Sverige har inte färre fotbollsspelare i Europas bästa ligor än tidigare. Säsongen 2024/25 blev tvärtom den starkaste i hela vår 25-åriga mätserie: 37 svenskar fick speltid i de fem största ligorna och 14 spelade regelbundet. Men jämförelsen med 2004/05, då 13 av bara 22 svenskar var ordinarie, visar varför dagens rekordbredd inte automatiskt betyder att Sverige producerar fler etablerade toppspelare.
Berättelsen om den svenska fotbollsexporten brukar byggas kring de största namnen. Zlatan Ibrahimovićs klubbar, Henrik Larssons mål, Fredrik Ljungbergs Arsenal-år och dagens offensiva stjärnor får representera hela generationer.
När samtliga svenska spelare räknas framträder en annan utveckling. Sverige hade en djup numerär svacka i toppligorna från mitten av 2000-talet och ungefär tio år framåt. Under den perioden försvann spelarna dock inte från europeisk fotboll. Många hamnade i Nederländerna, Portugal, Belgien och Danmark. De senaste åren har rörelsen gått åt andra hållet: den svenska exporten har flyttat uppåt i ligahierarkin igen.
Det är den tydligaste slutsatsen när vi kartlägger svenska spelare i Premier League, La Liga, Serie A, Bundesliga och Ligue 1 från 2000/01 till starten av 2026/27.
Rekordmånga svenskar – men långt ifrån alla är ordinarie
Säsongen 2024/25 sticker ut på nästan alla breddmått. De 37 svenska spelarna gjorde sammanlagt 724 ligaframträdanden, startade 486 matcher och spelade 43 856 minuter. De noterades dessutom för 82 mål och 48 assist.
Det var både flest spelare och flest minuter under de 25 avslutade säsongerna. I Hurbra-indexet, där speltid vägs mot klubbarnas tabellnivå och ett mindre påslag ges för bredd, får säsongen därför referensvärdet 100.
Även 2025/26 var stark. Då användes 34 unika svenskar, vilka gjorde 634 framträdanden, 387 starter och spelade 35 457 minuter. Säsongen landar på 80,9 i indexet och är den tredje starkaste i hela serien.
Men antalet regelbundna spelare föll från 14 till 8. Det är den stora reservationen i påståendet att svensk fotboll aldrig har varit starkare. Fler når en toppliga, men en stor del gör det som unga utvecklingsspelare, reserver eller rotationsalternativ.
| Mått | 2024/25 | 2025/26 |
|---|---|---|
| Svenska spelare | 37 | 34 |
| Regelbundna | 14 | 8 |
| Framträdanden | 724 | 634 |
| Starter | 486 | 387 |
| Minuter | 43 856 | 35 457 |
| Mål | 82 | 50 |
| Assist | 48 | 35 |
| Snittålder | 24,5 år | 24,7 år |
| Hurbra-index | 100,0 | 80,9 |
Assiststatistiken ska tolkas försiktigare än starter, minuter och mål eftersom ligorna inte har haft identiska definitioner och lika god historisk täckning. Därför påverkar varken mål eller assist själva indexet.
Så har vi räknat svenska spelare i Europas toppligor
En svensk räknas som använd under en säsong när han har spelat minst en ligaminut. En spelare som bytt mellan två av de fem ligorna räknas bara en gång i totalsiffran.
För att klassas som regelbunden krävs minst 50 procent av de möjliga ligaminuterna under den period som spelaren tillhörde klubben. En januarivärvning jämförs alltså inte med en hel säsong, utan med de matcher som återstod efter övergången.
Hurbra-indexet utgår från varje spelares andel av möjliga minuter. Speltiden multipliceras med 1,15 i en klubb som slutar bland de fyra bästa, 1,05 på övriga övre tabellhalvan och 0,95 på den nedre. Därefter läggs ett litet breddvärde till.
Modellen är byggd för att skilja mellan tre helt olika sorters svensk närvaro:
- många spelare som mest tillhör trupperna,
- en mindre grupp som spelar nästan varje vecka,
- spelare med stora roller i lag som tillhör ligans toppskikt.
Den historiska huvudserien mäter faktisk ligaspeltid. Äldre A-trupper utan spelminuter är svårare att jämföra, eftersom ligor och klubbar har arkiverat trupp- och bänkuppgifter på olika sätt. För den pågående säsongen redovisar vi därför både aktuell trupptillhörighet och de första spelminuterna separat.
