Sverigedemokraterna går in i valets sista sex dagar med 68 reformpunkter och ett tydligt krav inför en möjlig ny Tidöregering. När Jimmie Åkesson presenterade partiets slutliga valmanifest på söndagen pekade han ut migrationspolitiken som den viktigaste frågan i kommande regeringsförhandlingar. En sverigedemokrat ska få ansvaret.

Samtidigt innehåller manifestet flera nya besked. SD vill bland annat skapa ett särskilt centrum mot politisk islam och förbättra ersättningen för personer som varit arbetslösa länge.

Det samlade budskapet inför valet den 13 september är därmed bredare än bara migration. Men när Åkesson talar om vad partiet faktiskt kräver för att gå in i en ny regering är prioriteringen tydlig.

– Det absolut viktigaste är att en sverigedemokrat får ansvar för migrationspolitiken framöver, sade Åkesson i samband med presentationen.

SD presenterar 68 reformpunkter

Det slutliga valmanifestet presenterades av Jimmie Åkesson i Nyköping den 7 september och innehåller totalt 68 reformpunkter.

Flera av partiets stora frågor är redan välkända från valrörelsen. SD vill minska migrationen kraftigt, skärpa reglerna kring medborgarskap och återvandring, stärka delar av välfärden och på sikt bygga ut det nya tandvårdsskyddet.

Men tio reformförslag har lagts till i den slutliga versionen.

Två av de tydligaste nya beskeden handlar om politisk islam och arbetslöshetsersättningen.

Nytt förslag	SD:s besked
Centrum mot politisk islam	Ett särskilt centrum ska öka kunskapen om och motståndskraften mot politisk islam
Starkare stöd vid långtidsarbetslöshet	Golvet i aktivitetsstödet ska höjas och nedtrappningen efter a-kassan mildras

SD beskriver politisk islam som ett demokratiskt problem även när den inte är direkt kopplad till terrorism eller våldsbejakande extremism.

Partiet vill därför skapa ett ”Centrum mot Politisk Islam”. Några detaljer om exakt var verksamheten ska ligga, hur stor den ska vara eller vilka befogenheter den ska få presenteras inte i manifestet.

Åkesson sade vid presentationen att Sverige behöver bättre kunskap om i vilken omfattning personer med islamistiska uppfattningar kan utgöra ett hot mot landet.

Själva kampen mot islamism är inte en helt ny del av SD:s politik. Den fanns även med i partiets tidigare valplattform. Det nya är framför allt förslaget om att skapa en särskild institution för frågan.

Vill stärka stödet för långtidsarbetslösa

SD går också fram med ett mer konkret förslag för personer som varit utan arbete under en längre tid.

Partiet vill höja golvet i aktivitetsstödet från 365 till 500 kronor per dag.

För den som har förbrukat sina 300 dagar med a-kassa och går över till aktivitetsstöd vill SD dessutom förändra hur ersättningen trappas ned.

I dag sker en ny sänkning när den arbetslöse lämnar a-kassan. SD vill i stället att aktivitetsstödet ska börja på samma nivå som under de sista 100 dagarna med arbetslöshetsersättning.

Därefter ska ersättningen fortsatt kunna sänkas med fem procentenheter per 100 dagar.

SD lovar samtidigt att motsätta sig snabbare nedtrappning av ersättningen och skärpta tidsgränser. På längre sikt vill partiet förstatliga a-kassan och göra arbetslöshetsförsäkringen mer generell.

Det innebär inte att SD helt bytt linje i frågan. Partiet har redan tidigare gått till val på en starkare a-kassa. Söndagens besked innebär framför allt att modellen för långtidsarbetslösa blir mer konkret.

Åkesson vill att SD styr migrationspolitiken

Den politiskt tyngsta delen av dagens besked handlar ändå inte om någon enskild reform i manifestet.

Det handlar om regeringsmakten.

Åkesson sade redan den 4 september att SD bör få migrationsministerposten efter valet.

Tre dagar senare går han ett steg längre genom att slå fast att ansvaret för migrationspolitiken är partiets viktigaste krav när en ny regering ska förhandlas fram.

Det är en betydande förändring jämfört med den mandatperiod som snart är över.

Under det nuvarande Tidösamarbetet har SD haft ett omfattande inflytande över migrationspolitiken utan att själva sitta i regeringen. Partiets tjänstemän har arbetat nära regeringspartierna och flera stora förändringar på migrationsområdet har genomförts inom ramen för Tidöavtalet.

Efter valet accepterar Åkesson inte samma konstruktion.

SD:s besked inför valrörelsen har varit att partiet antingen ska ingå i regeringen eller vara i opposition.

Det betyder att en möjlig ny Tidöregering med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna skulle se helt annorlunda ut än dagens regering.

Migrationen blir första stora maktfrågan

Moderaternas Ulf Kristersson har redan öppnat för SD-ministrar efter valet.

Han har dessutom sagt att det är naturligt att Sverigedemokraterna kan få ministerposter inom områden som migration och integration.

Därmed handlar konflikten inte längre främst om huruvida SD kan få en plats i regeringen.

Den handlar om hur mycket makt partiet ska få.

