Sverige-id börjar utfärdas den 1 december 2026, men den nya statliga e-legitimationen får en begränsad start. Flera stora myndigheter väntas sakna stöd och banker och privata företag omfattas inte av den första lanseringen. Här går vi igenom var Sverige-id kommer att fungera, varför införandet dröjer och vad det innebär för dig som använder BankID eller Freja+.
Var fungerar Sverige-id från 1 december?
Polismyndigheten är hittills den enda myndighet som tydligt har bekräftat att Sverige-id kommer att kunna användas för inloggning från den 1 december 2026.
Det gäller polisens Mina sidor, där användare bland annat kan boka tid för pass och nationellt id-kort, följa vissa polisanmälningar och hantera andra digitala ärenden.
Hos flera andra stora myndigheter ser situationen annorlunda ut. Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket har enligt Dagens Nyheters granskning begärt att få stå utanför det gemensamma systemet.
Så här ser läget ut inför lanseringen:
| Myndighet eller tjänst | Sverige-id från 1 december |
|---|---|
| Polismyndigheten | Ja, på Mina sidor |
| Skatteverket | Inget stöd bekräftat, väntas saknas |
| Försäkringskassan | Inget stöd bekräftat, väntas saknas |
| Trafikverket | Inget stöd bekräftat, väntas saknas |
| Transportstyrelsen | Avtal finns, men stöd från start är inte bekräftat |
| Pensionsmyndigheten | Avtal finns, men stöd från start är inte bekräftat |
| Arbetsförmedlingen | Avtal finns, men stöd från start är inte bekräftat |
| Banker och betaltjänster | Nej, inte genom det nuvarande systemet |
| Privata företag och nätbutiker | Nej, inte genom det nuvarande systemet |
Uppgifterna bygger på myndigheternas besked och Diggs offentliga förteckning över anslutna aktörer, uppdaterad den 5 november.
En viktig skillnad är att en myndighet kan ha avtal om att använda det gemensamma systemet utan att Sverige-id redan fungerar i dess e-tjänster. Avtal och faktisk teknisk anslutning är inte samma sak.
Därför dröjer Sverige-id hos flera stora myndigheter
Tanken med Sverige-id är att staten ska erbjuda en egen elektronisk legitimation som fungerar som ett alternativ till privata lösningar.
Myndigheten för digital förvaltning, Digg, ansvarar för det gemensamma auktorisationssystemet. Genom systemet ska offentliga verksamheter kunna erbjuda flera godkända e-legitimationer utan att behöva teckna separata avtal med varje leverantör.
Men flera myndigheter har invänt mot hur systemet är utformat. Bland de frågor som lyfts finns säkerhet, teknisk drift, kostnader och möjligheten att garantera tillgänglighet även vid störningar.
Skatteverket vill ha undantag av säkerhetsskäl
Skatteverket har i en egen skrivelse till regeringen föreslagit att myndigheten ska undantas från skyldigheten att använda det gemensamma auktorisationssystemet.
Myndigheten anser bland annat att systemet inte täcker alla situationer där elektronisk identifiering behövs.
Skatteverket pekar också på behovet av kontroll över säkerhetskritiska funktioner och möjligheten att upprätthålla verksamheten under allvarliga störningar eller höjd beredskap.
Enligt uppgifter i DN:s granskning uppskattar Skatteverket att anslutningen skulle innebära merkostnader på omkring tio miljoner kronor årligen.
Försäkringskassan och Trafikverket har också invändningar
Försäkringskassan har föreslagit förändringar av regelverket och pekat på frågor om säkerhet, tillgänglighet och kontinuitet.
Enligt DN:s granskning beräknar myndigheten att en anslutning kan kosta mellan 30 och 50 miljoner kronor, utöver löpande kostnader.
Även Trafikverket har begärt undantag. Myndighetens uppskattade merkostnad uppges vara omkring 12–15 miljoner kronor per år.
Beloppen är myndigheternas egna bedömningar och ska inte tolkas som fastställda slutkostnader.
Har myndigheterna fått dispens?
Det är ännu viktigt att skilja mellan att begära undantag och att faktiskt få ett sådant beviljat.
I Diggs förteckning över beviljade tidsbegränsade undantag, uppdaterad den 5 november, finns varken Skatteverket, Försäkringskassan eller Trafikverket med.
De tre myndigheterna saknas också i Diggs aktuella förteckning över avtal om svenska e-legitimationer.
