidigt ger försäljningstillväxten inte samma genomslag i resultatet.

Förklaringen skiljer sig mellan marknaderna.

Sverige står för en stor del av tillväxten

Sverige är Telias största marknad och utvecklingen är positiv på intäktssidan.

De svenska tjänsteintäkterna ökade med 4,7 procent på jämförbar basis under tredje kvartalet. TV-tjänster och företagslösningar hörde till de starkaste områdena.

Tillväxten för TV-tjänster uppgick till 16,3 procent och för företagslösningar till 15,9 procent.

Samtidigt ökade justerad EBITDA i Sverige med endast 2,1 procent.

Enligt Telia bidrog företagsprojekt med lägre marginaler till att dämpa lönsamheten. Bolaget räknar med en återhämtning under fjärde kvartalet.

Förvärvet av Bredband2 påverkar också jämförelsen med förra året. Det är därför viktigt att skilja rapporterad omsättningsökning från tillväxten i den jämförbara verksamheten.

Finland går fortfarande svagt

I Finland minskade tjänsteintäkterna med 0,2 procent på jämförbar basis. Mobilintäkterna föll med 3,9 procent och kundbasen krympte.

Trots det ökade justerad EBITDA med 0,9 procent.

Här kommer resultatförbättringen i högre grad från lägre kostnader än från ökad försäljning.

Norge visade en försiktigare återhämtning med 1,8 procents tillväxt i tjänsteintäkterna och 0,9 procent i EBITDA. Litauen fortsatte att utvecklas starkt med motsvarande ökningar på 6,4 respektive 7,9 procent.

Bilden är därmed blandad. Sverige och Baltikum ger stöd åt tillväxten, medan Finland fortfarande visar varför Telia behöver fortsätta arbeta med kostnaderna.

Hur mycket av förbättringen kommer från besparingar?

Telias operativa kostnader minskade med 2,6 procent på jämförbar basis under tredje kvartalet.

Det är ett betydande bidrag till lönsamheten.

Under samma period ökade tjänsteintäkterna med drygt en miljard kronor i rapporterade tal, medan justerad EBITDA steg med 414 miljoner kronor.

Det går däremot inte att rakt av dela upp dessa 414 miljoner mellan högre intäkter och besparingar.

Förvärv, valutaförändringar, förändrad försäljningsmix och andra kostnadsposter påverkar jämförelsen.

Telia pekar dessutom på tillfälligt gynnsamma effekter från bland annat energikostnader och kundförluster. Vissa affärer som tidigare förväntades under fjärde kvartalet genomfördes också redan under det tredje.

Det innebär att hela kvartalets styrka inte nödvändigtvis återkommer under resten av året.

Telia visar en verklig förbättring i försäljningen, men det finns ännu inte tillräckligt stöd för att säga att verksamheten skulle kunna behålla samma resultatutveckling utan fortsatta effektiviseringar.

Kassaflödet förbättras kraftigt – investeringarna spelar stor roll

Det fria kassaflödet ökade med 857 miljoner kronor jämfört med tredje kvartalet 2025.

Högre EBITDA bidrar, men en viktig förklaring är att Telia betalade mindre för investeringar under kvartalet.

De kontantbetalda investeringarna, exklusive spektrum och icke-organiska tillgångar, minskade från 3,20 till 2,85 miljarder kronor.

Samtidigt ökade de redovisade investeringarna enligt Telias prognosmått från 2,79 till 2,87 miljarder kronor.

Det kan låta motsägelsefullt, men skillnaden handlar bland annat om när investeringar redovisas och när betalningarna faktiskt sker.

Ett företag kan redovisa en investering under ett kvartal och betala hela eller delar av den vid ett annat tillfälle.

Kassaflödet under årets första nio månader

Nyckeltal	Jan–sep 2026 (2025)
Justerad EBITDA	25,19 mdkr (24,23 mdkr)
Kassaflöde från löpande verksamhet	20,28 mdkr (20,14 mdkr)
Kontantbetalda investeringar, exkl. spektrum och icke-organiska tillgångar	9,02 mdkr (10,34 mdkr)
Fritt kassaflöde	7,85 mdkr (6,89 mdkr)

Här framträder en viktig skillnad.

Kassaflödet från den löpande verksamheten har bara ökat med omkring 133 miljoner kronor under årets första nio månader. De kontantbetalda investeringarna har däremot minskat med omkring 1,32 miljarder kronor.

Andra betalningsposter påverkar också det fria kassaflödet, men den lägre investeringsnivån i kontanta termer är en central förklaring till förbättringen.

Det betyder inte att Telias kassaflöde är svagt. Däremot är förbättringen inte enbart resultatet av en verksamhet som plötsligt genererar betydligt mer pengar.

För en långsiktig bedömning är det avgörande om Telia kan fortsätta skapa ett starkt kassaflöde även när investeringar och rörelsekapital varierar.

900 färre tjänster – nya miljardbesparingen kommer senare

Den 12 oktober presenterade Telia ytterligare ett besparingsprogram.

Planen omfattar en minskning med omkring 900 positioner, varav cirka 260 i Sverige. Bolaget vill samtidigt flytta omkring 220 positioner internt mellan verksamhetsdelar.