Och migrationspolitiken ser nu ut att bli en av de första och viktigaste frågorna i en sådan förhandling.

Åkessons krav innebär att SD inte nöjer sig med att få igenom politiken genom ett nytt Tidöavtal. Partiet vill ha det direkta politiska ansvaret för området, med en egen minister och kontroll över arbetet inom regeringen.

Det gör migrationsministerposten till en symbolfråga.

Om Moderaterna accepterar kravet får SD för första gången ett direkt regeringsansvar för ett av de politikområden som byggt partiets framgångar under flera decennier.

Om Kristersson säger nej riskerar regeringsförhandlingen i stället att fastna redan i frågan om vilka ministerposter SD ska få.

Åkesson har talat om 12 till 14 SD-ministrar

Det finns redan en tydlig skillnad mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna när det gäller hur en ny regering ska organiseras.

Åkesson har under valrörelsen resonerat kring att ministerposterna bör fördelas ungefär utifrån partiernas storlek. Med dagens opinionsläge skulle det enligt honom kunna innebära omkring 12 till 14 sverigedemokratiska ministrar.

Kristersson har avvisat den nivån.

Statsministern har betonat att Sverige även efter valet ska ha en regering med omkring 24 statsråd och att fördelningen av poster ska avgöras i förhandlingar efter valet.

Det är därför inte bara migrationsministerposten som kan bli föremål för hårda förhandlingar.

En ny Tidöregering måste även enas om hur tungt SD:s valresultat ska väga när departement och ministerposter fördelas.

I vår guide om hur regeringen efter valet 2026 faktiskt kan se ut går vi igenom de möjliga alternativen beroende på valresultatet.

SD lovar lägst migration i EU

Att Åkesson prioriterar migrationsdepartementet speglas också tydligt i själva valmanifestet.

SD skriver att Sverige ska ha lägst migration i EU och att 2027 ska bli året då Sverige beviljar det lägsta antalet uppehållstillstånd på 20 år.

Partiet vill även införa ett kommunalt veto mot asylmottagande. Ett undantag ska kunna göras för människor som flyr från konflikter i Sveriges närområde, där Ukraina nämns som exempel.

Återvandringspolitiken ska också byggas ut.

SD vill bland annat att ett utvidgat återvandringsbidrag ska kunna ges till naturaliserade svenska medborgare som väljer att avsäga sig sitt medborgarskap och lämna Sverige.

Partiet driver dessutom förslag om större möjligheter att återkalla svenska medborgarskap.

Den som vill läsa samtliga reformpunkter kan göra det i Sverigedemokraternas fullständiga valmanifest.

Tandvården fortsatt ett av de stora vallöftena

Migrationen dominerar diskussionen om regeringsmakten, men valmanifestet innehåller också stora välfärdslöften.

Ett av de mest framträdande är tandvården.

SD vill på sikt bygga ut det nya tandvårdsskyddet för äldre så att fler vuxna omfattas. Åkesson har tidigare beskrivit tandvårdsreformen som partiets viktigaste vallöfte.

Det är därför viktigt att skilja på två saker.

Tandvården är ett av partiets tyngsta sakpolitiska vallöften.

Migrationspolitiken är Åkessons viktigaste krav när själva regeringsmakten ska fördelas.

SD räknar med stort reformutrymme

För att finansiera reformerna hänvisar SD bland annat till Konjunkturinstitutets bedömning av omkring 23 miljarder kronor i årligt reformutrymme.

Partiet hävdar dessutom att ytterligare upp till 140 miljarder kronor kan frigöras under mandatperioden genom egna politiska prioriteringar.

Där ingår bland annat minskat bistånd, färre klimatsatsningar, sammanslagningar av myndigheter och effektiviseringar i offentlig sektor.

Den senare summan är SD:s egen politiska kalkyl och ska inte förväxlas med ett externt fastställt reformutrymme.

Hur mycket av vallöftena som faktiskt går att genomföra kommer dessutom att bero på vilka andra partier SD behöver förhandla med efter valet.

Sex dagar kvar till valet

Åkessons hårdare krav kommer i ett extremt jämnt läge.

I Novus senaste mätning får Sverigedemokraterna 19,7 procent och Moderaterna 17,9 procent. Skillnaden ligger inom felmarginalen, men SD är åter största parti på Tidösidan i själva mätningen.

Samtidigt ligger Liberalerna på 4,3 procent och klarar riksdagsspärren.

Det förbättrar förutsättningarna för en fortsatt Tidömajoritet jämfört med ett läge där Liberalerna skulle åka ur riksdagen. Läs mer om Liberalernas nya opinionslyft här.

Men blockkampen är fortfarande jämn och oppositionen har ett mindre övertag i Novus mätning.

Sex dagar före valet är det därför ännu omöjligt att veta om Åkessons migrationskrav över huvud taget kommer att behöva förhandlas.

Om Tidöpartierna får majoritet kommer frågan däremot snabbt bli konkret.

SD går inte längre till val på rollen som stödparti.

Partiet vill in i regeringen. Och Jimmie Åkesson har nu gjort klart vilket politikområde han tänker slåss hårdast för.