För mindre än en vecka sedan hade Stockholmsbörsen just avslutat en ovanlig svit med elva raka handelsdagar utan uppgång. Nu är nästan hela nedgången utraderad och breda OMXSPI är tillbaka precis intill sitt tidigare stängningsrekord. Bakom vändningen finns lägre oljepris, minskad geopolitisk oro och styrka i flera svenska tungviktarsektorer – men rekordjakten sker samtidigt som inflations- och ränteriskerna växer igen.
Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på hur missvisande en lång börssvit kan vara.
När OMXSPI den 19 augusti avslutade sin elfte raka minusdag såg statistiken dramatisk ut. Stockholmsbörsen hade inte lyckats stänga på plus under mer än två handelsveckor.
Men nedgången var betydligt mindre än antalet röda dagar antydde.
Från rekordstängningen på 1 150,18 i början av augusti till botten efter den elva dagar långa sviten föll OMXSPI omkring 2,1 procent. Flera av nedgångsdagarna handlade bara om några hundradelar eller tiondelar av en procent.
Det var alltså ingen börskrasch. Snarare en långsam och ovanligt seg försvagning där index tappade lite nästan varje dag.
När sentimentet väl vände behövdes därför inte särskilt mycket för att ta tillbaka marken.
Nästan hela nedgången borta på fem handelsdagar
Den 20 augusti bröts minussviten. Redan dagen därpå steg OMXSPI omkring 0,9 procent och mer än halva nedgången från rekordet hade hämtats tillbaka.
Sedan fortsatte återhämtningen.
Efter onsdagens handel den 26 augusti befann sig OMXSPI i praktiken åter vid den tidigare rekordnivån.
Utvecklingen för storbolagsindex OMXS30 är ännu tydligare. Indexet stängde onsdagen på 3 326,34, bara 0,59 indexpunkt under det tidigare stängningsrekordet på 3 326,93.
Från den 19 augusti har OMXS30 därmed stigit omkring 2,5 procent på fem handelsdagar.
Det betyder att hela nedgången under den utdragna minussviten i stort sett har raderats.
| Period | Utveckling |
|---|---|
| Rekord till 19 augusti | OMXSPI föll omkring 2,1 procent under elva raka minusdagar |
| 20–26 augusti | Nästan hela nedgången återhämtades på fem handelsdagar |
Den snabba vändningen blir mindre mystisk när man ser på hur liten den ursprungliga nedgången faktiskt var.
Men den säger också något om hur snabbt investerarnas syn på risk har förändrats under de senaste dagarna.
Verkstad, hälsovård och råvaror har turats om
Återhämtningen har inte byggt på att ett enda stort bolag dragit hela börsen.
I stället har flera av Stockholmsbörsens viktigaste sektorer turats om att bidra.
När vändningen tog fart den 21 augusti fick marknaden bland annat stöd från rapportvinnare och industribolag. Den 25 augusti var hälsovård starkt, med AstraZeneca bland de tydliga vinnarna, samtidigt som Sandvik steg kraftigt.
På onsdagen den 26 augusti tog råvarubolagen över. Boliden och Epiroc steg omkring 1,5 procent och råvarusektorn var bäst på börsen.
Det är en styrka.
Stockholmsbörsen är tungt viktad mot industri, verkstad och finans. När flera av de stora sektorerna samtidigt eller växelvis bidrar blir uppgången mer robust än om den enbart drivs av ett enskilt teknikbolag eller en isolerad sektor.
Samtidigt finns tecken på att rekordjakten inte är fullt så bred som indexnivån kan ge intryck av.
Under onsdagen föll exempelvis H&M omkring 3 procent och Ericsson omkring 2 procent. Sällanköpssektorn var också tydligt svagare samtidigt som råvarubolagen steg.
Marknaden stiger alltså – men inte allt stiger.
Lägre oljepris förändrade riskbilden
Den kanske viktigaste förändringen under återhämtningen finns utanför Stockholmsbörsen.
Oljepriset har fallit från tidigare höga nivåer när marknaden börjat hoppas på en minskad risk kring Mellanöstern och transporterna genom Hormuzsundet.
För Sverige och övriga Europa är det viktigt av flera skäl.
Ett lägre oljepris minskar risken för att energikostnader på nytt driver upp inflationen. Det förbättrar samtidigt kalkylen för många företag och hushåll och minskar pressen på centralbankerna att hålla räntorna höga.
