Polen hotar stora sociala medieplattformar med böter efter en ny rapport om desinformation och falska konton. Av över 65 000 anmälningar under första halvåret 2026 ledde bara 6,7 procent till att innehållet togs bort. Regeringen kräver nu kraftigare ingripanden mot bland annat ryska botnät. Men vilka möjligheter har Polen egentligen att straffa plattformarna – och hur fungerar motsvarande regler i Sverige?

Polens digitaliseringsminister och vice premiärminister Krzysztof Gawkowski anklagar de stora teknikföretagen för att inte göra tillräckligt för att stoppa organiserad desinformation.

Kritiken riktas mot bland andra Meta, Google, TikTok, Telegram och X. Enligt den polska regeringen riskerar plattformarnas bristande åtgärder att gynna ryska påverkansoperationer.

Bakgrunden är en ny rapport från det statliga polska forskningsinstitutet NASK, som granskat hur plattformarna hanterat anmälningar om misstänkt skadligt och manipulerande innehåll.

Över 65 000 anmälningar – de flesta utan åtgärd

Under perioden januari–juni 2026 skickade NASK över 65 000 anmälningar till olika digitala plattformar.

Resultatet visar stora brister i hanteringen, enligt institutet.

• 6,7 procent av det anmälda materialet togs bort.
• Drygt 17 procent ledde till någon annan form av moderering.
• Omkring 76 procent resulterade varken i borttagning eller annan registrerad modereringsåtgärd.

Det innebär att närmare 50 000 anmälningar inte ledde till någon åtgärd enligt NASK:s redovisning.

Utvecklingen sticker också ut jämfört med föregående år.

Under hela 2025 skickade NASK 46 511 anmälningar, varav 12 procent ledde till borttagning och ytterligare 68 procent till andra modereringsåtgärder.

Redan under första halvåret 2026 har alltså antalet anmälningar överstigit hela föregående års nivå, samtidigt som andelen borttaget material har minskat.

Perioderna är olika långa och rapporternas klassificering behöver beaktas vid jämförelsen. Siffrorna visar hur NASK:s anmälningar behandlats, inte hur alla användaranmälningar på sociala medier hanteras.

En viktig skillnad är också att de 65 000 anmälningarna inte enbart handlar om rysk desinformation. Rapporten omfattar flera typer av misstänkt manipulation, falska konton och vilseledande innehåll.

Det är därför inte korrekt att beskriva samtliga anmälningar som bekräftade ryska påverkansförsök.

Polen kräver snabbare ingripanden och hotar med böter

Den polska regeringen vill se betydligt snabbare reaktioner när myndigheter upptäcker misstänkta botnät, falska profiler eller organiserade informationskampanjer.

Bland kraven finns fler moderatorer med kunskaper i polska, bättre direktkontakt mellan myndigheter och plattformar samt snabbare hantering av anmälningar.

Regeringen vill även att identifierade botnät ska kunna stoppas omedelbart.

Gawkowski har hotat med sanktioner mot företag som inte uppfyller sina skyldigheter.

Men det finns en viktig skillnad mellan regeringens krav och de rättsliga möjligheterna att faktiskt utfärda böter.

Ny polsk lag börjar gälla den 6 november

Polen har antagit en nationell lag som kompletterar EU:s förordning om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA).

Lagen publicerades den 6 oktober 2026 och träder i kraft den 6 november.

Den ger den polska tillsynsmyndigheten UKE tydligare befogenheter att övervaka efterlevnaden av EU:s plattformsregler och ingripa vid överträdelser.

Det betyder däremot inte att Polen automatiskt kan bötfälla alla stora internationella plattformar för varje anmälan som inte leder till borttagning.

Inom EU är tillsynsansvaret fördelat mellan nationella myndigheter och EU-kommissionen. För plattformar etablerade i andra medlemsländer gäller särskilda regler om vilken myndighet som får ingripa.

EU-kommissionen har dessutom ett särskilt ansvar för de allra största digitala plattformarnas skyldigheter att hantera systemrisker.

EU:s regler tillåter miljardböter

Enligt EU:s förordning om digitala tjänster måste plattformarna bland annat erbjuda fungerande system för att anmäla olagligt innehåll.

