SVT och Sveriges Radio vill ha full kompensation för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätet. Tillsammans handlar kravet om 465 miljoner kronor för 2026 och 2027. Om ersättningen blir lägre varnar bolagen för att mer av den ordinarie budgeten måste användas till distribution i stället för journalistik och program.
SVT vill ha 383 miljoner – SR begär 82 miljoner
SVT och Sveriges Radio har nu lämnat sina remissvar om de ökade kostnaderna för att sända radio och tv via marknätet.
SVT vill ha 383 miljoner kronor i extra ersättning och Sveriges Radio 82 miljoner kronor. Båda bolagen förordar därmed att staten kompenserar hela den beräknade kostnadsökningen.
Det är viktigt att skilja på totalsumman och kostnaden per år. Beloppen gäller tvåårsperioden 2026–2027.
För SVT motsvarar det 192 miljoner kronor under 2026 och 191 miljoner under 2027. Sveriges Radios merkostnad beräknas till omkring 41 miljoner kronor per år.
Totalt handlar det alltså om 465 miljoner kronor över två år – inte 465 miljoner om året.
Därför har marknätet blivit så mycket dyrare
En viktig förklaring är att allt färre kommersiella tv-bolag använder marknätet.
Boxer och de kommersiella betal-tv-kanalerna lämnade nätet i januari 2025. I början av 2026 slutade även TV4 att sända där.
När färre aktörer delar på en infrastruktur med stora fasta kostnader blir kostnaden högre för dem som är kvar.
För SVT har utvecklingen varit kraftig. Bolagets kostnad för marknätet var 163 miljoner kronor 2024 och 195 miljoner 2025. För 2026 beräknas den till 374 miljoner kronor.
Sveriges Radios motsvarande kostnad har ökat från 285 miljoner kronor 2024 till 318 miljoner 2025 och omkring 340 miljoner kronor 2026.
Att även radion påverkas beror bland annat på att radio- och tv-näten delar delar av den fysiska infrastrukturen och olika servicefunktioner.
Det är inte bara TV4:s uttåg som ligger bakom
Det går samtidigt inte att förklara hela ökningen med att TV4 och andra kommersiella aktörer har lämnat nätet.
Regeringens underlag pekar också på andra förändringar.
Från den 1 januari 2026 upphörde den tidigare regleringen från Post- och telestyrelsen som bland annat innehöll krav på kostnadsorienterad prissättning på de berörda marknaderna.
SVT hade dessutom ett pristak i sitt avtal som dämpade kostnadsökningen under 2025, men som inte gav samma skydd 2026.
Inflation, investeringar, ökade säkerhetskrav och riskpremier hos nätoperatören Teracom kan också påverka priset.
Det går därför inte att slå fast att en bestämd del av kostnadsökningen enbart beror på att de kommersiella tv-kanalerna lämnat marknätet.
Regeringen överväger fyra ersättningsnivåer
Regeringen har inte bestämt att SVT och SR ska få hela beloppet.
I stället har fyra möjliga nivåer skickats på remiss:
| Ersättning | Totalt 2026–2027 |
|---|---|
| 100 procent | 465 miljoner kronor |
| cirka 75 procent | 349 miljoner kronor |
| cirka 50 procent | 233 miljoner kronor |
| cirka 25 procent | 117 miljoner kronor |
Vid full kompensation skulle SVT få 383 miljoner kronor och SR 82 miljoner.
Vid 75 procents kompensation skulle summorna i stället bli 287 respektive 62 miljoner kronor. Vid 50 procent handlar det om 192 respektive 41 miljoner och vid 25 procent om 96 respektive 21 miljoner kronor.
SVT och SR argumenterar båda för det första alternativet.
Så kan en lägre ersättning påverka programmen
De 465 miljonerna ska inte ses som ett extra anslag för att göra mer tv och radio.
SVT beskriver ersättningen som kompensation för distributionskostnader som i praktiken går vidare till Teracom för marknätssändningarna.
Skillnaden uppstår om staten inte täcker hela merkostnaden. Då måste SVT enligt bolagets resonemang använda en större del av sin vanliga tilldelning till distribution.
Det betyder i sin tur mindre pengar kvar till bland annat journalistik, programproduktion och digital utveckling.
Sveriges Radio gör en liknande bedömning och skriver att lägre kompensation kan kräva omprioriteringar inom bland annat journalistik, lokal närvaro, säkerhetsarbete och annan kärnverksamhet.
Det finns däremot inget besked om att ett visst tv- eller radioprogram skulle läggas ned på grund av marknätskostnaden.
SVT befinner sig redan i en period med omfattande besparingar. Hurbra har tidigare beskrivit SVT:s besparingar och förändringar i programutbudet, som är en separat utveckling men visar varför ytterligare kostnader i den ordinarie budgeten blir kännbara.
Varför kan SVT och SR inte bara lämna marknätet?
Public service-bolagen kan inte själva välja att helt ersätta marknätet med internet eller andra distributionsformer.
Riksdagen har beslutat att public service fortsatt ska sända radio och tv via marknätet under perioden 2026–2033.
Sändningarna ska nå minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen.
Marknätet har dessutom en särskild betydelse för beredskap. Det är byggt för bred geografisk täckning och ska fungera som en robust distributionsväg även vid störningar och kriser.
Frågan handlar därför inte bara om hur människor normalt tittar på tv eller lyssnar på radio, utan också om vilken infrastruktur Sverige ska ha tillgänglig när andra kommunikationssystem fungerar sämre.
Höjs public service-avgiften?
Regeringens underlag utgår inte från att den vanliga public service-avgiften behöver höjas för att finansiera den extra ersättningen.
Bedömningen är att det finns pengar på public service-kontot för samtliga fyra alternativ som skickats på remiss.
Det innebär att striden i första hand gäller hur mycket av dessa medel SVT och SR ska få som kompensation för marknätet – inte om hushållens public service-avgift ska höjas för just denna kostnadsökning.
När fattas beslutet?
Remisstiden går ut den 30 september 2026.
Därefter ska regeringen gå igenom svaren och ta ställning till vilken ersättningsnivå som ska föreslås. Om extra medel från public service-kontot ska tilldelas behöver frågan därefter hanteras vidare politiskt.
Något exakt datum för det slutliga beslutet är ännu inte fastställt.
Den aktuella lösningen gäller dessutom bara 2026 och 2027. Hur marknätet ska organiseras och finansieras på längre sikt är en separat fråga.
Regeringens remiss om den extra medelstilldelningen till SVT och Sveriges Radio samlar både det ursprungliga förslaget och de inkomna remissvaren.
Alla remissinstanser vill inte gå lika långt
SVT och SR vill ha full kompensation, men remissbilden är inte helt enig.
Tidningsutgivarna har ställt sig bakom extra ersättning men föreslagit att 75 procent betalas ut först, med möjlighet till ytterligare kompensation när kostnaderna har verifierats.
Schibsted har inte tagit ställning för någon av de fyra nivåerna och har bland annat lyft konkurrensfrågor och osäkerheten i kostnadsunderlaget.
Det slutliga beslutet blir därför inte bara en fråga om hur mycket marknätet faktiskt kostar, utan också om hur staten väljer att fördela risken för en kostnadsökning som till stor del uppstått när marknadens användning av nätet förändrats.