25 säsonger av svensk fotbollsexport
Tabellerna visar antalet unika svenskar som fick ligaspeltid, hur många av dem som nådde 50 procent av möjliga minuter samt säsongens Hurbra-index.
| Säsong | Spelare/regelbundna | Index |
|---|---|---|
| 2000/01 | 22/11 | 77,9 |
| 2001/02 | 22/12 | 78,0 |
| 2002/03 | 23/10 | 64,9 |
| 2003/04 | 20/9 | 67,2 |
| 2004/05 | 22/13 | 83,4 |
| 2005/06 | 12/9 | 48,0 |
| 2006/07 | 16/7 | 48,9 |
| 2007/08 | 21/8 | 61,5 |
| 2008/09 | 15/7 | 44,3 |
| 2009/10 | 16/7 | 44,7 |
| 2010/11 | 13/9 | 53,5 |
| 2011/12 | 20/10 | 60,6 |
| 2012/13 | 19/9 | 59,9 |
| Säsong | Spelare/regelbundna | Index |
|---|---|---|
| 2013/14 | 22/7 | 61,5 |
| 2014/15 | 15/8 | 49,5 |
| 2015/16 | 22/8 | 57,9 |
| 2016/17 | 26/11 | 77,6 |
| 2017/18 | 22/6 | 61,3 |
| 2018/19 | 23/11 | 74,4 |
| 2019/20 | 16/9 | 63,5 |
| 2020/21 | 19/10 | 62,6 |
| 2021/22 | 21/9 | 71,8 |
| 2022/23 | 24/5 | 46,5 |
| 2023/24 | 24/8 | 62,3 |
| 2024/25 | 37/14 | 100,0 |
| 2025/26 | 34/8 | 80,9 |
| 2026/27* | 14/9 | – |
Siffran för 2026/27 gäller den 24 augusti 2026, när flera ligor bara hade spelat en omgång och Bundesliga ännu inte hade startat. Andelen regelbundna saknar därför jämförbart värde och något index sätts inte förrän säsongen kommit betydligt längre.
Serien visar inte någon lång, jämn nedgång. Den liknar snarare ett U. Sverige började 2000-talet med drygt 20 spelare i de största ligorna och en ovanligt stor ordinarie kärna. Därefter följde en period med betydligt färre toppligaspelare. Från 2016/17 började antalet stiga, även om svaga speltidsår fortfarande förekom.
Det tydligaste exemplet är 2022/23. Hela 24 svenskar användes, men bara fem var regelbundna och gruppen spelade sammanlagt 19 691 minuter. Det var nästan exakt lika få minuter som de 16 spelarna samlade 2006/07. Många truppnamn kan alltså dölja en svag säsong.
De bästa och sämsta svenska utlandssäsongerna
2024/25 är den tydliga indexvinnaren. Bakom rekordåret finns däremot tre olika sorters styrka: den stora ordinarie kärnan 2004/05, den breda moderna truppen 2025/26 och de stabila inledningsåren 2000/01 och 2001/02.
| Toppår | Index | Spelare/regelbundna |
|---|---|---|
| 2024/25 | 100,0 | 37/14 |
| 2004/05 | 83,4 | 22/13 |
| 2025/26 | 80,9 | 34/8 |
| 2001/02 | 78,0 | 22/12 |
| 2000/01 | 77,9 | 22/11 |
Bottenåren berättar också två olika historier. År 2008/09 fanns få svenskar i toppligorna. År 2022/23 fanns ganska många, men de spelade för lite.
| Bottenår | Index | Spelare/regelbundna |
|---|---|---|
| 2008/09 | 44,3 | 15/7 |
| 2009/10 | 44,7 | 16/7 |
| 2022/23 | 46,5 | 24/5 |
| 2005/06 | 48,0 | 12/9 |
| 2006/07 | 48,9 | 16/7 |
Att 2005/06 hamnar nära botten trots att nio av tolv spelare var regelbundna illustrerar breddens betydelse. Sverige hade en fungerande kärna, men för få spelare runt den.
Svenskarna försvann inte – de flyttade ned en liganivå
När enbart de fem största ligorna studeras ser åren kring 2008–2015 ut som en svensk exportkris. Jämförelsen med Nederländerna, Portugal, Belgien och Danmark förändrar bilden.
| Säsong | Topp 5 | Nästa 4 |
|---|---|---|
| 2000/01 | 22 | 14 |
| 2004/05 | 22 | 31 |
| 2008/09 | 15 | 39 |
| 2014/15 | 15 | 35 |
| 2021/22 | 21 | 41 |
| 2024/25 | 37 | 36 |
| 2025/26 | 34 | 32 |
År 2008/09 spelade 39 svenskar i de fyra jämförelseländerna och 24 av dem var regelbundna. De samlade 56 679 ligaminuter. I de fem största ligorna fanns samtidigt 15 svenska spelare, varav sju regelbundna, med totalt 20 082 minuter.
