Sverige tappar två placeringar och hamnar på plats 15 i det internationella klimatindexet Climate Change Performance Index 2027. Rapportförfattarna pekar på förändringar i den svenska klimatpolitiken, medan klimatminister Romina Pourmokhtari ifrågasätter delar av bedömningen. Samtidigt visar svensk statistik att utsläppen faktiskt minskade under 2025.

Det nya klimatindexet presenterades den 11 november under FN:s klimatmöte COP31 i Antalya, Turkiet. Sverige faller från plats 13 till 15 och fortsätter därmed en flera år lång nedgång i rankningen.

Bakom Climate Change Performance Index (CCPI) står organisationerna Germanwatch och NewClimate Institute. Indexet jämför klimatprestationerna i 64 länder och EU, som tillsammans står för mer än 90 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

Sverige får fortfarande höga betyg på flera områden, men rapportförfattarna anser att den svenska klimatpolitiken har försvagats och att dagens åtgärder inte räcker för att nå framtida klimatmål.

Därför faller Sverige i klimatindex 2027

Det är framför allt Sveriges klimatpolitik och energianvändning som drar ned helhetsresultatet.

I rapportens svenska landsprofil kritiseras flera förändringar som genomförts under regeringen Kristersson.

En viktig del handlar om drivmedel. Sänkta skatter på bensin och diesel har enligt rapportförfattarna försvagat de ekonomiska incitamenten att minska användningen av fossila bränslen.

De riktar också kritik mot regeringens energipolitik. Den ökade satsningen på kärnkraft anses ha skett på bekostnad av ett tydligare fokus på utbyggnaden av förnybar energi.

Ytterligare kritik gäller jordbruket och skogsbruket, där rapportförfattarna efterlyser mer konkreta styrmedel för att minska klimatpåverkan.

Samtidigt är bedömningen inte genomgående negativ. Sverige får mycket högt betyg för förnybar energi och högt betyg för växthusgasutsläpp. Rapporten uppmärksammar även Sveriges arbete för EU:s klimatmål till 2040.

Det är alltså inte Sveriges nuvarande utsläppsnivåer i sig som förklarar hela placeringstappet. En betydande del handlar om hur den framtida utvecklingen bedöms.

Så svarar regeringen på kritiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) invänder mot delar av årets klimatindex.

I en kommentar till Dagens Nyheter framhåller hon att Sverige har ett kallt klimat och en energiintensiv industri. Det innebär ett stort energibehov, även när energin produceras med små utsläpp av växthusgaser.

Ministern anser att detta gör det problematiskt att jämföra Sveriges energianvändning direkt med länder som har helt andra förutsättningar.

Regeringen har tidigare framfört liknande invändningar. I ett skriftligt svar till riksdagen i november 2025 betonade Pourmokhtari att Sverige redan har ett till mycket stor del fossilfritt elsystem och att expertbedömningar av klimatpolitik är svåra att jämföra mellan länder.

Hon lyfte samtidigt regeringens ambition att förena minskade utsläpp med konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och rimliga kostnader för hushållen.

Skillnaden mellan regeringens och rapportförfattarnas perspektiv handlar delvis om vad som ska väga tyngst: hur ett lands energisystem redan fungerar eller hur dess politiska beslut bedöms påverka utsläppen framöver.

Så fungerar klimatindexet

Climate Change Performance Index är inte en enkel lista över vilka länder som släpper ut minst koldioxid.

Indexet bygger på 14 indikatorer som fördelas på fyra huvudområden. Dessa viktas olika i den sammanlagda bedömningen.

Sverige presterar särskilt väl inom förnybar energi och ligger på tredje plats i den kategorin.

Det svagaste resultatet gäller energianvändningen. Där får Sverige betyget mycket lågt, något som också ligger bakom en central del av regeringens invändningar.

Kategorin klimatpolitik baseras bland annat på bedömningar från nationella experter. Totalt medverkar omkring 500 experter i arbetet med indexet.

Den som vill se hur Sverige bedöms inom de olika områdena kan läsa Sveriges fullständiga landsprofil i Climate Change Performance Index.

Varför lämnas de tre första platserna tomma?

En ovanlig detalj är att inget land placeras som etta, tvåa eller trea.

Det är avsiktligt. Organisationerna bakom indexet bedömer att inget av de undersökta länderna gör tillräckligt för att uppfylla den högsta ambitionsnivån kopplad till Parisavtalets klimatmål.

Därför börjar själva rankningen på plats fyra.

Danmark är alltså det högst placerade landet, men står ändå som nummer fyra i tabellen.

Danmark högst – Sverige bakom Norge

Danmark behåller sin fjärdeplats och är därmed bäst placerat för sjätte året i rad.

Bland de länder som ligger före Sverige finns också Storbritannien, Nederländerna, Estland, Norge och Spanien.

Siffrorna visar att Sveriges tapp inte enbart handlar om andra länders framsteg.

Estland förbättrar exempelvis sin placering med sex steg, från plats 18 till 12. Spanien ligger däremot kvar på plats 14 men passerar ändå Sverige när den svenska placeringen försämras.

Norge tappar också, från plats 11 till 13, men ligger fortfarande före Sverige. Finland återfinns betydligt längre ned på plats 32.

Svenska utsläppen minskade under 2025

Det finns en viktig skillnad mellan det internationella klimatindexet och Sveriges faktiska utsläppsstatistik.

Enligt Naturvårdsverkets preliminära beräkningar minskade de svenska territoriella utsläppen av växthusgaser under 2025.

Utsläppen uppgick till cirka 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning med 2,7 procent jämfört med 2024.

Det innebär ungefär 1,3 miljoner ton lägre utsläpp på ett år.

Att Sverige samtidigt faller i klimatindexet kan därför verka motsägelsefullt.

Förklaringen är att indexet mäter betydligt mer än den senaste förändringen av utsläppen.

CCPI använder historiska uppgifter om utsläpp, energianvändning och förnybar energi tillsammans med bedömningar av klimatpolitiken. Det väger också in utvecklingen i förhållande till framtida klimatmål.

En utsläppsminskning under ett enskilt år behöver därför inte ge ett förbättrat helhetsbetyg.

Dessutom har Naturvårdsverket bedömt att Sveriges nuvarande styrmedel inte räcker för att nå de nationella klimatmålen eller landets åtaganden inom EU.

Både utsläppsminskningen och den kritiska bedömningen av framtidens klimatpolitik kan alltså vara riktiga samtidigt.

Vad betyder Sveriges placering framöver?

Climate Change Performance Index är en internationell jämförelse och innebär inte i sig några nya juridiska krav på Sverige.

Landets bindande åtaganden följer i stället bland annat av EU:s klimatlagstiftning. Sverige har dessutom ett nationellt mål om nettonollutsläpp senast 2045.

Under FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet diskuteras hur länderna ska förstärka sina insatser för att begränsa den globala uppvärmningen. Det internationella klimatindexet är ett av flera underlag som används för att belysa skillnader mellan ländernas ambitioner och resultat.

Sveriges placering visar att landet fortfarande ligger relativt högt i den internationella jämförelsen, men att rapportförfattarna ser betydande brister i delar av den svenska politiken.

Den fortsatta utvecklingen behöver därför bedömas utifrån både faktiska utsläpp och hur de politiska åtgärderna påverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Det är också mot den bakgrunden som Sveriges placering i kommande klimatindex blir intressant att följa.