Det har blivit tydligare hur den som finns publicerad på Lexbase kan begära att bli borttagen. Lexbase har ändrat sina regler och uppger nu att publicerat material kan prövas löpande utifrån bland annat hur stort allmänintresset fortfarande är.
Det betyder däremot inte att alla automatiskt har rätt att försvinna från tjänsten. Lexbase gör en bedömning i varje enskilt fall, samtidigt som den större juridiska frågan om rättsdatabaser och GDPR fortfarande prövas.
Förändringen kommer samtidigt som trycket mot svenska rättsdatabaser ökar kraftigt. Efter SVT:s granskning har tio nya stämningar riktats mot Lexbase och Krimfup och ytterligare 29 anmälningar har lämnats in till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Så gör du för att begära att bli borttagen från Lexbase
Den som vill få en Lexbase-publicering borttagen behöver själv kontakta Lexbases redaktion.
Lexbase anger redaktion@lexbase.se som kontaktadress och har även ett kontaktformulär på sin webbplats.
I begäran är det bra att tydligt ange:
- vem du är
- vilken publicering eller dom begäran gäller
- varför du vill att materialet avpubliceras
- varför du anser att allmänintresset har minskat eller saknas
- om någon uppgift är felaktig
- om det har gått lång tid sedan målet avgjordes
Spara både din egen begäran och svaret du får från Lexbase. Det kan vara viktigt om du senare vill gå vidare med saken.
En begäran kan exempelvis formuleras enkelt:
”Jag begär att publiceringen om mig avpubliceras. Jag önskar att ni gör en ny bedömning av om det fortfarande finns ett allmänintresse av att materialet finns publicerat.”
Det finns ingen garanti för att Lexbase säger ja.
Lexbase har ändrat sina regler
Lexbases tidigare information byggde i större utsträckning på bestämda tidsgränser.
Uppgifter om mindre brott, där straffskalan var högst två års fängelse, kunde enligt de tidigare reglerna gallras efter fem år. För andra brottmål och tvistemål angavs betydligt längre tider.
Nu beskriver Lexbase i stället systemet som en löpande redaktionell bedömning.
Tjänsten uppger att redaktionellt material inte automatiskt tas bort, men att artiklar om mindre brottmål och småmål i vissa fall kan avpubliceras när det har gått lång tid och allmänintresset har minskat.
Den stora praktiska förändringen är därför att Lexbase betydligt tydligare öppnar för att den publicerade personen själv kontaktar redaktionen och begär en individuell bedömning.
Vad menas med allmänintresse?
Begreppet allmänintresse är viktigt eftersom Lexbase själv använder det som en del av bedömningen.
Det finns ingen enkel lista där ett visst antal år automatiskt betyder att publiceringen ska bort.
Bedömningen kan bland annat påverkas av vilken typ av mål det handlar om, hur gammalt det är, hur allvarliga omständigheterna varit och om det fortfarande finns ett relevant intresse för allmänheten att informationen finns publicerad.
Ett äldre och mindre allvarligt mål kan därför ha andra förutsättningar än ett nytt eller mycket allvarligt mål.
Att någon själv upplever stora negativa konsekvenser av publiceringen innebär inte automatiskt att Lexbase måste ta bort den, men det kan vara relevant att beskriva sådana omständigheter i en begäran.
Det finns fortfarande en motsägelse i Lexbases egna regler
Lexbases nya information om avpublicering ska inte tolkas som att företaget helt har ändrat sin juridiska ståndpunkt.
I Lexbases integritetspolicy anges fortfarande att redaktionella publiceringar som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen kan lagras permanent och att GDPR:s vanliga rätt till radering inte automatiskt gäller för sådant innehåll.
Samtidigt säger tjänstens nyare information att den som anser att innehåll är felaktigt eller inte längre har tillräckligt allmänintresse kan kontakta redaktionen och be om avpublicering.
Skillnaden är viktig.
Lexbase erbjuder alltså en praktisk möjlighet att få en publicering omprövad. Det är inte samma sak som att tjänsten erkänner en generell juridisk skyldighet att radera alla uppgifter när en person begär det.
Vad gör man om Lexbase säger nej?
Ett avslag behöver inte vara slutpunkten.
Den som anser att personuppgifter behandlas i strid med GDPR kan vända sig till IMY. Myndigheten har vägledning om hur man kan agera när personuppgifter finns publicerade på söktjänster som har utgivningsbevis.
På IMY:s guide om söktjänster med utgivningsbevis finns information om bland annat radering, invändningar och möjligheten att lämna in klagomål.
IMY rekommenderar normalt att den registrerade först kontaktar företaget som publicerar uppgifterna.
För behandling som omfattas av GDPR ska den personuppgiftsansvarige normalt svara på en begäran om rättigheter utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad.
Just när det gäller Lexbase är rättsläget mer komplicerat, eftersom företaget hänvisar till sitt grundlagsskydd och frågan om hur långt detta skydd sträcker sig fortfarande prövas.
Det är därför för långtgående att säga att varje Lexbase-begäran automatiskt omfattas av samma tidsfrist eller att ett avslag i sig betyder att Lexbase har brutit mot GDPR.
EU-domstolens beslut förändrade spelplanen
Bakgrunden till de nya reglerna är bland annat EU-domstolens dom från den 9 juli 2026.
Målet gällde Legal Newsdesk Sweden, bolaget bakom Lexbase, och frågan om en databas med brottmålsdomar automatiskt kan undantas från dataskyddsreglerna genom att verksamheten beskrivs som journalistisk.