Det var inte en liten skillnad i destination. Den bredare svenska exporten hade i praktiken flyttat ned ett helt steg i hierarkin.
Samma mönster fanns 2014/15, då jämförelsen var 35 svenska spelare i Nästa 4 mot 15 i Topp 5. Så sent som 2021/22 var fördelningen 41 mot 21.
Sedan kom vändningen. År 2024/25 var grupperna nästan exakt lika stora, 37 mot 36. Säsongen 2025/26 hade de fem toppligorna fler svenska spelare än Nästa 4, 34 mot 32.
Det betyder inte att mellanstationen blivit oviktig. I Nederländerna, Portugal, Belgien och Danmark får svenskar fortfarande betydligt större roller. Under 2024/25 var 21 av 36 regelbundna där, mot 14 av 37 i de fem största ligorna. Säsongen därpå var fördelningen 16 av 32 mot 8 av 34.
Den svenska exporttrappan fungerar alltså bättre: fler når den översta nivån, men många spelar fortfarande sina största minuter ett steg ned.
2004/05 mot 2024/25: smal topp eller bred topp?
Hurbra-indexet pekar ut 2024/25 som den starkaste svenska säsongen. Om frågan i stället är hur många som hade stora roller i verkliga topplag blir 2004/05 en betydligt jämnare konkurrent.
| Mått | 2004/05 | 2024/25 |
|---|---|---|
| Svenska spelare | 22 | 37 |
| Regelbundna | 13 | 14 |
| Ligaminuter | 38 712 | 43 856 |
| Spelare i topp fyra-lag | 6 | 6 |
| Regelbundna i topp fyra-lag | 4 | 3 |
| Minuter i topp fyra-lag | 12 805 | 8 045 |
Rekordåret hade 15 fler spelare men bara en mer regelbunden. Båda säsongerna hade sex svenskar i klubbar som slutade topp fyra, men den äldre gruppen spelade nästan 4 800 fler minuter där.
Det är skillnaden mellan två sorters framgång. År 2024/25 producerade Sverige en stor grupp som spreds över hela toppligesystemet. År 2004/05 var gruppen mindre, men en större andel hade erövrat centrala roller och fler minuter i tabelltoppen.
Champions League förstärker samtidigt bilden av att dagens generation inte bara består av breddspelare. Bland svenskarna som också spelade i en toppliga hade fyra Champions League-minuter 2004/05, sex 2024/25 och åtta 2025/26. De åtta spelarna under den senaste avslutade säsongen samlade 4 081 minuter och gjorde nio mål.
Råa minutjämförelser över tid ska dock inte överdrivas. Champions League har sedan 2024/25 en ligafas med åtta matcher per lag i stället för den tidigare gruppfasens sex.
Premier League och Serie A driver den moderna ökningen
Den svenska närvaron var koncentrerad till Premier League i början av 2000-talet. Av de 22 unika spelarna 2004/05 spelade tio i England, fem i Bundesliga, fyra i Ligue 1, två i La Liga och en i Serie A.
Den senaste rekordvågen är mer spridd. År 2024/25 användes tolv svenskar i Serie A, nio i Premier League, åtta i Bundesliga, sex i Ligue 1 och två i La Liga. Säsongen 2025/26 fanns elva i Premier League och åtta i Italien.
Ökningen i England är särskilt tydlig. Endast två svenskar spelade Premier League-minuter 2018/19. Sju år senare var de elva. Den aktuella truppbilden finns samlad i vår genomgång av svenskarna i Premier League 2026/27.
La Liga har genomgående varit den tunnaste svenska marknaden. Det är därför missvisande att låta enstaka svenska stjärnor i England, Italien eller Frankrike representera hela exportens hälsa. Återhämtningen under 2020-talet är ett brett fenomen över flera ligor.
Dagens export är yngre och mer offensiv
Snittåldern bland svenskarna i Topp 5 var 27,3 år 2004/05. Den hade sjunkit till 24,5 år under rekordåret 2024/25 och var 24,7 år 2025/26.
Positionsfördelningen har också fått en offensiv tyngd. Av de 37 spelarna 2024/25 var tre målvakter, elva försvarare, elva mittfältare och tolv anfallare. Året därpå bestod gruppen av tre målvakter, åtta försvarare, tio mittfältare och tretton anfallare.