Det är därför inte förvånande att Stockholmsbörsens återhämtning sammanfallit med oljeprisfallet.
När risken för en ny energichock minskar blir det lättare för investerare att betala högre priser för aktier.
Problemet är att marknaden kan ha sprungit före utvecklingen.
Det finns fortfarande ingen säker och varaktig lösning på konflikten i Mellanöstern. Även Riksbanken har pekat på att läget fortfarande är osäkert och att nya energiprisuppgångar skulle kunna slå mot inflationen.
Börsen har alltså redan tagit tillbaka nästan hela den tidigare riskpremien trots att den bakomliggande geopolitiska risken inte har försvunnit.
Nvidia blir nästa test
Samtidigt väntar marknaden på Nvidias kvartalsrapport.
Det amerikanska chipbolaget har ingen direkt betydelse för OMXSPI på samma sätt som svenska verkstads-, bank- och industribolag.
Men Nvidia har blivit något större än bara ett företag.
Bolagets resultat fungerar som ett test av hela den globala AI-boomen och av investerarnas vilja att fortsätta betala höga värderingar för tillväxt.
En stark rapport kan därför ge ytterligare stöd åt den globala riskaptiten och indirekt hjälpa även Stockholmsbörsen.
En besvikelse kan få motsatt effekt.
Det gäller särskilt när börser redan befinner sig nära rekord.
När mycket optimism redan ligger i kurserna krävs inte nödvändigtvis dåliga nyheter för att skapa ett fall. Det kan räcka att resultat eller utsikter är mindre starka än investerarna hoppats på.
Inflationen är fortfarande det stora hotet
Den största motvikten till den positiva börsbilden är räntorna.
Amerikansk PCE-inflation för juli kom in något högre än väntat. Det har ökat marknadens tro på att Federal Reserve kan behöva hålla en stramare linje än investerarna tidigare räknat med.
Även i Sverige är inflationsbilden långt ifrån avklarad.
Riksbanken konstaterade den 26 augusti att svensk ekonomi visar tecken på att stärkas, men samtidigt att inflationen blivit högre än bankens tidigare prognos och att risken för fortsatt för hög inflation finns kvar.
Det är den kanske viktigaste anledningen till att rekordnivån fortfarande är sårbar.
Om lägre oljepris håller nere inflationen samtidigt som konjunkturen förbättras får börsen ett mycket gynnsamt scenario: bättre tillväxt utan kraftigt högre räntor.
Om inflationen i stället biter sig fast blir kalkylen helt annorlunda.
Högre marknadsräntor pressar värderingen av aktier och gör obligationer mer attraktiva som alternativ. Det kan snabbt bli kännbart för en börs som redan står vid rekordnivå.
Stockholmsbörsen är inte billig
Det finns dessutom begränsat stöd för att svenska aktier skulle vara särskilt lågt värderade.
Breda svenska aktieindex låg under sommaren på framåtblickande P/E-tal kring 18–19. Exakta värderingar varierar mellan index och metod, men bilden är densamma: den svenska aktiemarknaden befinner sig inte i något uppenbart lågprisområde.
Det behöver inte betyda att börsen är övervärderad.
Svenska bolag kan fortsätta växa in i dagens värderingar om vinsterna förbättras, räntorna stabiliseras och världsekonomin håller sig stark.
Men det betyder att investerarna inte längre får särskilt mycket säkerhetsmarginal gratis.
När index står vid rekord samtidigt som räntor, inflation och geopolitik fortfarande kan förändras snabbt blir marknaden känsligare för negativa överraskningar.
Elva minusdagar var mindre dramatiska än de såg ut
Den stora lärdomen från de senaste veckorna är därför inte bara att Stockholmsbörsen har gjort en extrem återhämtning.
Det är också att den föregående nedgången aldrig var särskilt stor.
Elva raka minusdagar låter som början på en börskris. I verkligheten handlade det om ett totalt tapp på drygt 2 procent.
När oljepriset föll, Mellanösternoron mildrades och flera tunga svenska sektorer började stiga behövdes bara några starka handelsdagar för att radera nästan hela rörelsen.
Nu står börsen åter vid rekord.
Den stora frågan är inte längre hur snabbt nedgången kan hämtas tillbaka.
Den är om lägre oljepris och starkare riskaptit verkligen markerar början på ett nytt börsläge – eller om marknaden redan har prisat in de goda nyheterna samtidigt som inflationen, räntorna och geopolitiken fortfarande väntar runt hörnet.