EU-domstolen slog fast att det inte räcker att publicera domar på internet och ta betalt för tillgången för att verksamheten automatiskt ska omfattas av journalistundantaget.
Det måste finnas ett faktiskt journalistiskt syfte och en verksamhet som i praktiken kan betraktas som journalistisk.
Domen betyder däremot inte att EU-domstolen har beslutat att alla personer ska tas bort från Lexbase.
Det var ett förhandsavgörande. De svenska domstolarna ska nu tillämpa EU-domstolens tolkning i de aktuella målen.
IMY granskar Lexbase och flera andra tjänster
IMY har samtidigt flera pågående tillsyner av svenska rätts- och personsöktjänster.
Myndigheten granskar bland annat Lexbase, Krimfup, Mr Koll och Upplysning.se.
I Lexbase- och Krimfupfallen handlar en central fråga om publiceringen av uppgifter om lagöverträdelser i sökbara databaser.
Tillsynen mot Lexbase är fortfarande pågående.
Det innebär att det juridiska läget ännu inte är slutligt avgjort. IMY:s kommande beslut kan få stor betydelse för hur rättsdatabaser får behandla och publicera sådana uppgifter framöver.
39 nya stämningar och anmälningar
Den 1 oktober rapporterade SVT att tio nya stämningsansökningar hade riktats mot Lexbase och Krimfup.
Samtidigt hade 29 nya anmälningar kommit in till IMY.
Bakgrunden är personer som vill få sina personuppgifter eller domar borttagna från databaserna.
Sedan 2025 har nära 3 000 anmälningar enligt SVT kommit in mot rättsdatabaser och liknande söktjänster.
Det visar hur snabbt frågan har vuxit från att främst handla om offentlighetsprincip och utgivningsbevis till en bredare konflikt om personlig integritet, GDPR och möjligheten att bli avpublicerad.
Så fungerar det hos Mr Koll
Mr Koll har tidigare sagt att personer ska kunna begära fullständig borttagning från tjänsten.
Problemet är att det fortfarande inte är helt tydligt för användaren hur processen fungerar i praktiken. IMY har fortsatt fått in klagomål från personer som uppger att deras uppgifter inte tagits bort trots att de begärt det.
Hurbra har tidigare gått igenom processen närmare i guiden om hur man tar bort sig från Mr Koll.
Det finns alltså likheter mellan tjänsterna, men reglerna och processen är inte identiska.
Så fungerar det hos Krimfup
Krimfup anger i sin integritetspolicy att en person i vissa situationer kan ha rätt att få personuppgifter raderade.
Ett exempel är om uppgifterna har behandlats olagligt.
Krimfup anger samtidigt att företaget kan fortsätta behandla uppgifterna om det finns rättsliga skyldigheter eller rättigheter som motiverar det.
Inte heller hos Krimfup finns därför en generell regel som innebär att alla domar eller uppgifter automatiskt måste tas bort när den publicerade personen begär det.
Att försvinna från Google är en annan sak
Det finns ytterligare ett alternativ för den som påverkas av en Lexbase-publicering.
Man kan i vissa fall begära att Google tar bort en träff som visas när någon söker på ens namn.
Det är viktigt att skilja detta från avpublicering hos Lexbase.
Om Google tar bort ett sökresultat ligger själva sidan hos Lexbase fortfarande kvar. Skillnaden är att den kan bli betydligt svårare att hitta genom en vanlig namnsökning.
En person kan därför i vissa fall behöva driva två separata frågor:
- begära att Lexbase tar bort själva publiceringen
- begära att sökmotorer tar bort länken från sökresultat på personens namn
Att den ena begäran godtas betyder inte automatiskt att den andra gör det.
Kan alla ta bort sig från Lexbase?
Nej. Det finns i nuläget ingen regel som säger att alla som ber om det automatiskt ska tas bort.
Det nya är framför allt att Lexbase tydligare beskriver möjligheten att begära en individuell avpublicering.
Om allmänintresset anses ha minskat, särskilt när det gäller äldre och mindre allvarliga mål, kan möjligheten till avpublicering vara större.
Men Lexbase gör bedömningen.
Hur lång tid ligger man kvar på Lexbase?
Det finns inte längre en enkel tidsgräns som alltid avgör saken.
Lexbase beskriver nu löpande bedömningar och uppger att vissa mindre brottmål och småmål kan tas bort efter fem år när allmänintresset har minskat.
Andra publiceringar kan finnas kvar betydligt längre.
Måste Lexbase följa GDPR?
Det är en av de centrala juridiska frågor som just nu prövas.
Lexbase har utgivningsbevis och har hävdat att redaktionell verksamhet skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen.
EU-domstolens dom sommaren 2026 har samtidigt gjort det tydligare att ett utgivningsbevis och en hänvisning till journalistik inte automatiskt innebär att all behandling av personuppgifter faller utanför GDPR.
Hur reglerna ska tillämpas på Lexbase i praktiken är fortfarande föremål för svenska domstolsprocesser och IMY:s tillsyn.
Det viktigaste att veta
Den som finns på Lexbase har i dag en tydligare väg att försöka få sin publicering borttagen än tidigare.
Kontakta Lexbase, identifiera publiceringen och begär en ny bedömning av om det fortfarande finns ett tillräckligt allmänintresse.
Men de nya reglerna innebär inte en automatisk rätt att försvinna.
Samtidigt har EU-domstolens avgörande, IMY:s pågående granskningar och det snabbt växande antalet rättsprocesser förändrat rättsläget kring svenska rättsdatabaser. Därför kan reglerna för Lexbase, Krimfup och liknande tjänster komma att påverkas ytterligare när de pågående prövningarna är avgjorda.