Det är en viktig förklaring till både de höga målnoteringarna och den ojämna speltiden. Den moderna exportvågen består inte främst av veteraner som blivit kvar i Europa. Den innehåller många unga offensiva spelare som har tagit sig in i stora klubbars trupper, men som fortfarande konkurrerar om en permanent plats.
På kort sikt gör det gruppen mindre etablerad än råantalet antyder. På längre sikt ger det fler spelare möjlighet att växa in i stora roller.
Landslaget 2026 har inte mindre toppligeerfarenhet än VM-laget 2018
Jämförelsen mellan landslagsgenerationer har gjorts med den närmast föregående avslutade klubbsäsongen. På så sätt ställs inte en färdig äldre säsong mot några få omgångar av en ny.
| Mästerskap | Topp 5/regelbundna | Minuter |
|---|---|---|
| EM 2004 | 9/5 | 14 046 |
| EM 2016 | 7/3 | 10 772 |
| VM 2018 | 13/5 | 22 395 |
| VM 2026 | 14/7 | 24 492 |
VM-truppen 2026 hade 14 spelare med toppligeminuter och sju regelbundna. VM-laget 2018 hade 13 respektive fem. Dagens landslag hade också något fler samlade minuter på nivån: 24 492 mot 22 395.
En del av skillnaden kommer från att mästerskapstruppen hade vuxit från 23 till 26 spelare. Andelen med någon toppligeminut var faktiskt marginellt högre 2018, 57 procent mot 54 procent 2026. Andelen regelbundna var däremot högre i det senaste laget, 27 mot 22 procent.
Jämfört med den sena Zlatan-eran är utvecklingen tydligare. Inför EM 2016 hade bara sju spelare fått minuter i någon av de fem ligorna och tre hade varit regelbundna. Landslaget 2026 hade en klart bredare bas av spelare med stora klubblagsmiljöer.
EM 2004 är svårare att fånga med en ren toppligemodell. Svenska landslagsspelare i Ajax, Celtic, Anderlecht och Heerenveen hamnar utanför de fem ligorna trots starka klubbmiljöer och Europaspel. Den generationens nivå underskattas därför av just detta mått. Spelarna i de olika generationerna går att jämföra i SvFF:s officiella VM-arkiv och i vår genomgång av Sveriges VM-trupp 2026.
Läget inför säsongen 2026/27
Vid kartläggningen den 24 augusti 2026 fanns 37 svenskar registrerade i A-trupperna i de fem största ligorna. Fördelningen var tolv i Premier League, tio i Serie A, sex i Ligue 1, fem i Bundesliga och fyra i La Liga.
Det är en rekordnära truppbild. Den är också större än gruppen i Nederländerna, Portugal, Belgien och Danmark, där totalt 34 svenskar fanns i A-trupperna.
Men det är ännu ingen färdig säsongssiffra. Bara 14 av de 37 hade hunnit spela ligaminuter. Bundesliga hade inte startat och transferfönstret var fortfarande öppet. Vår översikt över europeisk fotboll 2026/27 samlar ligornas aktuella förutsättningar, medan datumen för de återstående möjliga övergångarna finns i guiden om när transferfönstret stänger 2026.
Säsongen ska därför beskrivas som en stark öppningsbild, inte ges en skenbart exakt slutplacering i indexet. Först när ligorna har spelat en meningsfull del av sina matcher går det att se om 37 truppplatser omvandlas till starter och minuter.
Sverige producerar inte färre toppspelare – men en annan sorts toppgrupp
Påståendet att svensk fotboll numera skickar färre spelare till den europeiska toppen håller inte. Sverige slog rekord i både antal spelare och samlade toppligeminuter 2024/25. Säsongen 2025/26 var fortfarande den tredje starkaste i Hurbra-indexet, och öppningen av 2026/27 visar att bredden består.
Den svagaste perioden var verklig, men den handlade till stor del om vart spelarna gick. Under flera år var den svenska närvaron mer än dubbelt så stor i Nederländerna, Portugal, Belgien och Danmark som i de fem toppligorna. Den förskjutningen har nu vänt.
Det som ännu inte är bevisat är att dagens generation innehåller fler etablerade toppspelare. Rekordåret 2024/25 hade nästan dubbelt så många svenskar som 2004/05, men bara en mer regelbunden spelare. Den äldre gruppen hade dessutom fler stora minuter i klubbar som slutade topp fyra.
Dagens styrka är i stället en ung, offensiv och ovanligt bred exportbas. Om fler av de spelarna blir ordinarie kan mitten av 2020-talet utvecklas från en numerär rekordperiod till den starkaste svenska utlandsgenerationen under hela 2000-talet. Just nu är det första redan belagt. Det andra är fortfarande den avgörande frågan.