Stockholmsbörsens ovanliga minussvit är över. Efter tio raka handelsdagar med nedgång stängde börsen i praktiken oförändrat på onsdagen. Ett amerikanskt besked om större återköp av statsobligationer gav tillfällig lättnad, men ränteoron som pressat marknaden finns fortfarande kvar.
Breda Stockholmsbörsen avslutade den 19 augusti kring nollstrecket efter en handelsdag där räntorna åter stod i centrum.
Därmed tog en svit på tio raka minusdagar slut. Det var den längsta sammanhängande nedgångsperioden på Stockholmsbörsen sedan 2001.
Det låter betydligt värre än vad den faktiska nedgången varit. Trots tio röda dagar hade OMXSPI bara tappat drygt 2 procent från rekordnivåerna i början av augusti.
Det har alltså handlat om en långsam nedgång snarare än ett börsras.
USA-beskedet vände börsen uppåt
Stockholmsbörsen låg på minus under delar av dagen men reagerade snabbt när USA:s finansdepartement kom med ett nytt besked om marknaden för amerikanska statsobligationer.
Från september ska storleken på vissa återköp av längre statsobligationer minst fördubblas. Beskedet pressade ned amerikanska långräntor och fick börser på båda sidor av Atlanten att stiga.
Stockholm gick tillfälligt upp på plus.
Lättnaden blev dock kortvarig. Före stängning hade stora delar av börsuppgången försvunnit och index slutade i praktiken oförändrat.
Hurbra har tidigare gått igenom USA:s utökade återköp av statsobligationer och varför beskedet fick så stor effekt på räntemarknaden.
Det handlar inte om en amerikansk räntesänkning eller ett nytt stimulansprogram från Federal Reserve. Det är finansdepartementet som utökar ett befintligt återköpsprogram för att förbättra handeln och likviditeten på obligationsmarknaden.
Den som vill läsa själva beskedet kan göra det hos USA:s finansdepartement.
Tio minusdagar blev en lång pyspunka
Den långa nedgångssviten har varit ovanlig framför allt därför att börsen lyckats stänga lägre dag efter dag.
Men nedgångarna har ofta varit små.
Redan efter den nionde raka minusdagen skrev Hurbra om Stockholmsbörsens ovanligt långa nedgångssvit.
När även den tionde dagen slutade på minus hade det samlade tappet sedan rekordnivåerna den 4 augusti fortfarande bara vuxit till omkring 2 procent.
Det skiljer utvecklingen från de kraftiga börsfall där index kan förlora lika mycket eller mer under en enda handelsdag.
Onsdagens nollresultat innebär därför framför allt att den statistiskt ovanliga sviten är bruten. Det är ännu för tidigt att kalla det en tydlig vändning på börsen.
Hexagon rusade medan Saab backade
Flera enskilda storbolag rörde sig betydligt mer än index.
| Aktie | Förändring |
|---|---|
| Hexagon | +4,4 % |
| Boliden | cirka +3,1 % |
| Saab | −1,8 % |
| Swedbank | cirka −1,6 % |
Hexagon blev en av dagens tydliga vinnare med en uppgång på 4,4 procent.
Bolaget bekräftade att innehavet i det kinesiska robotbolaget Unitree Robotics väntas ge en orealiserad omvärderingsvinst på omkring 500 miljoner euro under tredje kvartalet efter bolagets börsnotering.
Försvarsbolaget Saab föll samtidigt 1,8 procent. Någon motsvarande tydlig bolagsspecifik nyhet bakom nedgången fanns inte under dagen.
Ränteoron är inte borta
Det amerikanska obligationsbeskedet räckte för att stoppa Stockholmsbörsens minussvit, men det förändrar inte den större fråga som hängt över marknaden under augusti.
Långräntorna har stigit.
När räntorna på statsobligationer går upp blir de ett mer attraktivt alternativ till aktier. Samtidigt ökar finansieringskostnaderna för företag och högre räntor kan motivera lägre värderingar på framtida bolagsvinster.
Det brukar vara särskilt kännbart för högt värderade tillväxtbolag, fastighetsföretag och andra verksamheter med stora finansieringsbehov.
För svenska fondsparare betyder det att utvecklingen på den amerikanska obligationsmarknaden kan få betydelse även om de inte äger några amerikanska statsobligationer själva.
USA:s räntor påverkar kapitalflöden, dollarn och ränteläget på andra marknader.
Fed gav ingen tydlig lättnad efter stängning
Räntefrågan blev ännu mer aktuell efter att handeln i Stockholm hade stängt.
Protokollet från Federal Reserves julimöte visade att flera ledamöter redan då ville höja den amerikanska styrräntan med 0,25 procentenheter.
Många inom Fed bedömde dessutom att ytterligare åtstramning kan bli nödvändig om inflationen inte fortsätter ned.
Styrräntan lämnades vid mötet oförändrad på 3,50–3,75 procent.
Det innebär att onsdagens fall i amerikanska långräntor inte automatiskt ska tolkas som början på en bred räntenedgång.
Marknaden har fortfarande både inflationsrisker och stora amerikanska statliga lånebehov att hantera.
Riksbanken nästa test för svenska sparare
Nästa viktiga besked kommer redan den 20 augusti när Riksbanken lämnar sitt nya räntebesked.
Den svenska styrräntan ligger inför mötet på 1,75 procent.
Vid det förra beskedet hade Riksbanken blivit mer bekymrad över inflationsutvecklingen och öppnat för att räntan kan behöva höjas senare under året.
För svenska sparare blir därför torsdagens besked viktigt både för kronan, svenska marknadsräntor och de mest räntekänsliga delarna av börsen.
Efter tio raka minusdagar räckte onsdagens amerikanska obligationsbesked för att få Stockholmsbörsen tillbaka till noll.
För att skapa en verklig börsvändning krävs sannolikt mer än så. Räntorna är fortfarande frågan som marknaden bevakar närmast.