Storbritanniens premiärminister Andy Burnham öppnar för att regeringens utlovade tioårsplan kan försenas till januari 2027. Planen ska visa hur landet ska förändras under det kommande decenniet, men det är fortfarande oklart när den presenteras och hur detaljerad den blir. Samtidigt avvisar Burnham uppgifter om att reformprogrammet riskerar att bli ett omfattande samrådsdokument utan färdiga beslut.

Beskedet kommer i en intervju med The Economist som publicerades torsdagen den 5 november. Där säger Burnham att planen kan presenteras i december eller januari, trots att regeringen tidigare pekat ut december som månad för offentliggörandet.

Förseningen är politiskt känslig. Burnham tillträdde som premiärminister i juli med löften om en omfattande förnyelse av Storbritannien. Tioårsplanen skulle bli det centrala dokumentet för regeringens ekonomiska och politiska inriktning fram till 2037.

Nu växer frågorna om när regeringen ska presentera konkreta lösningar på landets problem med svag produktivitet, bostadsbrist och stigande offentliga utgifter.

Burnham avvisar uppgifter om urvattnad tioårsplan

Enligt uppgifter som New Statesman publicerade den 4 november finns en oro inom regeringen för att tioårsplanen inte kommer att innehålla lika många färdiga reformförslag som tidigare förväntats.

I stället skulle regeringen kunna presentera ett inledande dokument som följs av en samrådsprocess på sex till nio månader. Först därefter skulle flera av de större förändringarna kunna konkretiseras.

Burnham tillbakavisar den beskrivningen i intervjun med The Economist. Han framhåller att regeringen arbetar med en omfattande plan och att den ska innehålla en tydlig vision för landets framtid.

Det finns ännu inget formellt beslut om att skjuta upp publiceringen till januari. Inte heller har regeringen beslutat att ersätta reformprogrammet med ett långvarigt samråd.

Det som nu står klart är att premiärministern inte längre garanterar att planen presenteras före årsskiftet.

Här är reformerna som väntas ingå

När Burnham tillträdde den 20 juli presenterade han ambitionen att förändra Storbritanniens ekonomiska modell. Regeringen vill stärka tillväxten, öka investeringarna och ge lokala beslutsfattare större inflytande.

I regeringens budgetdokument för 2026 finns flera områden som ska utvecklas i det kommande reformprogrammet.

Reformområde	Vad regeringen vill förändra
Ekonomisk tillväxt	Stärka produktiviteten, investeringarna och den regionala industrin.
Bostäder	Öka bostadsbyggandet och genomföra en större satsning på kommunala bostäder.
Energi och vatten	Förändra regleringen och stärka den offentliga kontrollen.
Välfärd	Reformera äldreomsorgen och systemet för sociala förmåner.
Arbetsmarknad	Minska ungdomsarbetslösheten genom utbildning och riktade insatser.
Pensioner	Se över pensionssystemets långsiktiga finansiering.
Offentlig sektor	Flytta mer ansvar till lokal nivå och förändra hur offentliga resurser används.

Flera av dessa områden innehåller stora politiska ambitioner, men de konkreta besluten och finansieringen är ännu inte fastställda.

Tioårsplanen är tänkt att göra prioriteringarna tydligare och skapa en grund för regeringens fortsatta ekonomiska arbete.

Förseningen kan påverka budgetarbetet 2027

Den stora ekonomiska frågan gäller hur regeringen ska finansiera sina reformlöften.

Finansminister John Healeys budget från slutet av oktober innehåller ekonomiska prioriteringar, men flera långsiktiga frågor återstår. Bland annat behöver regeringen hantera ökande kostnader för välfärden och samtidigt möta kraven på högre försvarsutgifter.

Även satsningar på bostäder, äldreomsorg och offentlig infrastruktur kräver finansiering.

Den planerade utgiftsöversynen 2027 ska visa hur statens resurser ska fördelas under de kommande åren. Tioårsplanen är tänkt att ge den politiska riktningen inför det arbetet.

En presentation i januari behöver inte innebära att några redan fattade budgetbeslut stoppas. Däremot skulle det innebära att regeringen väntar längre med att visa vilka reformer den prioriterar och vilka förändringar som får stå tillbaka.

Det är också en fråga om trovärdighet. Regeringen har lovat långsiktighet, men företag, kommuner och offentliga verksamheter behöver veta vilka investeringar och regeländringar de faktiskt ska planera för.

Osäkerheten gäller alltså inte enbart när dokumentet publiceras, utan också hur snabbt dess innehåll kan omsättas i praktisk politik.

Oppositionen kritiserar regeringens ekonomiska strategi

Den konservativa partiledaren Kemi Badenoch har redan riktat kritik mot Burnhams sätt att hantera landets ekonomiska utmaningar.

