Sveriges Radio börjar sätta sifferbetyg på alla kulturrecensioner. Från nästa vecka ska även böcker, teater och konst få betyg på en femgradig skala. Förändringen ska göra kulturkritiken tydligare och locka fler lyssnare, men väcker också frågor om hur mycket ett enda betyg kan säga om ett konstverk.
Sveriges Radio inför betyg på alla kulturrecensioner
Sveriges Radios Kulturnytt meddelade onsdagen den 4 november att redaktionen utökar sitt betygssystem. Tidigare har bland annat film, tv och musik fått betyg, men nu ska samma princip gälla även litteratur, teater, konst och andra kulturformer.
Förändringen införs under veckan som börjar den 9 november 2026. Något exakt datum för den första recensionen enligt det nya systemet har inte angetts.
Bakom beslutet ligger ett bredare utvecklingsarbete på Kulturnytt. Redaktionen vill göra recensionerna mer tillgängliga och nå människor som i dag inte tar del av den traditionella kulturkritiken.
Tova Kurkiala Medbo, chef för Kulturnytt, beskriver satsningen som ett sätt att göra redaktionens bedömningar tydligare. Sifferbetygen ska hjälpa publiken att snabbt förstå kritikerns omdöme.
Det innebär däremot inte att de längre recensionerna försvinner. Betygen blir ett komplement till kritikernas resonemang.
Så fungerar Sveriges Radios nya betygsskala
Sveriges Radio använder en femgradig skala där fem är högsta möjliga betyg och ett är lägst.
| Betyg | Betydelse |
|---|---|
| 5 | En av årets bästa |
| 4 | Mycket bra |
| 3 | Läsvärd, sevärd, hörvärd |
| 2 | Mindre bra |
| 1 | Undvik |
Skalan är densamma oavsett om recensionen handlar om en roman, en teaterföreställning, en konstutställning eller en film.
Den som exempelvis vill veta om en ny bok rekommenderas av Kulturnytt får därmed ett tydligt sammanfattande omdöme utan att behöva ta del av hela recensionen.
Samtidigt kan två verk som får samma betyg vara mycket olika. En experimentell roman och en bred underhållningsföreställning bedöms utifrån sina respektive konstnärliga förutsättningar, även om resultatet uttrycks på samma femgradiga skala.
Fler kulturredaktioner har börjat sätta betyg
Sveriges Radio är inte först med att utvidga betygssättningen till fler kulturformer.
Aftonbladet började 2024 använda sitt plusbetygssystem även inom litteratur, konst och teater. Tidningen har en sexgradig skala från minus till fem plus.
Under 2025 började även sju tidningar inom Gota Media sätta betyg på litteraturrecensioner. I Norge införde public service-bolaget NRK tärningsbetyg för bland annat litteratur, teater och konst redan 2023.
Utvecklingen sammanfaller med att kulturredaktionerna försöker nå en publik vars medievanor förändrats. Framför allt yngre människor hittar i allt högre utsträckning boktips och kulturrekommendationer i sociala medier.
Ett exempel är hur unga läsare upptäcker böcker genom TikTok, där personliga rekommendationer och snabba omdömen konkurrerar med traditionell litteraturkritik.
Aftonbladet rapporterade fler läsare
Det finns också erfarenheter från redaktioner som redan har genomfört liknande förändringar.
I september 2025 uppgav Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson att tidningens litteraturrecensioner under våren fått omkring 75 000 till 100 000 fler sidvisningar per månad jämfört med året innan.
Ökningen kunde däremot inte säkert kopplas enbart till betygssystemet. Även rubriker, presentation och andra delar av publiceringen hade förändrats.
För Sveriges Radio återstår det därför att se om sifferbetygen faktiskt leder till fler lyssnare och läsare.
Kritiken mot betyg på böcker, teater och konst
Frågan om sifferbetyg inom kulturkritiken har länge varit omdiskuterad.
När Aftonbladet utökade sin betygssättning 2024 kritiserade Göteborgs-Postens Jenny Högström förändringen. Hon varnade för att kulturkritiken riskerar att bli mer tvärsäker och tillspetsad när komplexa konstnärliga bedömningar ska sammanfattas i ett betyg.
Kritiken handlar framför allt om att en recension fyller fler funktioner än att rekommendera eller avråda.
En bok kan vara svårläst men litterärt betydelsefull. En teaterföreställning kan vara provocerande snarare än underhållande. En konstutställning kan väcka viktiga frågor utan att vara lätt att uppskatta.
Ett betyg riskerar att få större uppmärksamhet än de resonemang som ligger bakom bedömningen.
Förespråkare för betygssystemen menar i stället att siffrorna gör kritiken mer tillgänglig och kan fungera som en ingång till den fullständiga recensionen.
Vad betyder förändringen för lyssnare och kulturskapare?
För Sveriges Radios publik blir den mest påtagliga skillnaden att alla recensionsgenrer får ett direkt jämförbart betygssystem.
Det kan göra det lättare att snabbt orientera sig bland nya böcker, föreställningar och utställningar.
För författare, konstnärer och andra kulturskapare innebär förändringen att även deras verk kommer att få ett sammanfattande sifferomdöme från Kulturnytt. Ett lågt eller högt betyg kan därmed lyftas fram separat från själva recensionen.
Hur det påverkar publikintresse eller försäljning finns det däremot inga belagda uppgifter om i samband med det aktuella beslutet.
Sveriges Radio har publicerat information om det nya betygssystemet. De första recensionerna enligt den utökade modellen väntas under veckan som börjar den 9 november.