Anmälningar ska behandlas och beslut om moderering ska kunna motiveras. Användarna ska också ha möjlighet att bestrida vissa beslut.

För de största plattformarna gäller ytterligare krav på att bedöma och begränsa risker kopplade till exempelvis organiserad manipulation, samhällsdebatt och demokratiska processer.

Vid allvarliga överträdelser kan EU-kommissionen besluta om böter på upp till 6 procent av ett företags globala årsomsättning.

För teknikjättar med mycket stora intäkter kan det handla om miljardbelopp.

Men desinformation är inte automatiskt olaglig.

Ett falskt eller vilseledande påstående behöver inte bryta mot lagen. Däremot kan det strida mot plattformens egna användarvillkor, och organiserade manipulationskampanjer kan aktualisera andra skyldigheter enligt DSA.

Att en myndighet anmäler ett inlägg innebär därför inte att plattformen alltid är juridiskt skyldig att radera det.

Den avgörande frågan är om företaget uppfyller sina rättsliga skyldigheter att hantera anmälningar, motivera beslut och begränsa relevanta risker.

Sverige har redan regler som möjliggör böter

Polens konflikt med teknikföretagen har en tydlig svensk koppling.

Sverige har sedan den 1 december 2024 en kompletterande lag till DSA. Även svenska tillsynsmyndigheter kan ingripa mot företag som inte följer de regler de ansvarar för att övervaka.

I Sverige är Post- och telestyrelsen (PTS) nationell samordnare för digitala tjänster. Mediemyndigheten och Konsumentverket har också tillsynsansvar inom sina områden.

Den svenska lagstiftningen innehåller möjligheter att besluta om sanktionsavgifter på upp till 6 procent av ett företags globala årsomsättning vid relevanta överträdelser.

Vilken myndighet som får ingripa beror dock på vilken skyldighet som överträtts och vilket land plattformsföretaget är etablerat i.

Sverige kan alltså inte fritt bötfälla varje utländsk plattform, men svenska myndigheter kan driva klagomål vidare och samarbeta med tillsynsmyndigheter inom EU.

Svenska myndigheter har redan bidragit till att stoppa botnät

Ett konkret exempel är det så kallade Holiday-nätverket, som Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) kartlade under 2026.

Nätverket omfattade omkring 1 200 falska konton på X och hade publicerat eller spridit över 50 000 inlägg, kommentarer och delningar.

Efter att myndigheterna uppmärksammat nätverket stängde X kontona under sommaren 2026 med hänvisning till överträdelser av plattformens regler.

MPF bedömde att en statlig aktör hade beställt operationen men pekade inte offentligt ut något land som ansvarigt.

Fallet visar hur svenska myndigheter redan kan identifiera och bidra till att stoppa organiserad informationspåverkan, även när de inte själva har rätt att besluta om att ett visst konto ska stängas.

Vad innebär hårdare regler för användarna?

Om Polens krav leder till bättre efterlevnad och effektivare moderering kan vanliga användare märka flera förändringar.

Falska konton och samordnade botnät kan upptäckas och stängas snabbare. Anmälningar kan få tydligare besked och innehåll som bryter mot lagen eller plattformarnas regler kan hanteras mer konsekvent.

Samtidigt måste systemen skydda yttrandefriheten. En plattform ska inte behöva radera lagliga åsikter enbart för att en regering eller myndighet anser att de är felaktiga.

För svenska användare finns redan möjligheten att anmäla innehåll direkt till den berörda plattformen.

Om problemet i stället är att företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt DSA, exempelvis genom att sakna ett fungerande anmälningssystem eller inte behandla anmälningar korrekt, kan ett klagomål lämnas till PTS.

PTS kan granska möjliga regelöverträdelser och samarbeta med andra myndigheter, men kan inte på egen hand lösa varje enskild tvist om ett borttaget eller kvarliggande inlägg.

Polens utspel handlar därmed om mer än att få bort enskilda falska påståenden. Det sätter press på teknikföretagen att visa att deras system fungerar även när manipulationen är organiserad, omfattande och riktad mot ett helt lands samhällsdebatt.