Det betyder inte att deras ansökningar har avslagits. Det visar däremot att ett beviljat tidsbegränsat undantag inte framgår av den publicerade förteckningen.
När kommer Sverige-id att fungera hos fler myndigheter?
Det finns två datum att hålla isär.
Den 1 oktober 2026 började kraven på användning av det gemensamma auktorisationssystemet gälla för berörda statliga myndigheter.
Den 1 december börjar Sverige-id utfärdas och blir en del av systemet.
Det innebär att vissa myndigheter redan har anslutit sig till den gemensamma lösningen, men fortfarande behöver genomföra förändringar för att kunna erbjuda den nya e-legitimationen.
Diggs regelverk innehåller som huvudregel en tidsfrist på tre månader för att införa stöd för relevanta e-legitimationer. Samtidigt pågår ett arbete med kompletterande föreskrifter som väntas bli klara under december.
Det går därför inte att ange ett gemensamt datum då samtliga berörda myndigheter kommer att kunna erbjuda Sverige-id.
I DN:s granskning bedömer Diggs avdelningschef Anna Bünger att huvuddelen av myndigheterna sannolikt kommer att ansluta under våren 2027.
Det är en prognos, inte ett fastställt löfte om när exempelvis Försäkringskassan eller Skatteverket börjar acceptera Sverige-id.
Fungerar Sverige-id hos banker och privata företag?
Nej, inte genom den lösning som införs i december.
Sverige-id är inledningsvis avsett för offentliga aktörer inom det statliga auktorisationssystemet. Banker, privata betaltjänster och nätbutiker får inte automatiskt tillgång till e-legitimationen.
Det innebär att du inte kan räkna med att använda Sverige-id för att:
- Logga in på din internetbank.
- Godkänna bankbetalningar.
- Identifiera dig hos privata betaltjänster.
- Legitimera dig vid köp i en nätbutik.
Det finns ännu inget bekräftat datum för när Sverige-id kan börja användas av privata företag.
Vad händer med BankID?
BankID kommer att finnas kvar även när Sverige-id införs.
Digg meddelade den 5 november att BankID ska anslutas till Sweden Connect, den tekniska lösning som gör det möjligt för offentliga aktörer att använda olika e-legitimationer genom en gemensam anslutning.
Även Freja ingår i utvecklingen av systemet.
Det betyder att offentliga e-tjänster på sikt kan få enklare tillgång till flera identifieringsalternativ, men det gör inte Sverige-id till ett nytt BankID.
Den som redan använder BankID behöver alltså inte byta e-legitimation den 1 december. Den som vill veta mer om förändringen kan läsa vår genomgång av hur BankID påverkas av Sweden Connect.
Det finns också andra alternativ för vissa offentliga tjänster. Exempelvis går det redan att logga in hos Försäkringskassan med Freja+.
Så skaffar du Sverige-id från 1 december
Sverige-id utfärdas av Polismyndigheten och är kopplat till ett fysiskt id-kort.
För svenska medborgare innebär det att man behöver ansöka om ett nytt nationellt id-kort. Äldre nationella id-kort kan inte användas för att aktivera Sverige-id.
Personer som är folkbokförda i Sverige men inte svenska medborgare kan i stället ansöka om ett särskilt id-kort utan resefunktion.
Sverige-id ska kunna utfärdas från och med det kalenderår då personen fyller nio år.
För att använda den digitala legitimationen behövs också en kompatibel mobiltelefon och Sverige-id-appen. Enligt Polisens information krävs Android 12 eller senare, alternativt iOS 16 eller senare.
Ansökan öppnar den 1 december. För den som vill förbereda sig finns vår guide om hur du skaffar Sverige-id 2026.
Du hittar även aktuella krav och information om ansökan på Polismyndighetens officiella sida om Sverige-id.
Behöver du skaffa Sverige-id direkt?
För de flesta som redan har BankID eller Freja+ finns inget omedelbart behov av att skaffa Sverige-id vid lanseringen.
De befintliga e-legitimationerna fortsätter att fungera hos de tjänster där de accepteras. Sverige-id införs som ett ytterligare alternativ, inte som en ersättning som användarna måste byta till.
För personer som saknar BankID kan den statliga e-legitimationen däremot bli ett viktigt alternativ när fler myndigheter ansluter.
Men just vid starten den 1 december är användningen fortfarande begränsad.
Den avgörande frågan blir därför inte bara hur många som skaffar Sverige-id, utan hur snabbt myndigheterna faktiskt gör det möjligt att använda legitimationen i sina digitala tjänster.