I en debattartikel den 2 november anklagade hon regeringen för att skjuta svåra beslut framför sig och efterlyste tydligare besked om finansieringen av försvar och välfärd.

Kritiken publicerades före torsdagens intervju och är därför inte en direkt reaktion på det nya beskedet om tidsplanen.

Den visar däremot var en central politisk konflikt finns. Regeringen vill presentera ett sammanhållet reformprogram, medan oppositionen kräver snabbare och mer konkreta ekonomiska beslut.

Burnham har också tidigare genomfört förändringar som markerar en ny politisk inriktning. Ett exempel är beslutet att skrota Storbritanniens digitala id-system.

Men flera av regeringens största ekonomiska reformer återstår fortfarande att utveckla.

Burnham vill fördjupa samarbetet med EU

I intervjun med The Economist diskuterar premiärministern även Storbritanniens framtida relation till EU.

Ett nytt toppmöte mellan Storbritannien och EU är planerat till Bryssel den 20 november. Där väntas parterna fortsätta förhandlingarna om bland annat livsmedelshandel, utsläppshandel och möjligheter för unga att studera, arbeta och resa mellan länderna.

Burnham lyfter de ekonomiska möjligheterna med närmare samarbete. Han hänvisar till en bedömning från finansdepartementet om att avtalen som förhandlas skulle kunna höja Storbritanniens BNP med upp till 0,4 procent.

Det är en uppskattad långsiktig effekt, inte en tillväxt som redan har uppnåtts.

Samtidigt håller premiärministern fast vid Labours tidigare vallöften om att inte återvända till EU:s inre marknad eller tullunion under den nuvarande mandatperioden. Någon återgång till fri rörlighet planeras inte heller.

EU-samarbetet kan få betydelse för regeringens ekonomiska tioårsplan. Förbättrade handelsvillkor skulle kunna underlätta för brittiska företag, men hur stor effekten blir beror på vilka avtal som faktiskt sluts.

Chagosöarna: Burnham vill ändra det omstridda avtalet

Premiärministern ger också nya besked om Chagosöarna i Indiska oceanen.

Den tidigare överenskommelsen mellan Storbritannien och Mauritius innebär att Mauritius ska få suveräniteten över ögruppen, samtidigt som Storbritannien behåller tillgången till den strategiskt viktiga militärbasen på Diego Garcia genom ett långsiktigt arrangemang.

Genomförandet har dock stoppats efter amerikanska invändningar.

Burnham vill nu omförhandla delar av uppgörelsen och nämner arrangemanget mellan USA och Danmark kring Grönland som en möjlig modell att studera.

Frågan är känslig eftersom Mauritius tidigare slagit fast att landets suveränitet över Chagosöarna inte är förhandlingsbar.

Enligt den brittiska regeringen har Burnham och Mauritius premiärminister Navin Ramgoolam kommit överens om att försöka nå ytterligare framsteg före årsskiftet.

Något nytt avtal har ännu inte presenterats.

G20 i Manchester 2027: Putin inte välkommen

Storbritannien ska stå värd för G20-toppmötet i Manchester den 27–28 november 2027.

Burnham säger i intervjun att Rysslands president Vladimir Putin inte kommer att delta i mötet. Han hänvisar bland annat till sanktionerna mot Ryssland, samtidigt som han medger att de formella reglerna kring inbjudningar är komplicerade.

Premiärministern är däremot positiv till att Kinas president Xi Jinping deltar.

Burnham vill använda mötet för att utveckla internationellt samarbete kring ekonomiska frågor och säkerheten kring artificiell intelligens.

Manchester har också en särskild koppling till premiärministern. Burnham var tidigare borgmästare i Greater Manchester, och hans regering har etablerat en närvaro i staden genom No 10 North.

December eller januari – när kommer beskedet?

Regeringens nästa steg är att fastställa när tioårsplanen ska presenteras och hur mycket av reformprogrammet som kommer att vara färdigt vid publiceringen.

Tre datum är särskilt viktiga:

• 20 november 2026: Storbritannien och EU håller toppmöte i Bryssel.
• December 2026 eller januari 2027: Regeringens tioårsplan kan presenteras, enligt Burnhams preliminära besked.
• 2027: Den planerade utgiftsöversynen ska konkretisera regeringens ekonomiska prioriteringar.

Det finns ännu inget bekräftat datum för tioårsplanen och inget beslut om en samrådsprocess på sex till nio månader.

Om regeringen väljer en längre process kan flera reformer få vänta ytterligare innan de blir konkreta förslag. Hur det påverkar ekonomin beror på vilka åtgärder som skjuts upp och vilka som kan genomföras enligt tidigare planering.