Var fjärde ung vuxen uppger att de har skaffat en bok efter ett tips på TikTok. Bland de yngsta vuxna har plattformen dessutom blivit en vanligare väg till böcker än medierecensioner, enligt en ny Novusundersökning som presenteras i samband med Bokmässan. Samtidigt växer kritiken mot skärmtid och dess betydelse för ungas läsning.

TikTok förknippas ofta med korta klipp, snabbt innehåll och en ständig kamp om användarnas uppmärksamhet. Men för bokbranschen har samma plattform blivit något helt annat: en plats där gamla romaner kan få nytt liv, nya författare kan explodera över en natt och unga läsare faktiskt går vidare från skärmen och köper en fysisk bok.

En ny Novusundersökning, gjord på uppdrag av TikTok, visar hur stark den utvecklingen har blivit.

Omkring 1 000 unga har deltagit i undersökningen. Var fjärde svarar att de har köpt, lånat eller på annat sätt skaffat en bok efter ett tips på TikTok.

38 procent uppger också att de litar ungefär lika mycket på boktips på TikTok som på recensioner på kultursidor.

Bland 18–22-åringar har TikTok enligt uppgifterna blivit en vanligare väg till böcker än traditionella medierecensioner.

Undersökningen har beställts av TikTok, vilket är viktigt när resultaten värderas. Den fullständiga rapporten har inte heller offentliggjorts i samband med de första uppgifterna. Jämförelsen mellan TikTok och kultursidorna bör därför läsas som en del av den undersökning som företaget beställt, snarare än som ett fristående mått på hela den svenska bokmarknaden.

Men utvecklingen går att se även på andra håll.

BookTok påverkar vad som säljs

BookTok, den del av TikTok där användare rekommenderar och diskuterar böcker, har på några år blivit en egen kraft i bokbranschen.

Det handlar inte bara om att människor tittar på bokklipp. Böcker som blir virala på plattformen återkommer i försäljningstopparna, ibland flera år efter att de först gavs ut.

Svensk bokförsäljningsstatistik visar samtidigt hur stor marknaden för utländska böcker har blivit. Under 2025 omsatte utländskt utgivna böcker drygt en miljard kronor i Sverige och stod för nära en femtedel av marknaden.

Flera av de största engelskspråkiga titlarna har varit tydliga BookTok-fenomen.

Rebecca Yarros roman Onyx Storm toppade försäljningen bland utländska böcker under året. Även Fourth Wing, Iron Flame och Sarah J. Maas A Court of Thorns and Roses låg högt.

Gemensamt för titlarna är att de fått mycket stor spridning i sociala medier.

Det har också förändrat vilka kunder bokhandlarna möter. Branschen beskriver en yngre grupp, inte minst unga kvinnor, som kommer till fysiska bokhandlar efter att först ha upptäckt böcker digitalt.

Det är en viktig del av BookTok-fenomenet: vägen till boken börjar på telefonen, men slutar inte nödvändigtvis där.

Förlagen följer efter läsarna

Även svenska förlag har börjat bygga verksamhet kring sättet som yngre läsare upptäcker böcker.

Bonnierförlagen lanserar i samband med Bokmässan 2026 bokklubben Fenix tillsammans med BookTok-profilen Jasmine Darban.

Satsningen ska bland annat finnas på TikTok och Instagram och kombineras med videopodd, läsforum och längre innehåll.

Darban har sedan tidigare arbetat tillsammans med Bonnier Carlsen kring Fenix, en utgivning med fokus på böcker för unga och vuxna läsare där internationella BookTok-fenomen spelar en tydlig roll.

Det visar hur långt utvecklingen har gått.

TikTok är inte längre bara en plats där marknadsavdelningen kan försöka göra reklam för en redan utgiven bok. Plattformen kan påverka vilka titlar förlag satsar på, vilka översättningar som prioriteras och hur böcker paketeras och säljs.

En rekommendation från en läsare i stället för en kritiker

BookToks genomslag säger också något om hur själva bokrekommendationen förändrats.

Den traditionella recensionen bygger ofta på en professionell kritikers bedömning. På TikTok är rekommendationen i stället personlig och direkt.

En användare berättar kanske att en bok fick henne att gråta, att hon läste den på en natt eller att två karaktärer är omöjliga att sluta tänka på.

Det är sällan en recension i traditionell mening.

Just därför kan formatet fungera.

För den som främst vill veta vilken bok som känns spännande att läsa härnäst kan en stark personlig rekommendation från någon med liknande smak vara mer användbar än en längre litteraturkritisk analys.

Det betyder inte att kultursidan och BookTok fyller samma funktion. En litteraturrecension kan sätta en bok i ett historiskt, språkligt och kulturellt sammanhang på ett sätt som ett kort videoklipp sällan försöker göra.

Men de konkurrerar allt oftare om samma första beslut:

Vilken bok ska jag läsa?

Samma skärm anklagas för läskrisen

Här uppstår den stora paradoxen.

Samtidigt som TikTok driver människor mot böcker pågår en omfattande diskussion om vad skärmar och sociala medier gör med läsningen.

Pisa 2025 visade stora problem med svenska elevers läsförmåga. OECD har samtidigt pekat på att ökad skärmtid och minskad nöjesläsning förekommer parallellt med svagare läsresultat.

Det betyder inte att TikTok har orsakat försämrad läsförståelse. Pisa kan inte visa ett sådant direkt orsakssamband, och undersökningarna handlar dessutom om olika åldersgrupper.

Men konflikten är svår att komma runt.

Sociala medier är konstruerade för snabbt skiftande innehåll och konkurrerar om samma tid som skulle kunna användas till längre texter.

BookTok använder den miljön för att sälja in raka motsatsen: flera hundra sidor sammanhängande läsning.

Att köpa en bok är inte samma sak som att läsa den

Det finns också en begränsning i de nya Novussiffrorna.

Undersökningen visar att unga har skaffat böcker efter tips på TikTok.

Det är inte samma sak som att veta hur många som har läst dem från början till slut.

Den säger ännu mindre om läsförståelse.

En person kan köpa tre snygga specialutgåvor av en romantasyserie efter att ha sett dem på BookTok utan att läsa färdigt någon av dem. En annan kan hitta tillbaka till läsningen efter flera år och därefter fortsätta med helt andra böcker.

Båda räknas i praktiken in i fenomenet.

Det gör att BookToks betydelse måste delas upp i två frågor.

För bokbranschen är effekten redan konkret. Plattformen kan skapa efterfrågan, flytta försäljning och förändra hur förlag och bokhandlare arbetar.

För den större frågan om ungas läsning är svaret mer komplicerat.

BookTok behöver inte lösa läskrisen för att vara viktigt

Den amerikanska BookTok-profilen Destiny Sidwell säger i SVT:s rapportering från Bokmässan att man inte kan tvinga någon att läsa.

Det är kanske också nyckeln till varför BookTok blivit så stort.

Plattformen försöker sällan övertyga unga om att de borde läsa för att det är nyttigt. Den gör i stället böcker till en del av samma sociala kultur som filmer, serier, mode och musik.

En populär bok kan bli något man vill ha, prata om och dela med andra.

Det räcker inte för att lösa problem med läsförståelse eller minskad långläsning.

Men när bokbranschen försöker förstå var nästa generation läsare finns är svaret allt oftare tydligt.

De finns redan framför skärmen.