Sverige ska skicka militära förband till Finland efter en finsk begäran om stöd. Enligt SVT omfattar insatsen bland annat Gripenplan och svenska örlogsfartyg som ska användas för att övervaka riskområden nära Ryssland. Även svenska antidrönarförband kan bli aktuella senare under hösten.

Regeringen bekräftar att Sverige och Finland nu fördjupar samarbetet kring territoriell övervakning och skydd av finskt territorium. Insatsen kommer samtidigt som Finland under året har drabbats av flera drönarincidenter och misstänkta luftrumskränkningar.

Gripen och svenska fartyg ska delta

Regeringen offentliggjorde den 28 augusti att Sverige och Finland ska genomföra gemensam territoriell övervakning. Syftet är bland annat att stärka förmågan att upptäcka och hantera drönare och andra hot mot finskt territorium.

Regeringen har däremot inte gått ut med exakt vilka svenska förband som ska användas eller hur stor styrkan blir.

Enligt SVT:s uppgifter ska Sverige skicka både Gripenplan och örlogsfartyg. De svenska enheterna ska patrullera och övervaka områden där risken för incidenter bedöms vara hög.

Hur många stridsflygplan eller fartyg som ska delta är ännu inte känt. Det finns heller ingen offentlig uppgift om hur länge insatsen ska pågå.

Senare under hösten kan Sverige dessutom skicka förband med särskild förmåga att bekämpa drönare, enligt SVT.

Därför vill Finland ha svensk hjälp nu

Den finska begäran kommer efter flera incidenter under året som har visat hur kriget mellan Ryssland och Ukraina kan påverka Finland direkt.

I slutet av mars slog två drönare ned i Finland efter ukrainska attacker mot mål i Ryssland. Kort därefter hittades ytterligare en misstänkt ukrainsk drönare nära den ryska gränsen.

I maj varnade finska myndigheter för risken att större drönare med sprängladdningar skulle kunna förirra sig in över finskt territorium. I juli begränsades delar av luftrummet över östra Finska viken efter ett nytt drönarlarm.

Den 20 augusti inträffade dessutom en misstänkt rysk luftrumskränkning. Ett ryskt IL-20-spaningsflyg misstänks då ha befunnit sig omkring tre minuter i finskt luftrum och som mest cirka 8,7 kilometer innanför gränsen.

Hurbra har tidigare skrivit om det ryska spaningsflygets misstänkta kränkning av Finland.

Det finns inga offentliga uppgifter om att just den incidenten ensam ligger bakom den finska begäran. Bilden är snarare att Finland försöker stärka övervakningen efter en rad händelser där både ryska flygplan och drönare kopplade till kriget har närmat sig eller tagit sig in på finskt territorium.

Sverige har redan hundratals soldater kopplade till Finland

Den nya insatsen ska inte blandas ihop med Sveriges redan planerade markstyrka i Finland.

Sedan sommaren leder Sverige Natos framskjutna markstyrka, FLF Finland. Sverige är ramverksnation och den svenska bataljonsstridsgruppen utgör kärnan i styrkan.

Under 2026 omfattar det svenska bidraget omkring 600 personer. Styrkan ska vid behov kunna förstärkas till omkring 1 200 personer.

Den siffran säger däremot inget om hur stor den nya insatsen med Gripen och örlogsfartyg blir.

Det nya beslutet innebär i stället att Sveriges roll i Finland breddas. Sverige bidrar inte bara med markförband utan kan nu även få en mer direkt roll i övervakningen från luften och till sjöss.

En större svensk roll på Natos östra flank

För Sverige är utvecklingen en tydlig förändring jämfört med tiden före medlemskapet i Nato.

Finlands gräns mot Ryssland är drygt 1 300 kilometer lång och utgör en stor del av Natos direkta landgräns mot Ryssland. Att Sverige nu bidrar med stridsflyg och marina resurser innebär därför att svenska förband blir mer direkt involverade i bevakningen av alliansens östra flank.

Försvarsminister Pål Jonson kopplar regeringens beslut till behovet av starkare avskräckning i Östersjöområdet och på Natos östra flank.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen pekar samtidigt på att ländernas flyg- och marinförband redan samarbetar nära och att samarbetet nu utvecklas vidare till gemensam territoriell övervakning.

I regeringens besked om det fördjupade svensk-finska samarbetet lyfts särskilt drönarhotet från kriget i Ukraina fram som ett skäl till att stärka förmågan.

Ingen aktivering av Natos artikel 5

Att svenska förband skickas till Finland betyder inte att Nato har aktiverat artikel 5 om kollektivt försvar.

Sverige och Finland har sedan tidigare ett långtgående bilateralt försvarssamarbete som gör det möjligt att snabbt ge varandra militärt stöd.

Svensk lag ger regeringen möjlighet att, efter en begäran från Finland, sätta in svenska väpnade styrkor för att hjälpa Finland att förhindra territoriella kränkningar. Det gäller när Sverige inte befinner sig i krig och det inte råder väpnad konflikt på finskt territorium.

Det gör att länderna kan agera tillsammans även vid incidenter som ligger under nivån för ett direkt militärt angrepp.

Just den typen av situationer har blivit allt viktigare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Drönare, spaningsflyg, navigationsstörningar och andra gråzonsincidenter kan kräva militär beredskap utan att något land formellt befinner sig i krig.

För Sverige innebär beslutet att den militära integrationen med Finland går ännu ett steg längre. Svenska Gripenplan och örlogsfartyg ska enligt SVT nu kunna användas direkt i övervakningen av ett område som samtidigt utgör en av Natos mest utsatta gränser mot Ryssland.