Målet är årliga bruttobesparingar på en miljard kronor.

Förändringarna kommer efter ett omfattande effektiviseringsarbete som redan har bidragit till lägre kostnader.

Men det nya programmet kan inte förklara tredje kvartalets resultat, eftersom beskedet kom efter kvartalets slut.

Telia räknar med omstruktureringskostnader på cirka 600 miljoner kronor som ska belasta fjärde kvartalet 2026. De tillhörande utbetalningarna väntas huvudsakligen under 2027.

Full positiv nettoeffekt på det fria kassaflödet på årsbasis väntas först 2028.

Det är alltså skillnad mellan att annonsera en miljard i bruttobesparingar och att faktiskt få en miljard mer i kassan.

Läs mer om Telias planerade neddragningar och vilka anställda som berörs.

Telias utdelning får starkare stöd av kassaflödet

För aktieägare är kassaflödet särskilt viktigt eftersom det påverkar möjligheten att finansiera utdelningar utan att öka skuldsättningen.

Telias utdelning för räkenskapsåret 2025 uppgår till 2,05 kronor per aktie, sammanlagt omkring 8,1 miljarder kronor.

Om bolaget når ett fritt kassaflöde på exakt 9 miljarder kronor under 2026 skulle en utdelning på samma totala nivå motsvara ungefär 90 procent av kassaflödet.

Det innebär att utdelningen kan finansieras, men att det inte återstår något särskilt stort utrymme för ytterligare utdelningar, förvärv eller oförutsedda kostnader.

Samtidigt har Telias skuldsättningsgrad förbättrats.

Nettoskulden uppgick till 65,6 miljarder kronor vid utgången av september, jämfört med 61,7 miljarder vid årsskiftet.

Trots den högre skulden har förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA minskat till 2,00 gånger, från 2,06 gånger vid slutet av andra kvartalet.

Det placerar Telia vid den nedre gränsen av bolagets målintervall på 2,0–2,5 gånger.

Den starkare intjäningen gör alltså skuldbördan lättare att bära, även om skulden räknat i kronor har ökat.

Kan Telia nå över 10 miljarder i kassaflöde 2027?

Telias långsiktiga mål är ett årligt fritt kassaflöde på mer än 10 miljarder kronor 2027.

Bolaget har redan nått ett fritt kassaflöde på omkring 10,25 miljarder kronor under de senaste tolv månaderna.

Det är ett styrketecken, men innebär inte automatiskt att 2027-målet är säkrat.

De senaste tolv månadernas kassaflöde påverkas av när investeringar betalas, hur rörelsekapitalet utvecklas och andra kassaflödesposter som kan förändras från år till år.

Dessutom kommer det nya besparingsprogrammets omstruktureringsutbetalningar huvudsakligen under 2027, medan den fulla positiva nettoeffekten väntas först året efter.

För att nå målet uthålligt behöver Telia fortsätta förbättra resultatet och samtidigt hålla investeringar och skuldsättning under kontroll.

Det räcker inte att enbart minska investeringarnas kontantbetalningar under enstaka kvartal.

Vad betyder rapporten för Telias kunder?

För mobil-, bredbands- och TV-kunder innebär rapporten inga omedelbara förändringar av abonnemangen.

Däremot visar utvecklingen att Telia fortsätter att kombinera tillväxtsatsningar med omfattande kostnadsminskningar.

Det kan på sikt påverka hur bolaget organiserar kundservice, försäljning och andra funktioner.

Det finns dock inget i kvartalssiffrorna som visar att det nya besparingsprogrammet redan har försämrat kundernas service eller nätkvalitet.

För kunderna blir den viktiga frågan om Telia kan hålla investeringarna och kvaliteten på en tillräckligt hög nivå samtidigt som organisationen blir mindre.

Bedömning: Telias vändning är starkare än prognoshöjningen antyder – men har en svaghet

Telias rapport visar flera positiva förändringar. Tjänsteintäkterna växer snabbare än tidigare under året, kassaflödet förbättras och skuldsättningen i förhållande till intjäningen minskar.

Särskilt utvecklingen i Sverige och Baltikum visar att förbättringen inte bara bygger på personalminskningar och andra kostnadsbesparingar.

Samtidigt finns en tydlig svaghet: EBITDA-tillväxten har bromsat in trots att tjänsteintäkterna accelererat.

Även kassaflödesförbättringen behöver nyanseras eftersom lägre kontanta investeringsbetalningar har bidragit väsentligt.

Prognoshöjningen är därför ett positivt besked, men också ett ganska försiktigt sådant. Telia går från att räkna med omkring 3 procents EBITDA-tillväxt till 3–4 procent och från omkring 9 miljarder i fritt kassaflöde till minst 9 miljarder.

För aktieägare är det viktigaste framöver inte om Telia kan slå ytterligare en kvartalsprognos. Det är om bolaget kan fortsätta växa utan att varje resultatförbättring behöver stödjas av nya stora besparingsprogram.

Det blir också avgörande för hur stort utrymme som faktiskt finns att höja utdelningen efter 2026.